The regulatory framework for constructional calculations in Sweden did expire In January the 1.st, 2011.Since then the constructional regulatory that originally were composed by Boverket (BKR) has been replaced by new common range (Eurocodes) for the entire European Union. This transition has led to changes in existing rules and standards regarding dimensioning area in Grids and has forced a need for updating to structural Engineers.The new calculation system has caused time-consuming studies of the new rules and a proper understanding of all the advice and regulations for the entire profession.This study has been carried out in cooperation with the firm "Knut Jönson Ingenjörs AB i Stockholm?, that has been affected by this transition as all other consulting firms. The firm has requested for a calculation method of wall beams according to Eurocodes. The study's focus is therefore to clarify the rules and guidelines regarding the design of wall beams according to the new regulation.

Jag har studerat hur jag med hjälp av illustration, fotografi, text, färg och form kunnat hjälpa Uppsala linneanska trädgård att locka fler besökare till deras trädgårdar för att de i sin tur ska kunna inspirera de som vanligtvis inte odlar, till att börja odla själva och ha kul med mat.Detta har jag undersökt genom att formge en affischlayout till ett kommande event där jag applicerat informativa illustrationer och tagit fram två olika typer av bildmanér. Ett bildmanér som ska attrahera barn och ett som ska attrahera vuxna, och testat om hen kan kombinera dessa olika bildmanér till en informerande enhet vad det gäller kriterierna för fungerande informationsdesign..

Vår produktion består av en speltidning, i både digital och tryckt form, som kretsar runt ett community av skribenter och forumiter. Målet var att skapa en oberoende tidning med fokus på åsikter och upplevelser, där majoriteten av det redaktionella materialet var skrivet av läsare. Vårt arbete gick ut på att formge, illustrera och distribuera denna tidning, men även att söka annonser, utforma en webblösning för kommunikation mellan användarna samt bedriva övrig företagsverksamhet (så som externa beställningsjobb inom media) för att ro i land projektet..

I detta arbete redogör jag för hur jag går tillväga för att skapa en representation av en historisk plats. Som fall använder jag mig av Kilakastalen (ett medeltida försvars- och vakttorn) med kringliggande miljö för att visa hur den kan ha sett ut under medeltiden. Det gör jag i samarbete med Sörmlands museum där min kontakt har varit arkeolog Lars Norberg.För att komma fram till vilken teknik, bildvinkel och perspektiv som är bäst att använda i detta sammanhang utgår jag från vad arkeologerna vill visa, olika forskningsresultat och litteratur för att därefter redogöra för mitt resultat..

Sen många år tillbaka har jag sagt ?jag kan inte teckna?. Jag är rädd för att försöka och för att göra fel. Jag vill inte bli bedömd för att jag varken är duktig på att rita verklighetsperspektiv eller människor. Men är det det som är att kunna rita? Men varifrån kommer egentligen denna prestationsångest om att man måste rita på ett visst sätt för att kunna säga att man kan rita? Under min uppväxt så minns jag att man under bildlektionerna följde ett tydligt ramverk; det fanns rätt och fel, ett fint och fult.

Denna studie behandlar hur lärare undervisar i naturvetenskap och vilken didaktik de använder. Det finns många synpunkter kring hur den naturvetenskaplig undervisning bör vara utformad, men fungerar teorierna i praktiken? Vad tror pedagogerna på fältet, som vi talat med? Vad är en effektiv inlärningsmetod? Hur formar man som pedagog sin undervisning efter sina elevers erfarenheter och hur utvecklar kan de hjälpa eleverna att få en djupare förståelse för naturvetenskapliga fenomen? Det är vad denna studie kommer att handla om.Vårt syfte är att belysa att det finns många olika sätt och perspektiv på den naturvetenskapliga didaktiken. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer av pedagoger ute i verksamheterna som alla har något att delge av hur de praktiserar sin didaktik och hur de ser på elevers lärande inom de naturvetenskapliga områdena..

?Historiska Bakverk? is a project about different pastries from a historiacal perspective.The goal was to create illustrations and typography inspired by differentpastries, in order to communicate something about their history and what layunderneath. The project aimed to highlight, understand and acknowlage thepastries as an important part of our history and cultural heritage. Importantquestions I have dealt with throughout the project was in what way the pastriestell us about our history, how it has changed them through time. The result, aseries of posters for croissant, doughnut and pretzel, are a combination of boththeir history and my own experience of them.

Syftet med arbetet är att i samarbete med företagen Stora Enso Packaging ochGuldfågeln AB göra en undersökning för att påvisa effekten avdesignkommunikation inom förpackningsdesign. Utifrån undersökningen formgesen ny tryckmässig layout på Guldfågeln AB:s 2 kg kycklingbröstfilé förpackning.Våra frågeställningar är:· Vad ska den befintliga förpackningen kommunicera?· Hur upplever konsumenten den befintliga förpackningen utifrånförpackningens innehåll?· Vilken betydelse har en produktbild för konsumenten gällande produktenskommunikation?· Vilken effekt har typsnitt, färg, bild och illustration på vad förpackningenkommunicerar?Grunden till arbetet är en intervju med Johan Ekerot, marknads- ochförsäljningschef på Guldfågeln AB. Utifrån en sammanställning av denna gjordesen konsumentundersökning. Intervjuer med referenspersoner, professionellaformgivare, genomfördes för att få synpunkter på Guldfågeln AB:s förpackningoch idéer till den nya layouten.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur lärare i år 1-3, tolkar de naturvetenskapliga kursplanerna. Vi ville se om de öppna tolkningarna enligt Lpo 94:s synsätt råder eller om lärarna fortfarande är bundna till gamla traditionella syn- och arbetssätt. Någonting vi också undersökte var vilka arbetssätt som lärarna använde sig av i sin undervisning inom naturvetenskap och hur de såg på den naturvetenskapliga undervisningen. För att få fram data till vårt arbete använde vi oss av kvalitativa intervjuer med lärare i skolans år 1-3. Det som framkom i vår undersökning var att lärarna hade olika syn på hur kursplanerna ska tolkas i naturvetenskap.

En rad områden som elever finner särskilt svåra har identifierats inom naturvetenskaplig ämnesdidaktisk forskning de senaste decennierna. Syftet med den här studien är att undersöka i vilken mån naturvetenskapliga läroböcker är skrivna på ett sätt som kan tänkas överbrygga dessa kända svårigheter. Dessutom undersöktes om det i detta avseende har skett några förändringar i de läroböcker som publicerats efter forskningsresultaten blev kända jämfört med dem som publicerats tidigare. Genetikavsnitten i två nypublicerade och en äldre biologilärobok analyserades med avseende på huruvida kända svårigheter överbryggas eller inte. Analysen visade att lärobokförfattarna inte på ett nämnvärt sätt undvikit svårigheterna.

Detta examensarbete handlar om stereotyper och dess problematik. Jag har valt att i en process undersöka det kristna utseendet på grund av min egna kristna bakgrund. Det finns ingen fysisk bild av det kristna utseendet vilket gör ämnet intressant och unikt. Genom att undersöka den allmänna uppfattningen om det kristna utseendet har en fysisk bild skapats och exponerats i en handbok som formgivits för att väcka tankar och bemöta våra fördomar. Grafisk formgivning är inte enbart ett verktyg för att sälja produkter.

Denna kvalitativa studie undersöker lärares erfarenheter av och uppfattningar om grupparbete i skolans naturvetenskapliga ämnen. Lärare, undervisande i NO och verksamma i skolår 1-9, har intervjuats med förutbestämda frågor i öppen form. Genom en fenomenografisk metod har studien resulterat i fyra kategorier av uppfattningar hos lärarna. Grupparbete i NO för att avdramatisera ämnet Grupparbete i NO för att berika lärandeprocessen Grupparbete i NO för att läraren ?måste? Grupparbete i NO ur ekonomiska aspekter Vår studie visar att informanterna har olika uppfattningar om begreppet grupparbete och därigenom skiljer sig också formen för hur grupparbetet kan te sig.

Vi sla?nger en fja?rdedel av all mat vi ko?per, byter smartphone varje a?r trots att vi inte beho?ver, och spenderar skyho?ga summor pa? att befa?sta osunda sko?nhetsideal som fa?r oss att ka?nna oss va?rdelo?sa. Ett samha?llsklimat pra?glat av kapitalism och o?verkonsumtion go?r det na?stan omo?jligt fo?r oss att leva efter la?ngsiktigare principer. Som designers fo?rslavas vi extra ha?rt under vinstdrivande fo?retag.Med sitt Manifest vill Amanda Jenderba?ck inspirera till en alternativ designerroll, som sa?tter feminism och ekologi i fokus.

Syftet med arbetet var att undersöka hur lärare och elever interagerar med varandra och hur det naturvetenskapliga innehållet presenteras och kommuniceras under en naturvetenskaplig lektion på gymnasiet. Studien ingår i det nordiska forskningsprojektet Explora som arbetar med naturvetenskaplig undervisning och som har tagit fram en kodbok för detta ändamål. Utgångspunkten är sociokulturellt lärande, där kommunikationen är viktig för lärandet, där lärande innebär att socialiseras in i en diskurs och att språket används olika i olika kontexter. Undersökningen var till största delen kvantitativ och deduktiv men med kvalitativa inslag. Kodboken användes som analysinstrument och därmed gjordes en slags innehållsanalys.

Syftet med vårt examensarbete är att ta reda på hur man kan bedöma naturvetenskaplig förståelse med hjälp av ett skriftligt prov samt hur elever ser på prov som mäter förståelse. Med detta arbete vill vi fördjupa våra kunskaper i hur väl elever visar förståelse för ämnet när man använder sig av förståelsefrågor vid prov. För att få svar på våra frågor har vi utformat ett prov som tre klasser i år 8 har fått skriva. Dessutom har samma elever fått svara på frågor om attityder till provet i en enkät. Vi har funnit att om man skall bedöma förståelse med ett skriftligt prov krävs det att förståelse genomsyrar hela undervisningen och att eleverna vet på förhand vad som förväntas av dem.