Syftet med undersökningen har varit att bringa klarhet i om och hur pedagogerna i förskolan arbetar med Naturvetenskap och om de anser sig ha tillräckliga kunskaper inom området. Forskning pekar på att det finns vissa brister i pedagogernas ämneskunskap kring Naturvetenskap. För att få en så stor spridning som möjligt av uppfattningar har jag använt mig av en enkätundersökning. Åtta slumpmässigt utvalda förskolor ingår i studien. Alla pedagoger som svarat önskar mer utbildning i det Naturvetenskapliga ämnet och endast ett fåtal tycker de har tillräcklig kunskap.

Syftet med vår undersökning var att jämföra tre förskolor med olika utemiljöer för att undersöka hur pedagogerna uppfattade förskolans utemiljö samt hur de arbetade med Naturvetenskap med barnen. Utifrån våra frågeställningar Hur uppfattar pedagoger utemiljön på sina förskolor för att möjliggöra barns lärande inom Naturvetenskap? Vilka uppfattningar har pedagoger om Naturvetenskap i förskolan? Hur arbetar pedagoger på respektive förskola mot strävansmålen i Naturvetenskap? sammanställde vi relevanta frågor och genomförde intervjuer med pedagoger ifrån de tre förskolor som vi valt till vår undersökning. Vår undersökning bygger på kvalitativa intervjuer där frågorna är öppna och vi hade möjlighet att fördjupa oss i respondenternas svar med hjälp av följdfrågor. Vi har också gjort observationer vid tillfällen då det var Naturvetenskapliga aktiviteter.

Vår undersökning handlar om Naturvetenskap och teknik i förskolan. Bakgrunden till vår granskning är, förutom ett hos oss nyväckt intresse, att vi har märkt att barn inte vet vad begreppen står för. Syftet med arbetet är att ta reda på hur pedagoger i förskolan definierar begreppen och arbetar med dem tillsammans med barnen. Hur de hittar inspiration och vilken kunskap de anser sig ha. Vi ställer oss frågan vad de gör som gynnar barns lärande i Naturvetenskap och teknik i förskolan.

Forskning visar att elever upplever Naturvetenskapsundervisningen som sva?r och otillga?nglig samt att allt fa?rre elever va?ljer att studera a?mnena vidare eller satsa pa? en karria?r inom Naturvetenskap. Det a?r viktigt att besitta kunskap inom Naturvetenskap fo?r att kunna leva och verka i dagens samha?lle. Undervisningen bo?r anpassas utefter elevernas intresse och ge eleverna en positiv upplevelse tidigt i livet.

Denna studie handlar om hur några svenska och en norsk förskollärare förhåller sig till och arbetar med Naturvetenskap och teknik i förskolan. Frågor som undersöks är; vilket förhållningssätt har de intervjuade förskollärarna själva till Naturvetenskap och teknik, hur är de intervjuade förskollärarnas inställning till Naturvetenskap och teknik i förskolan och hur arbetar man med detta i det dagliga arbete samt hur uttrycker sig de intervjuade förskollärarna om de läroplansmål som finns kring Naturvetenskap och teknik. Studien har genomförts genom kvalitativ metod där tre förskollärare i Sverige och en förskollärare i Norge har i berättelseform besvarat ett antal intervjufrågor. Resultatet som framkom av studien är att förskollärare kan ha mycket olika förhållningssätt till Naturvetenskapens och teknikens roll i förskolan. Ämnena ses också som områden som inte faller sig lika naturligt som andra områden som inbegrips i förskolans läroplan, och problematiken kring Naturvetenskapens och teknikens roll i förskolan diskuteras.

Detta examensarbete handlar om att införa populärkulturen i den Naturvetenskapliga undervisningen. Jag inriktade mig på att få eleverna engagerade i sagofilmen Narnia. På detta sätt fångade jag deras uppmärksamhet och förklarade Naturvetenskapliga begrepp utifrån filmen. Genom att använda mig av frågeställningar utifrån filmen ville jag öka deras engagemang och intresse av Naturvetenskap. Metoden jag använt är att utifrån ett kvalitativt angreppssätt försöka förstå hur eleverna tillgodogjorde sig undervisningen i Naturvetenskap samt ett kvantitativt angreppssätt där jag analyserade elevernas skriftliga svar utifrån Naturvetenskapliga frågeställningar. Resultat av undersökningen visar att genom att använda sig av sagofilm i relation till relevanta frågeställningar och diskussioner ökar elevernas engagemang och intresse för Naturvetenskap..

Syftet med denna studie var att studera hur pedagogernas syn på Naturvetenskap påverkar barnens förståelse och kunskaper om växter i närområdet. Vi har brutit ner detta syfte i tre forskningsfrågor som ger oss möjlighet att undersöka och svara på syftet. Vi har valt att ha en fenomenologisk ansats i studien och att göra kvalitativa intervjuer med pedagoger och barn på en förskoleavdelning. Vi har sammanfattat och analyserat dessa intervjuer utifrån vårt syfte. Vi har kommit fram till att de tre pedagoger som vi har intervjuat i grunden har likadana uppfattningar om Naturvetenskap.

Syftet med denna studie är att få kunskap om hur pedagoger i förskolan beskriver att de arbetar med Naturvetenskap och barn i åldern 1-3 år samt hur de beskriver sina erfarenheter av hur barn lär sig Naturvetenskap. För att söka denna kunskap användes följande frågeställningar: ?Hur beskriver pedagoger sina erfarenheter av hur små barn lär sig Naturvetenskap??, ?Vad beskriver pedagoger att små barn i förskolan behöver lära sig i Naturvetenskap??, ?På vilket sätt uttrycker pedagoger att de skapar förutsättningar för små barns Naturvetenskapliga lärande??, samt ?Hur beskriver pedagoger att de arbetar med Naturvetenskap med små barn??. Studien har genomförts genom intervjuer med fem pedagoger i en kommun i Mellansverige. Respondenterna anser att barns Naturvetenskapliga lärande handlar om att barn får undersöka, utforska och uppleva Naturvetenskap med sin kropp.

Syftet med denna studie har varit att ta reda på förskollärares syn på Naturvetenskap, om deras arbetssätt kring Naturvetenskap påverkas efter påbörjad implementering av läroplanen för förskolan, Lpfö 98 rev 2010, samt att tidigare forskning visar att intresset för Naturvetenskap är lågt, hur ser detta ut bland förskollärarna i verksamheten? Studien är kvalitativ där förskollärarna får besvara skriftligt på ett frågeformulär med öppna frågor.    Revideringen av Lpfö 98 har gett förskollärarna ett större och tydligare uppdrag, de ska ansvara för att arbetet i barngruppen genomförs så att barnen stimuleras och utmanas i sitt intresse för Naturvetenskap och teknik.   Studien visar på att förskollärarna anser att deras eget intresse och engagemang är betydelsefullt för barns lärande. Samt att deras uppdrag numer är tydligare och att de har ett bättre stöd från läroplanen, de kommer arbeta mer och medvetet kring Naturvetenskap. Det framgår även i studien att förskollärarna anser att Naturvetenskap är ett svårt ämne och att de inte vet hur de ska besvara barns funderingar kring Naturvetenskap då de har dåliga kunskaper kring ämnet. Men några förskollärare har en allmänt positiv inställning till att Naturvetenskapen har fått en större del i förskolans läroplan. .

Syftet med vår fallstudie var att studera hur förskollärare beskriver sitt arbete med Naturvetenskap i förskolan och även studera hur detta kan ta sig i uttryck i yrkespraktiken. För att kunna besvara vårt syfte har vi gjort kvalitativa intervjuer och observationer med fem förskollärare i Luleå kommun. Resultatet som vi kom fram till efter vi hade analyserat intervjuerna och observationerna visar att förskollärarnas beskrivningar av sitt arbetssätt oftast stämmer bra överens med vad de gör i praktiken. Deras arbetssätt utgår ifrån läroplanen där barn har möjlighet att på ett lekfullt och utforskande sätt möta Naturvetenskap i förskolan. Vårt resultat visar att Naturvetenskap i förskolan handlar mest om djur och natur men i några enstaka fall arbetar de även med kemi och fysik.

En undersökning genomfördes i en delkurs av naturkunskap, där undervisningen bedrevs genom öppna frågor. Fokus var att eleverna skulle använda sin kunskap. De fick presentera resultatet av arbetet i form av ett rollspel och genom att skriva en artikel. Syftet med arbetet var att ändra elevernas inställning till Naturvetenskap, speciellt i miljöområdet.Resultatet av delkursen undersöktes med hjälp av enkäter och intervjuer. Den huvudsakliga slutsatsen var att flertalet elever upplevde Naturvetenskap och miljö som mer engagerande och allmänbildande efter avslutad kurs.

Den 1 juli 2011 trädde en ny läroplan för förskolan i kraft. Den tillförde en tydligare fokus på Naturvetenskap i förskolan än tidigare. Syftet med denna studie är att undersöka om man genom ett samarbete mellan förskola och simskola skulle kunna uppnå olika mål i läroplanen, och då med fokus på Naturvetenskap. Totalt 71 simskolebarn har observerats i syfte att studera vilka Naturvetenskapliga fenomen och begrepp som används, samt studerat vilka övningar i vattnet som går att genomföra med barn i olika åldrar för att känna på vatten som fenomen.  Det finns inte mycket forskning att tillgå inom ämnet simskola eller vattenlek, dock inom området Naturvetenskap i förskolan.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur eleverna ser på Naturvetenskap och dess undervisningsform och om lärarna märkt någon förändring i tjejers intresse. För att ta reda på detta genomfördes en enkätundersökning bland 77 elever i fyra olika klasser på det Naturvetenskapliga programmet. Fem lärare intervjuades för att ta reda på om de har märkt någon förändring i skolan angående tjejers intresse. Tre av dessa arbetar på gymnasiet och de övriga två i grundskolan. Svaren från enkäter och intervjuer gav ett något överraskande slutresultat då dessa till viss del avvek från tidigare forskning som visat att killar föredrar traditionell undervisningsform och tjejerna grupparbeten.

I Sverige och utomlands har man på senare tid sett framväxten av ett nätverk av s.k. Science Centers (SC). Dessa SC har som viktigaste syfte att öka besökarnas Naturvetenskapliga intresse. När det gäller elever från högstadiets senare år kan detta ökade intresse för Naturvetenskap t ex visa sig i form av en ökad benägenhet hos eleverna att söka sig till ett Naturvetenskapligt inriktat gymnasieprogram.Vi har utvecklat och använt en enkät-baserad metod för att undersöka den påverkan på elevers intresse för Naturvetenskap som ett besök på SC har. Enkäten är lämplig att användas för elever från grundskolans senare årskurser.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur lärare organiserar och anpassar Naturvetenskaplig undervisning för elever i behov av särskilt stöd. Målet var att finna de centrala teman som framkom i lärarnas berättelser av sin verksamhet. För att söka svar på dessa frågor genomfördes kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med sammanlagt fem lärare som på något sätt arbetar med Naturvetenskap för elever i behov av särskilt stöd. Syftet bröts ner i följande frågeställningar: ? Vilken roll har lärare i Naturvetenskap för elever i behov av särskilt stöd? ? Hur organiserar och anpassar lärare sitt arbetssätt och val av stoffområden i Naturvetenskap för elever i behov av särskilt stöd? Som förberedelse för intervjuerna gjordes en litteraturstudie för att bli insatt i ämnet.