Avsikten med detta examensarbete har varit att synliggöra hur naturvetenskaplig undervisning för 1-3-åringar kan se ut på ett par förskolor som arbetar med inspiration av Reggio Emilia. Vi belyser och problematiserar detta utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv på lärande och har även utgått från litteratur rörande undervisning av barn i de naturvetenskapliga ämnena. Studien bygger på intervjuer och observationer med fyra pedagoger som arbetar med naturvetenskapligt inriktade projekt. Ett undervisningstillfälle har observerats per pedagog och det har sedan följts upp med intervjuer. Dessa data har sedan transkriberats och tolkats med syfte att belysa såväl den observerade undervisningen som pedagogernas val i undervisningen.

Syftet med detta arbete var att undersöka lärares personliga attityder och intresse för de naturvetenskapliga ämnena biologi, kemi och fysik. Vi ville se om det fanns ett underlag för att gå vidare med resultaten och få igång tankar om ett kvalitetsutveck-lande arbete inom de naturvetenskapliga ämnena. Genom en enkätundersökning har vi samlat in material som vi sedan har bearbetat och analyserat. Vi har funnit att lärarna är positiva till att utveckla kvaliteten i ämnena men att de är mindre intresse-rade av att delta i något projekt som främjar detta..

Syftet med det här arbetet är att undersöka hur gymnasieelever i grupp formulerar förklaringar av ett naturvetenskapligt fenomen. Förklaringarnas uppbyggnad analyseras med hjälp av en modell för argumentationsanalys. Gruppernas diskussionsförlopp studeras med hjälp av modellen för att undersöka hur eleverna konstruerar argument tillsammans. Även huruvida grupperna lyckas formulera vetenskapliga förklaringar undersöks. Studien genomfördes med hjälp av videoobservationer på smågrupper av elever som diskuterar kring ett experiment med ett tydligt observerbart fenomen de precis fått se.

Denna handlar om vilka ord och begrepp elever använder när de beskriver Naturvetenskapliga fenomen eller händelser. Genom att visa eleverna olika experiment som de fått förklara så har jag undersökt hur eller om de använder naturvetenskapliga ord.Mitt resultat pekar på att elever vill förklara, men orden räcker inte till. De använder sig ofta av vardagsförklaringar som är baserade på tidigare upplevelser. Att förstå hur elever kan förklara och uttrycka sina kunskaper ger mig som pedagog möjlighet att bemöta eleverna på rätt sätt. Ordet är viktigt och elever måste få visa sina kunskaper med ?sina? ord och uttryck och då är det viktigt att jag som lärare förstår vad de säger och vad de menar med sina förklaringar.

Anledningen till att jag valde att skriva om valet till gymnasiet är att jag blev nyfiken på vad som påverkar elevernas beslut och vad det är som tilll slut gör att de väljer som de gör. Nyfikenheten uppkom efter att jag själv varit i valet och kvalet när jag skulle välja program på gymnasiet. Mitt syfte är att genom en enkätundersökning och efterföljande intervjuer försöka få vetskap om vad som påverkar elevernas val till gymnasiet. Jag vill även försöka undersöka överhuvudtaget varför man väljer som man väljer. Jag har valt att koncentrera mig extra på det Naturvetenskapliga programmet och är därmed nyfiken på vad högstadieeleverna tror krävs av dem som väljer detta program.Jag vill även ta reda på vad för slags information om detta program man fått och från vem denna har kommit.

Studiens syfte var att undersöka hur elever i årskurs två förstår vattnets fasförändringar i jämförelse med elever i årskurs fyra. Även elevernas kunskaper i förhållande till kursplanens centrala innehåll och kunskapskrav undersöktes. Studien baseras på 52 elever varav 24 i årskurs två och 28 i årskurs fyra. För att ta reda på hur eleverna förstod vattnets fasförändringar gjordes kvalitativa gruppintervjuer där eleverna fick förklara olika fenomen som visades för dem. Även intervjuer med lärarna för klasserna har gjorts för att ta reda på vilken undervisning eleverna har fått.

Avsikten med detta examensarbete är att få en uppfattning om hur elevers läsvanor på fritiden påverkar deras betyg, naturvetenskapliga begreppsförståelse och språkbehandling. En grupp om 75 elever i år 8 fick skriftligt redogöra för sina läsvanor och förmodade höstterminsbetyg i svenska samt i de naturvetenskapliga ämnena. De ombads även förklara några vetenskapliga begrepp och sätta de naturvetenskapliga ämnenas svårighetsgrad i förhållande till övriga ämnen i skolan samt gradera sitt intresse för de olika naturvetenskapliga ämnena.Undersökningen visar en varierande kvalitet beträffande elevernas skriftspråk utan egentlig koppling till läsvanor. En majoritet har svårt att förklara de angivna begreppen ens ur vardaglig synvinkel. De elever som inte läser alls eller endast seriemagasin har dock till övervägande delen svaga prestationer i undersökningen och låga betyg, medan kopplingen är tydlig mellan goda läsvanor och höga betyg.

Svenska elever deltar emellanåt i nationella och internationella undersökningar där deras naturvetenskapliga kunskaper testas. På vissa frågor i dessa undersökningar har svenska elever fått ett dåligt resultat, få elever gav ett naturvetenskapligt korrekt svar. Syftet med denna studie är att få en bättre förståelse för hur elever resonerar och handlar i en testsituation. Syftet är även att få en uppfattning om hur valet av testmetod och elevers begreppsförståelse påverkar deras prestationer i naturvetenskapliga test. Genom att, utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande, samtala med elever har jag försökt se hur de resonerade kring naturvetenskapliga frågor.

Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares inställning till kemi och fysik i förskolan. Som metod för studien användes kvalitativa intervjuer där förskollärare i olika åldrar, antal verksamma år och kommuner intervjuades. Tidigare genomförd studie visade att förskollärare arbetar i mindre utsträckning eller inte alls med fysik och kemi. Skolverket fastslog att ett förtydligande av läroplansmålen gällande naturvetenskap behövde genomföras. I revideringen av läroplansmålet ersattes begreppet Naturvetenskapliga fenomen med begreppen enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen.

Syftet med denna studie är att undersöka vad som händer i olika naturvetenskapliga situationer i den fria verksamheten i förskolan. På vilket sätt tas sådana situationer tillvara på av pedagogen? Jag har använt mig av videoobservationer i två förskolor i Mellansverige för att försöka upptäcka situationer i den fria verksamheten som har potential att bli en naturvetenskaplig lärandesituation för barnen. I studien observerades 11 pedagoger. Resultatet visade att det finns potential för att utveckla naturvetenskapligt lärande för barnen i den fria verksamheten i förskolan.

Syftet var att undersöka olika förskollärares syn på naturvetenskap, samt om de ansåg att deras kunskaper inom ämnet hade någon betydelse för barngruppens lärande/intresse för ämnena. Genom personliga intervjuer och bearbetning av respondenternas svar framkom att det fanns en relativt stor osäkerhet samt okunskap inför tex planering och utförande av naturvetenskapliga aktiviteter inom förskoleverksamheten. Samtliga respondenter, oavsett ålder, yrkeserfarenhet eller utbildning ansåg att mer utbildning/kompetenshöjning inom naturvetenskap vore positivt och viktigt att få tillgång till. För att kunna erbjuda barnen en bred grund att stå på och forska utifrån ställs det idag allt högre krav på att deras lärare faktiskt har adekvata kunskaper inom de olika ämnesområdena. .

Syftet med denna studie är att redogöra hur förskollärare ser på och använder sig av naturvetenskapliga experiment i förskolan. Studien ska ta fram vilka motiv och målsättningar en förskollärare har inför en aktivitet med experiment. Tidigare forskning visar att naturvetenskap och teknik inte varit så högt prioriterade i förskolans pedagogiska verksamhet. Därför så reviderade Skolverket Läroplanen för förskolan 2010, då bl.a. naturvetenskap och teknik fick ett större utrymme i den pedagogiska verksamheten.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur gymnasielevers förmåga att besvara samt ta ställning till frågor rörande ett antal fysikaliska fenomen påverkas av att de exponeras för ett antal kortare filmklipp tagna ur populärfilm innehållande scener där fiktiva representationer av fysikaliska fenomen återges på ett sätt som inte nödvändigtvis överensstämmer med de vedertagna naturvetenskapliga förklaringsmodeller av dessa fenomen som dessa eleverna bör ha tagit del av i sin undervisning enligt rådande kursplaner. För att kunna göra detta har ett antal passande scener noggrant valts ut ur populärfilmer och en enkät utformats med frågor om ett antal utvalda verklighetsknutna fysikaliska fenomen som gymnasieelever har fått besvara före och efter det att de exponerats för dessa filmscener. I analysen av svarsmaterialet har studerats ett antal övergångar mellan egenskaper och egenskapskombinationer i elevernas enkätsvar före jämfört med efter exponeringen av filmscenerna och jämförande statistik har sammanställts över hur pass frekvent förekommande dessa övergångar har varit för deltagarna i studien. Studiens resultat visar att det finns en inte helt obetydlig andel elever som efter exponeringen av fiktiva filmscener besvarar samt tar ställning till frågorna om fysikaliska fenomenen på ett sätt som i flera fall kan hänvisas till hur dessa fenomen fiktivt återges i filmscenerna..

Denna studie undersöker vad och hur lärare i de naturvetenskapliga ämnena bedömer i laborationer. Studien undersöker också om det finns några alternativ till det traditionella naturvetenskapliga sättet att synliggöra elevers utveckling i det praktiska momentet vid laborationer. För att få tillgång till lärares uppfattningar genomfördes i detta arbete tre intervjuer med lärare. Resultatet visar att, det som främst bedöms vid laborationer är laborationsrapporten. De kunskapskvalitéer som bedöms i det praktiska momentet är aktivitet och grupprocesser.

Syftet med studien grundar sig på målet och uppdraget, med naturvetenskaplig koppling, i Läroplan för förskolan (Utbildningsdepartementet, 1998). Forskningsbakgrunden tar upp naturvetenskap i förskolan ur ett historiskt perspektiv, barns lärande i stort och deras utveckling av förståelse för naturvetenskap specifikt samt studier hur läroplanens intentioner realiseras. Genom intervjuer har vi sökt svar på hur förskollärare uppfattar och definierar uppdraget och målet samt hur de utformar verksamheten för att realisera läroplanens intentioner. Studien tyder på att uppdraget och målet är förhållandevis svårt att definiera och att det främst är delarna att värna om naturen och växter och djur som tar plats i förskolans verksamhet. Medan delarna förståelse för den egna delaktigheten i naturens kretslopp och enkla Naturvetenskapliga fenomen tenderar att falla bort.Resultatet av studien visar att hela eller delar av målet och uppdraget prioriteras bort på grund av bland annat bristande resurser och att lärarna upplever uppdraget och målet som svårtolkat..