I denna studie har vi valt att undersöka huruvida eleverna i skolår fyra och fem upplever att läroböcker i naturvetenskap vänder sig till dem. Det vi ville undersöka var om det fanns någon skillnad i hur flickor och pojkar uppfattar läroboken i naturvetenskap, och om läroboken tog hänsyn till elevernas erfarenhetsvärld. Vi valde att intervjua elever från två olika skolor i södra Sverige. I vår undersökningsgrupp ingick 14 elever, varav sju flickor och sju pojkar. Vid intervjutillfällena fick eleverna parvis svara på frågor om bilder och text ur en läroboksserie i naturvetenskap för skolår 4-6, från slutet av 1990-talet.

 Forskning visar att dagens elever inte tilltalas av vare sig skolans undervisning i naturvetenskap eller bilden av naturvetenskapen som skolans undervisning målar upp. Studien syfte var att få en förståelse för hur lärare resonerar för att skapa meningsfullt lärande i naturvetenskap. I undersökningen intervjuades fyra lärare i naturvetenskap på grundskolans senare år och gymnasietHär menade man att undervisningen i naturvetenskap ska uppfylla för många mål, vilket leder till att den fylls med fakta. Detta går i sin tur ut över elevernas förståelse, intresse och motivation. Man menar därför att det är viktigt att stimulera eleverna och hjälpa dem att förstå innehållet så att intresset och en god självkänsla bibehålls.

Utifr?n den kvalitativa metoden behandlar studien f?rskoll?rares och specialpedagogers olika uppfattningar samt erfarenheter av psykisk oh?lsa inom f?rskoleverksamheten. Fem f?rskoll?rare och tre specialpedagoger har intervjuats. Fr?gor som hur de enskilda professionerna uppfattar och identifierar psykisk oh?lsa bland barn mellan ett och fem ?r ?r centrala f?r studien tillsammans med hur ett f?rebyggande och h?lsofr?mjande arbete praktiseras inom f?rskolan. Den specialpedagogiska teorin samt det salutogena perspektivet har varit betydelsefullt f?r studien d? resultatet har tolkats utifr?n dessa.

I den reviderade läroplanen för förskolan har intresset för och kunnandet om naturvetenskapfått en mer framträdande roll än i den tidigare upplagan. Något som de båda upplagorna hargemensamt är miljöns betydelse för barnens utveckling och lärande, samt tillvaratagandet avbarnens nyfikenhet och utforskande. Detta väckte vår nyfikenhet gällande vilka möten ocherfarenheter av naturvetenskap barn kan uppleva under utevistelsen på en förskola, samtvilka möjligheter respektive hinder pedagogerna ser med utemiljön som en lärandmiljögällande naturvetenskapliga fenomen.I forskningsbakgrunden behandlas vad naturvetenskap har för plats i dagens förskolan, samthur relationen natur-naturvetenskap-människa sett ut genom tiderna. Naturens verkan på ossmänniskor behandlas också då de ingår i naturvetenskap, samt för att det pågår forskninginom området som tyder på en koppling mellan natur, djur och välbefinnande som i sin turär förutsättningar för lärande.Det empiriska materialet är inhämtat via videoobservationer och metoden Stimulated recall.Utifrån studiens syfte har vi ställt frågor som: Hur belyser ni naturvetenskap i verksamhetenutifrån Lpfö 98/10? Hur tolkar du naturvetenskap i Lpfö 98/10? I resultatet kan vi se att detfinns en medvetenhet hos pedagogerna angående utevistelsen men att det kan hamna iskymundan på grund av säkerhetsskäl..

Syftet med examensarbetet är att synliggöra naturvetenskap och teknik mer på förskolorna. Arbetet har resulterat i ett praktiskt användbart arbetsmaterial för förskolan, Upptäck och Utforska Naturvetenskap och Teknik med Kråkis ? ett arbetsmaterial för förskolan. Det är ett årstidsrelaterat arbetsmaterial som innehåller experiment kopplat till fysik, kemi, natur och teknik där olika fenomen behandlas. Arbetsmaterialet är framtaget genom inläst litteratur och har utvärderats med materialtest på flera förskolor, samt genom en enkätundersökning och observationer.

Syftet med detta arbete var att ta reda på om intresset för naturvetenskap hos eleverna i år6 ? 9 påverkas av tidigare lärares intresse och engagemang i dessa ämnen.Tio stycken lärare som jobbar i de tidiga åren i grundskolan intervjuades om deras intresse för naturvetenskap och hur de bedrev sin NO-undervisning. Tidigare elever till dessa lärare fick i en enkät svara på frågor om deras intresse för NO och när de hade NO för första gången.De flesta lärare som jobbar med elever i år ett till fem undervisar i biologi, resten av ämnena är det olika med och beror på deras egna kunskaper och intressen. Eleverna tycker bäst om kemi och teknik medan biologi hamnar längst ner på listan.Resultaten visar att lärarnas engagemang och intresse för NO i de tidiga åren i grundskolan inte har särskilt stor betydelse då det gäller elevernas intresse för naturvetenskap i de senare åren i grundskolan..

Bakgrunden till vår studie är att naturvetenskap och teknik fått större plats i förskolans läroplan samtidigt som studier visat på att det finns brister i arbetet med dessa ämnen på skolor och förskolor. Syftet med studien var att få syn på likheter och skillnader i hur fyra förskollärare, från en ämnesinriktad och en traditionell förskola, ser på naturvetenskap och teknik samt arbetssätt och ämneskunskapens betydelse. Vi har gjort en kvalitativ studie och som metod valde vi att göra enskilda intervjuer som spelades in med ljudupptagning. De teoretiska utgångspunkter som använts i analysen har fokus på det sociokulturella perspektivet. Resultatet visar att de likheter som finns är att förskollärarna anser att grunden för barns lärande är ett utforskande och undersökande arbetsätt i samspel med barn och vuxna.

Syfte: Syftet med studien är att kartlägga forskning om elevers attityder till och intresse för naturvetenskap i grundskolans årskurser 4-9. Metod: Frågeställningarna besvarades med hjälp av en systematisk litteraturstudie. Sökord valdes ut och användes i databasen ERIC, webbsökmotorn Google Scholar, samt webb-portalen ?avhandlingar.se?. En manuell sökning gjordes även i tidskriften NorDiNa.

Forskning visar att elever upplever naturvetenskapsundervisningen som sva?r och otillga?nglig samt att allt fa?rre elever va?ljer att studera a?mnena vidare eller satsa pa? en karria?r inom naturvetenskap. Det a?r viktigt att besitta kunskap inom naturvetenskap fo?r att kunna leva och verka i dagens samha?lle. Undervisningen bo?r anpassas utefter elevernas intresse och ge eleverna en positiv upplevelse tidigt i livet.

I den reviderade läroplanen för förskolan har intresset för och kunnandet om naturvetenskapfått en mer framträdande roll än i den tidigare upplagan. Något som de båda upplagorna hargemensamt är miljöns betydelse för barnens utveckling och lärande, samt tillvaratagandet avbarnens nyfikenhet och utforskande. Detta väckte vår nyfikenhet gällande vilka möten ocherfarenheter av naturvetenskap barn kan uppleva under utevistelsen på en förskola, samtvilka möjligheter respektive hinder pedagogerna ser med utemiljön som en lärandmiljögällande naturvetenskapliga fenomen.I forskningsbakgrunden behandlas vad naturvetenskap har för plats i dagens förskolan, samthur relationen natur-naturvetenskap-människa sett ut genom tiderna. Naturens verkan på ossmänniskor behandlas också då de ingår i naturvetenskap, samt för att det pågår forskninginom området som tyder på en koppling mellan natur, djur och välbefinnande som i sin turär förutsättningar för lärande.Det empiriska materialet är inhämtat via videoobservationer och metoden Stimulated recall.Utifrån studiens syfte har vi ställt frågor som: Hur belyser ni naturvetenskap i verksamhetenutifrån Lpfö 98/10? Hur tolkar du naturvetenskap i Lpfö 98/10? I resultatet kan vi se att detfinns en medvetenhet hos pedagogerna angående utevistelsen men att det kan hamna iskymundan på grund av säkerhetsskäl..

Syftet med undersökningen har varit att bringa klarhet i om och hur pedagogerna i förskolan arbetar med naturvetenskap och om de anser sig ha tillräckliga kunskaper inom området. Forskning pekar på att det finns vissa brister i pedagogernas ämneskunskap kring naturvetenskap. För att få en så stor spridning som möjligt av uppfattningar har jag använt mig av en enkätundersökning. Åtta slumpmässigt utvalda förskolor ingår i studien. Alla pedagoger som svarat önskar mer utbildning i det naturvetenskapliga ämnet och endast ett fåtal tycker de har tillräcklig kunskap.

Syftet med vår undersökning var att jämföra tre förskolor med olika utemiljöer för att undersöka hur pedagogerna uppfattade förskolans utemiljö samt hur de arbetade med naturvetenskap med barnen. Utifrån våra frågeställningar Hur uppfattar pedagoger utemiljön på sina förskolor för att möjliggöra barns lärande inom naturvetenskap? Vilka uppfattningar har pedagoger om naturvetenskap i förskolan? Hur arbetar pedagoger på respektive förskola mot strävansmålen i naturvetenskap? sammanställde vi relevanta frågor och genomförde intervjuer med pedagoger ifrån de tre förskolor som vi valt till vår undersökning. Vår undersökning bygger på kvalitativa intervjuer där frågorna är öppna och vi hade möjlighet att fördjupa oss i respondenternas svar med hjälp av följdfrågor. Vi har också gjort observationer vid tillfällen då det var naturvetenskapliga aktiviteter.

Vår undersökning handlar om naturvetenskap och teknik i förskolan. Bakgrunden till vår granskning är, förutom ett hos oss nyväckt intresse, att vi har märkt att barn inte vet vad begreppen står för. Syftet med arbetet är att ta reda på hur pedagoger i förskolan definierar begreppen och arbetar med dem tillsammans med barnen. Hur de hittar inspiration och vilken kunskap de anser sig ha. Vi ställer oss frågan vad de gör som gynnar barns lärande i naturvetenskap och teknik i förskolan.

Forskning visar att elever upplever naturvetenskapsundervisningen som sva?r och otillga?nglig samt att allt fa?rre elever va?ljer att studera a?mnena vidare eller satsa pa? en karria?r inom naturvetenskap. Det a?r viktigt att besitta kunskap inom naturvetenskap fo?r att kunna leva och verka i dagens samha?lle. Undervisningen bo?r anpassas utefter elevernas intresse och ge eleverna en positiv upplevelse tidigt i livet.

Denna studie handlar om hur några svenska och en norsk förskollärare förhåller sig till och arbetar med naturvetenskap och teknik i förskolan. Frågor som undersöks är; vilket förhållningssätt har de intervjuade förskollärarna själva till naturvetenskap och teknik, hur är de intervjuade förskollärarnas inställning till naturvetenskap och teknik i förskolan och hur arbetar man med detta i det dagliga arbete samt hur uttrycker sig de intervjuade förskollärarna om de läroplansmål som finns kring naturvetenskap och teknik. Studien har genomförts genom kvalitativ metod där tre förskollärare i Sverige och en förskollärare i Norge har i berättelseform besvarat ett antal intervjufrågor. Resultatet som framkom av studien är att förskollärare kan ha mycket olika förhållningssätt till naturvetenskapens och teknikens roll i förskolan. Ämnena ses också som områden som inte faller sig lika naturligt som andra områden som inbegrips i förskolans läroplan, och problematiken kring naturvetenskapens och teknikens roll i förskolan diskuteras.