Detta arbete är en fallstudie som försökt finna svar på hur elever med annat modersmål än svenska upplever den naturvetenskapliga undervisningen i skolan. Syftet med arbetet var att försöka identifiera vilka potentiella svårigheter som målgruppen stöter på inom den naturvetenskapliga undervisningen samt huruvuda språket kan utgöra ett hinder eller en möjlighet för den naturvetenskapliga förståelsen. Eleverna som ingått i den undersökta målgruppen studerar i år 5 på en mångkulturell skola.De undersökningsmetoder som använts i arbetet var strukturerade observationer, kvalitativa och ostrukturerade intervjuer samt en enkät baserad på 1-tier Multiple Choice-frågor. Även en pedagog intervjuades om fallstudiens resultat. Fallstudiens resultat har jämförts med tidigare forskning och litteratur som funnits att tillgå. Resultatet visar att elever med annat modersmål än svenska har likvärdiga resultat inom det naturvetenskapliga ämnet som elever med svenska som modersmål.

?Architecture has always required representation. Architects have ideas, and ideas must be visualized and communicated. Models are one of the architect's tools.? (Moon 2005) Detta konstaterande får inleda mitt arbete som genom att tillverka modeller syftar till att undersöka modellen som verktyg, för arkitekter och planerare, samt dess plats inom planeringsprocessen.

Sociala trender är föremål för ständigt debatt i såväl media som människor emellan. Men hur förhåller vi oss till trender? Hur behandlar vi, som vardagsmänniskor, den informationsström vi konfronteras med? Det övergripande syftet med denna studie är att illustrera hur tre unga nyblivna mammor söker, hanterar och värderar informationsflödet om amning. Studiens analys görs med utgångspunkt från det sociologiska begreppet social reflexivitet för att ur detta perspektiv illustrera hur värderingar skapas i interaktion och reflektion. Resultatet visar att internet är den primära källan till information för de unga mammorna.

The amount of various phosphorus (P) fractions in the sediment and the relationship between the amount of P and sediment particle size were investigated in a constructed wetland southwest of Linköping. Furthermore, the possible correlation between clay content in the sediment and distance from the inlet was investigated. Sediment samples were collected along three transects from the inlet to the outlet, with six samples in each transect. In order to measure the soluble P, an NH4Cl extraction was done. This was also analysed for total soluble P after oxidation with peroxodisulphate.

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, såväl fysiska som psykiska och medicinska är stora och väl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (känsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hälsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med känsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i åldern 40-65 år, bosatta i tätort. Resultat från Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse värden - vilka är de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturpräglade områden, där man har möjlighet att återhämta sig.Studien genomfördes på kvinnor (N=28) i avsedd ålder och boende i tätort.Datan samlades in med en enkät, bestående av totalt 35 frågor. 13 frågor för att mäta KASAM, 8 demografiska frågor, och 14 frågor om kontakt med naturen.Resultatet påvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de använde sig av naturen.

I got interested in this subject when I came in contact with Västtrafiks new paymentsystem myself during my visits in Gothenburg. I suspected problems with the informationmaterial regarding it and others seemed to share my opinion that the payment system wasdiffcult to understand. When I contacted Västtrafik and asked them about the paymentsystem they confirmed that some understanding diffculties had occurred. With thatconfirmation I decided to make it my project to look in to the matter.Some methods were used to identify the problems. The methods could again confirm thatthere were some problems with the payment system and that the information material wasa vital reason.

Hållbar utveckling behandlas i det här arbetet utifrån ett undervisnings perspektiv. Hur och vad ska man undervisa om för att främja hållbar utveckling? Naturvetenskapliga kunskaper räcker inte för att få en hållbar samhällsutveckling. Det krävs även andra kunskaper och färdigheter, vilka är enligt myndigheten för skolutveckling demokratisk bildning och medborgerlig delaktighet. I undervisningen sätts processen i centrum och genomlevande av demokrati.Syfte med vårt arbete är att undersöka hur man jobbar i skolan för att utveckla demokratisk kompetens hos elever, och om den kan ge eleven handlingskompetens inför framtiden för att lära och förstå vad en hållbar utveckling kräver.Studien är av kvalitativ karaktär och bygger på intervjuer av sex lärare som undervisar i de senare åren på grundskolan.Resultaten visar att lärarna har en processinriktad och kvalitativ kunskapssyn, vilket ger eleverna en djupinriktad kunskap, handlingskompetens och kritisk tänkande inför framtiden.

Intresset för naturvetenskapliga ämnen i skolan sjunker och eleverna upplever dem faktaspäckade och svåra. Syftet med undersökningen är att studera undersökningsbaserat lärande (IBSE) i naturvetenskaplig undervisning med målsättningen att studien ska bidra med kunskap och erfarenhet kring metodens betydelse för måluppfyllelse och elevintresse. Förändringen studeras i ett aktionsforskningsprojekt. Inläsning av litteratur, genomförande av en undervisningssekvens, utvärdering och reflektion strukturerades och dokumenterades genom en aktionsforskningsprocess Aktionsforskningen ger en direkt koppling till praktiken och genomförs i nära anslutning till lärares och elevers vardag.. Lärarna som deltog i studien ansåg att det undersökningsbaserade undervisningssättet verkade stimulera elevernas engagemang och intresse för naturvetenskap.

I vårt arbete har vi haft två syften. Det första var ett praktisk-pedagogiskt där frågan löd hur ett undervisningsmaterial som integrerar estetisk och naturvetenskaplig undervisning för förskolan och skolan skulle kunna gestaltas. Det andra var ett forskningssyfte där fokus låg på problem i processen när vi som KME-pedagoger gör ett naturvetenskapligt område förståeligt i form utav ett undervisningsmaterial. Det naturvetenskapliga område vi valt att göra förståeligt är: ?Vad är jord och var kommer den ifrån??.

Studiens syfte var att undersöka hur elever i årskurs två förstår vattnets fasförändringar i jämförelse med elever i årskurs fyra. Även elevernas kunskaper i förhållande till kursplanens centrala innehåll och kunskapskrav undersöktes. Studien baseras på 52 elever varav 24 i årskurs två och 28 i årskurs fyra. För att ta reda på hur eleverna förstod vattnets fasförändringar gjordes kvalitativa gruppintervjuer där eleverna fick förklara olika fenomen som visades för dem. Även intervjuer med lärarna för klasserna har gjorts för att ta reda på vilken undervisning eleverna har fått.

Jag har gjort en kvalitativ underso?kning av elevers uppfattningar av energi, energisystemet och sinegen och ma?nniskans roll i detta system. Fokus har varit pa? karakta?ren av elevernas beskrivningar; vardagliga, samha?lleliga eller naturvetenskapliga, och om dessa har na?got samband med elevernas uppfattning av sin egen roll i samha?llets stra?van mot en ha?llbara utveckling. Underso?kningen bygger pa? en fenomenografisk analys av intervjuer genomfo?rda med sex elever i a?rskurs 9.

There is a strong debate in the media about the CEO compensation in the listed companies and whether they deserve their high rewards. Many previous studies have shown differences in the reward system depending on the ownership structure, mostly testing for only ownership concentration or ownership category. This study aims to investigate how the influence of the owners affects the CEO reward system, testing for both the level and the structure of the reward. The sample used in the investigation is Swedish listed corporations and consists of 251 observations. A survey was also conducted but due to low response rate and because the answers are not representative for the whole sample the survey will only be used as an illustration.

De senaste decennierna har en rad streckkodstekniker utvecklats för att grafiskt representera digital information. Gemensamt för dessa är en strävan efter hög densitet, det vill säga kapacitet att lagra mycket data på en liten yta. Densiteten begränsas emellertid av kravet på precision vid tolkning av den digitala datan, eftersom felaktigheter i digital data kan resultera i omfattande informationsförlust.Analog information, exempelvis ljud, är däremot inte beroende av exakthet hos underliggande data i samma utsträckning. En analog ljudsignal kan beskrivas och återges approximativt, och ändå tolkas korrekt av en lyssnare. Detta faktum gör att det finns fördelar med att representera ett ljud utifrån dess analoga egenskaper.

Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka elevers förståelse kring energibegreppet och energiomvandlingar. Vi ville även undersöka det naturvetenskapliga begreppet energi i relation till elevers vardagsföreställningar. Detta har vi tagit reda på genom att fördjupa oss i en mängd litteratur som behandlar områden kring energi. Vi genomförde en enkätundersökning på två olika skolor med elever i årskurs 8 och elever som går andra året på gymnasiet. Undersökningen hjälpte oss att besvara våra forskningsfrågor som behandlar energiomvandlingar, energikedjor och energins bevarande.

Studiens syfte är att studera hur lärare i år 7-9 ser på det faktum att no-undervisningen i de lägre åren ökat. Jag har främst intresserat mig av att studera effekterna av NTA-projektet, som utförligt beskrivs i arbetet. Jag är även nyfiken på hur samarbetet mellan lärarna i de olika åren fungerar samt hur lärarna ser på elevernas inställningar och attityder till de naturvetenskapliga ämnena. Jag redovisar olika teoretiska perspektiv för lärandet och ger exempel på lärandeteorier i no-undervisningen. Jag presenterar även forskning om naturvetenskaplig undervisning i de lägre åldrarna.