Syftet med detta arbete Àr att försöka fÄ en bild av vad det var som gjorde att kursen Estetisk verksamhet ansÄgs viktig nog att bli ett kÀrnÀmne 1994, och varför den inte lÀngre ansÄgs viktig och togs bort 2011. Med hjÀlp av kritisk diskursanalys undersöks argument för och emot kursen som de förs fram i texter frÄn regering, riksdag och media vid dessa tidpunkter, med betoning pÄ vad dessa sÀger om kursens status och position i gymnasiet och i den skolpolitiska debatten. Studien visar att nÀr Estetisk verksamhet infördes 1994 var det för att lÄta eleverna uppleva och sjÀlva skapa, baserat i en humanistisk diskurs. NÀr kursen togs bort 2011 var det för att andra Àmnen ansÄgs behöva mer utrymme för att ge eleverna en tydligare yrkes- eller högskoleförberedande utbildning, baserat i en marknadsekonomisk diskurs. Fokus för vad som var viktigt i gymnasieskolan skiftade under de sjutton Är som gÄtt dÀremellan, och i den nya lÀroplanens inriktning pÄ nyttobaserad utbildning fick inte Estetisk verksamhet plats. Den skolpolistiska synen pÄ kunskap förÀndrades frÄn en demokratisk tanke om att ge alla samma möjligheter, till ett differentierat ideal dÀr individens kunskap ska vara mÀtbar och samhÀllsnyttig. .

Detta Àr ett examensarbete inom Àmnet samhÀllsplanering, och handlar om konceptet hÄllbara livsstilar. Debatten om hÄllbarhet blir mer och mer angelÀgen, och hur vi ska leva för att samhÀllet ska bli mer hÄllbart Àr en central frÄga inom dagens forskning. MÀnniskors beteenden, valet av livsstil, Àr en viktig faktor för hur man pÄ en individnivÄ kan pÄverka pÄ vilket sÀtt vi influerar klimatet. Den nya stadsdelen Norra DjurgÄrdsstaden ska bli ett av Stockholms miljöprofilomrÄden och ett av fokusomrÄdena i miljöprogram för omrÄdet Àr hÄllbara livsstilar, vilket utgör grunden för mitt examensarbete. Syftet med detta examensarbete Àr att analysera en del av planeringsprocessen för Norra DjurgÄrdsstaden.

Examensarbetet undersöker de diskurser som fyra lÀrare anvÀnder sig av nÀr de talar om bedömning av uppförande. Empiriinsamlingen har skett genom kvalitativa intervjuer med lÀrare verksamma i grundskolans senare Är. I undersökningen framgÄr det att mycket tyder pÄ att det forna betyget i ordning och uppförande har överlevt i den svenska skolan i form av en annan skepnad..

Öresund utgör förbindelsen mellan Östersjön och Atlanten och Ă€r ett av vĂ€rldens mest trafikerade sund. NĂ€r utskeppningen av olja frĂ„n Baltikum och Ryssland kontinuerligt ökar, ökar Ă€ven risken för ett oljeutslĂ€pp pĂ„ havet. För att kunna hantera ett oljepĂ„slag arbetar kustkommunerna i SkĂ„ne NordvĂ€st med att utveckla gemensamma beredskaps-planer, vilket utgör en del av EU-projektet Baltic Master II. MĂ„let med denna rapport Ă€r att arbeta fram ett underlag som kan anvĂ€ndas för planering av framtida investeringar av oljeskyddsmaterial. Detta genom att göra en bedömning av bland annat vilken typ av material och hur mycket material som kan komma att behövas vid ett stort oljepĂ„slag i SkĂ„ne NordvĂ€st.

The background of this study stemmed from the notion that the majority of homeless women with substance abuse, most of all, wanted a secured place of their own to stay. Few involved professionals agreed and instead of perceiving housing as a human right the women were mostly offered various types of short-term social housing. The purpose of this study was thus to examine and analyze how professionals attached to the social services and public housing companies in Gothenburg explained that homeless women with substance abuse were excluded from accommodation on the open housing market. The qualitative approach included ten interviews with eleven professionals in Gothenburg. The theoretical framework consisted mainly of Bourdieu's analytical concepts of field, doxa as well as social, economic and cultural, alongside symbolic capital.

As the way of communicating and accessing information has changed radically over thepast decade so has the way the public libraries operate to reach the citizens. In thesetimes the demands of what a public library should be and offer the visitors havechanged. One should have the option to access the digital public library at any givenhour of the day, from anywhere in the world and at least have the same possibilities ofinformation as the visitors at the non-digital, "real" library.In this Master's thesis we will analyze and discuss the condition of the Swedish digitalpublic library of today, 2006, and the forward thinking work with the issues ofdevelopment in this matter. In order to do this we set out to examine the attitudetowards the public digital library among the staff at a small number of Swedish publiclibraries and their supporting institution, the county library. Moreover, the attitudesdefined have been compared to the actual status of the services and medias at the publiclibrary websites.In conclusion, we have detected a certain standardization of what the digital publiclibrary consists of today.

Syftet med mitt projekt Àr att med arkitekturens synliggöra detta utbredda samhÀllsproblem. Genom att föreslÄ en egen byggnad i övrig stadsbebyggelse för dessa specifika brottsoffer sÄ visar jag att problemet finns samtidigt som jag ocksÄ meddelar kvinnorna att de brottsoffer med en sÄdan juridisk status och att de inte behöver gömma sig utan kan bo sÀkert inne i staden..

Syftet med studien Àr att synliggöra och analysera de diskursiva framstÀllningarna, av specialpedagogik och barn i behov av sÀrskilt stöd, i fem artiklar i förskollÀrarnas facktidskrift Förskolan.Teorin utgÄr frÄn ett socialkonstruktionistiskt och diskursteoretiskt synsÀtt med antagandet att vi tillsammans anvÀnder sprÄkliga handlingar för att konstruera en verklighetsförstÄelse (Bergström & Boréus, 2000a, b; Winther JÞrgensen & Phillips, 2000; Dahlberg, Moss & Pence, 2001). Denna teoretiska plattform ger en syn pÄ sprÄket som havande en central roll i hur mÀnniskors identiteter, relationer och trosuppfattningar formas och det innebÀr att texter fÄr konsekvenser för lÀsarnas tankar och handlingar (Fairclough, 1992). Metoden som anvÀnds Àr diskursanalys, inspirerad av Faircloughs kritiska diskursanalys. Det empiriska materialet bestÄr av samtliga artiklar (fem stycken), frÄn Är 2012 och 2013 i tidningen Förskolan, som bedömts beskriva specialpedagogik och barn i behov av sÀrskilt stöd.Resultatet visar hur texterna beskriver barn i behov av sÀrskilt stöd som barn med svÄrigheter utifrÄn en kompensatorisk specialpedagogisk diskurs. I texterna visar sig en bristdiskurs nÀr sprÄkbruket beskriver hur barn med sÀrskilda karaktÀristika Àr i svÄrigheter, eller riskerar att hamna i svÄrigheter pÄ olika sÀtt.

Syftet med uppsatsen Àr att studera hur Aftonbladet och Dagens Nyheter har beskrivit partiet Svoboda kopplat till situationen i Ukraina som utspelat sig under 2013-2014 kallat Euromajdan..

Sverige har ratificerat ett antal internationella konventioner och direktiv under de senaste Ären, bland annat Bernkonventionen samt Art- och Habitatdirektivet samt konventionen om biologisk mÄngfald. I dom besluten som vi har antagit ingÄr vÄra fem stora rovdjur, björn, varg, lo, jÀrv och kungsörn som arter som skall tillgodoses med ett starkt skydd. I dessa konventioner och direktiv stÄr det klart och tydligt att huvudregeln enligt konventionen att all avsiktlig fÄngst och all avsiktligt dödande skall vara förbjudet. Det skall ocksÄ vara förbjudet att avsiktligt störa djuren, sÀrskilt under deras yngeltid och under vintervilan. Hur kan dÄ Sverige som land bedriva jakt pÄ dessa rovdjur? Ja, det finns undantag i konventionerna och direktiven som gör att det under vissa förutsÀttningar fÄr förekomma jakt pÄ dessa.

Problem: NÀr predikan ges inom islam eller katolicismen tillÄts och förvÀntas att bÄde kvinnor och mÀn deltar under islams fredagsbön och den katolska kyrkans mÀssa pÄ söndagar. Dock tillÄts inte kvinnor att leda denna kollektiva bön utan exkluderas frÄn möjligheten att ta upp och diskutera samhÀllsorienterade Àmnen med utgÄngspunkt frÄn liturgi och heliga skrifter. Detta upplevs som ett problem och ett flertal progressiva kvinnor och mÀn vÀrlden över börjar ifrÄgasÀtta denna ordning och vill fÄ till en förÀndring dÀr man och kvinna har lika möjligheter och rÀttigheter inför Gud.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att studera de argument som framförs av företrÀdare för en konservativ diskurs och med företrÀdarna för en feministisk diskurs nÀr det gÀller frÄgan om kvinnliga religiösa ledare under gemensam bön inom islam och katolicismen.Metod: Komparativ litteraturstudie i kombination med hermeneutisk metod.Teoretisk referensram: Liberalfeminism, makt, konservativ och feministisk diskurs.Resultat: De feministiska argumenten Àr ett samtida fenomen som utgÄr frÄn ett universellt betÀnkande om lika möjligheter och rÀttigheter för kvinnor och mÀn. Feministerna krÀver en omtolkning av de heliga skrifterna utifrÄn ett icke-androcentriskt förhÄllningssÀtt för att pÄvisa sin retorik.Den konservativa diskursen utgÄr frÄn patriarkaliska och traditionella argument dÀr de stödjer sig pÄ enskilda passager i de heliga skrifterna och apostelisk tradition för att exkludera kvinnor.Uppsatsen pÄvisar att nÀtverk, Àrvda titlar och tradition betyder mer Àn kunskap i det religiösa sammanhanget. BÄda de undersökta religionerna uppvisar dock en förÀndringshistoria i takt med att samhÀllet förÀndras vilket skulle kunna vara den framtida nyckeln till kvinnornas religiösa ledarroll.Nyckelord: feministisk exegetik, ledarskap, fredagsbön, katolsk mÀssa..

MÀnniskan har alltid pÄverkat sin omgivning. SÄ Àven skogen hon levt i nÀrheten av. Tyresta nationalpark har undantagits frÄn skogsbruk under de senaste hundra Ären. De aktiviteter som försiggick i Tyrestas skogar har lÀmnat avtryck i skogens struktur och Ärsringarna i de trÀd som Ànnu finns kvar. Det gör det möjligt att studera de aktiviteter som format Tyresta nationalpark och naturreservat under Ären 1700-1900.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka den diskursiva konstruktionen av den goda lÀraren i tidningen Dagens Nyheters debatt- och ledarartiklar. Detta har Àven gjort att ljus kastats över den diskurs som format den goda lÀraren. De frÄgor som stÀlldes för att uppfylla syftet var hur den goda lÀraren positioneras i skolan och utbildningens möjlighetsrum, hur den goda lÀraren konstrueras utifrÄn en samhÀllelig diskurs, hur den goda lÀraren konstrueras utifrÄn en kunskapsdiskurs och vilka egenskaper den goda lÀraren konstrueras med. Undersökningens teoretiska ramverk Àr diskursteori vilket innebÀr att en diskursanalys gjorts. Valet gjordes utifrÄn att tidningen Dagens Nyheter betraktades som en diskursiv praktik vilken kan ses som en producent av verkligheten.

Syftet med uppsatsen Àr att belysa mötet mellan de arbetssökande och arbetsförmedlingen som institution sett ur bÄdas perspektiv. Vi vill fÄ en djupare förstÄelse bÄde för de arbetssökande och för arbetsförmedlarna samt deras personliga upplevelser av mötet. Uppsatsens sociologiska perspektiv Àr symbolisk interaktionism. Eftersom det Àr upplevelsen av mötet och dÀrmed den interaktion och samspel som uppstÄr Àr detta perspektiv relevant för studien. För att fÄ en djupare förstÄelse för upplevelsen av mötet mellan de arbetssökande och arbetsförmedlarna har en kvalitativ metod anvÀnts.

Återskapade vĂ„tmarker Ă€r av stor vikt för den biologiska mĂ„ngfalden och sĂ€rskilt viktiga för hotade simfĂ„glar. För att öka kunskapen kring hur faktorer som vĂ„tmarkers area, Ă„lder och fiskförekomst pĂ„verkar simfĂ„glar i Ă„terskapade vĂ„tmarker studerades fyra vĂ„tmarker i Tinnerö naturreservat, Linköpings kommun. Av speciellt intresse var svarthakedoppingen (Podiceps auritus). Antalet svarthakedoppingar i de studerade vĂ„tmarkerna hade en positiv utveckling under vĂ„tmarkernas första Ă„r. Dock minskade antalet svarthakedoppingar i omrĂ„det mellan Ă„r 2009 och 2011.