Arbetet behandlar möjligheten att avyttra fastigheter utan beskattning genom reglerna om underprisöverlÄtelser och nÀringsbetingade andelar. Centrala frÄgor som behandlas Àr nÀr andelar Àr lagertillgÄngar enligt reglerna i 27 kap. och 17 kap. IL samt hur kapitlen förhÄller sig till varandra. Vidare analyseras frÄgan om betydelsen av skatteflyktslagen vid avyttring av tillgÄngar genom anvÀndandet av reglerna om underprisöverlÄtelser och nÀringsbetingade andelar..

Bakgrund: Individualiseringen Àr nÄgot det talas om alltmer i dagens samhÀlle, men som samtidigt Àr vetenskapligt omtvistad, vilket visar pÄ nÄgon typ av paradox. Denna studie tar utgÄngspunkt i individualiseringen som diskurs, och vill undersöka om och hur den pÄverkat framstÀllningar i samhÀllskunskapsböcker. DÀrmed prövas ocksÄ teorin om lÀroboken som ett snabbförÀnderligt medium nÀr det gÀller politiskt laddade frÄgor.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka i vilken utstrÀckning lÀroboksframstÀllningar pÄverkas av samhÀlleliga diskurser, och att se huruvida individualiseringsdiskursen Àr en sÄdan typ av frÄga som kan pÄverka framstÀllningarna.Metod: Med en kvalitativ textanalys undersöks framstÀllningar av arbetsliv och nÀringsliv i lÀroböcker i samhÀllskunskap för gymnasiet. Som analysinstrument anvÀnds dimensionerna individfokus/kollektivfokus samt uttryck för individualism/uttryck för kollektivism. Sammanlagt sex böcker analyseras, tvÄ utgivna ca 1990, tvÄ utgivna ca 2000 och tvÄ utgivna ca 2010.Resultat: Individualiseringsdiskursen har pÄverkat framstÀllningar i lÀroböcker.

Forskning visar att vi idag lever i ett samhÀlle med en relativt öppen syn pÄ sex och sexualitet. MÀnniskans instÀllning till sex tenderar att korrelera med kulturella normer och individer kommer sÄledes att problematisera och vÀrdera sina sexliv dÀrefter. Uppsatsen syftar till att undersöka hur unga vuxna uppfattar att den heterosexuella diskursen ser ut i vÄrt samhÀlle idag och hur de förhÄller sig till den beteende- och kÀnslomÀssigt. FrÄgestÀllningen lyder: Hur beskriver unga vuxna att samhÀllets sexuella diskurs ser ut idag? Och hur förhÄller de sig till diskursens som beskrivs om sex beteende-och kÀnslomÀssigt? Studien baseras pÄ 8 stycken semistrukturerade intervjuer med studenter studerandes pÄ Stockholms universitet och tidigare svensk forskning bidrar med omrÄdesöversikt.

Forskning visar att vi idag lever i ett samhÀlle med en relativt öppen syn pÄ sex och sexualitet. MÀnniskans instÀllning till sex tenderar att korrelera med kulturella normer och individer kommer sÄledes att problematisera och vÀrdera sina sexliv dÀrefter. Uppsatsen syftar till att undersöka hur unga vuxna uppfattar att den heterosexuella diskursen ser ut i vÄrt samhÀlle idag och hur de förhÄller sig till den beteende- och kÀnslomÀssigt. FrÄgestÀllningen lyder: Hur beskriver unga vuxna att samhÀllets sexuella diskurs ser ut idag? Och hur förhÄller de sig till diskursens som beskrivs om sex beteende-och kÀnslomÀssigt?Studien baseras pÄ 8 stycken semistrukturerade intervjuer med studenter studerandes pÄ Stockholms universitet och tidigare svensk forskning bidrar med omrÄdesöversikt.

Felint immunosuppressivt virus (FIV) Àr ett retrovirus som infekterar kattdjur och ger ett kraftigt försvagat immunförsvar. Virus infekterar CD4+T-lymfocyter och ger symptom som letargi och feber i en initial fas. I senare skede av sjukdomen ses kroniska inflammationer och sekundÀra infektioner. Virus Àr spritt bland kattpopulationer över hela vÀrlden och flera subtyper har definierats. I Sverige rapporteras ett fÄtal fall varje Är men ett stort mörkertal kan finnas.

I denna studie undersöks diskurser kring omrÄdet Angered i Göteborg. BÄde Göteborgs-Postens framstÀllningar av Angered och unga Angeredsbors framstÀllningar av omrÄdet studeras, för att se hur olika bilder av omrÄdet relaterar till varandra samt vilka diskursiva representationerna av omrÄdet som skapas. Syftet Àr att fÄ inblick i vilka sociala konsekvenser som de olika diskurserna av Angered skapar. Teori och metod i studien bygger pÄ en integrerad form av diskursanalys pÄ socialkonstruktivistisk grund.Resultatet visar att unga Angeredsbors bilder tycks bygga pÄ samma diskurs som den som media förmedlar, en polariseringsdiskurs. I denna diskurs framstÀlls förorten antingen i positiva eller negativa bilder, dÀr det vardagliga och ?vanliga? inte ges nÄgot utrymme.

Syftet med denna uppsats Àr att studera hur depression diskuteras som ett socialt problem i pressen. De frÄgor som stÀlls Àr; 1) PÄ vilket/vilka sÀtt definieras depression? 2) Vilka praktiker kopplas till specifika definitioner av depression? 3) Hur ser kopplingen mellan definitioner av depression, de praktiker som Àr kopplade till dessa, och individen, ut? 4) Vilka aktörer Àr inblandade i definitionsprocessen?För att besvara dessa frÄgestÀllningar har artiklar publicerade i Dagens nyheter, Svenska dagbladet, Expressen och Aftonbladet tÀckande ett Är (2008-04-21 till 2009-04-21) samlats in och analyserats med hjÀlp av diskursanalys.I analysen identifieras fyra diskurser; en biomedicinsk-, en psykologisk-, en alternativmedicinsk- samt en strukturalistisk diskurs. Av dessa Àr den strukturalistiska diskursen minst framtrÀdande (4 av 240 artiklar). Depression definieras i materialet frÀmst som en fysisk eller psykisk sjukdom och de behandlingsformer som lyfts fram oftast Àr medicinering och KBT.

Högre studier krÀver hög textkompetens och god skriftsprÄklig förmÄga, men mÄnga studenter har svÄrt att klara av ett facktextskrivande i akademisk diskurs. Intresset riktades dÀrför mot att undersöka vilka redskap att utveckla sina texter studenterna kan fÄ genom ett processorienterat skrivande som inkluderar responsarbete. Vidare undersöktes hur studenterna uppfattar kamrat- respektive lÀrarrespons och slutligen pÄ vilket sÀtt texterna förÀndras efter bearbetning. FrÄgestÀllningarna besvarades med hjÀlp av tvÄ datainsamlingsmetoder, nÀmligen intervjuer med tre studenter samt den undervisande lÀraren och textanalyser. För de sistnÀmnda samlades tre versioner av en utredande text för vardera student in.

Högre studier krÀver hög textkompetens och god skriftsprÄklig förmÄga, men mÄnga studenter har svÄrt att klara av ett facktextskrivande i akademisk diskurs. Intresset riktades dÀrför mot att undersöka vilka redskap att utveckla sina texter studenterna kan fÄ genom ett processorienterat skrivande som inkluderar responsarbete. Vidare undersöktes hur studenterna uppfattar kamrat- respektive lÀrarrespons och slutligen pÄ vilket sÀtt texterna förÀndras efter bearbetning. FrÄgestÀllningarna besvarades med hjÀlp av tvÄ datainsamlingsmetoder, nÀmligen intervjuer med tre studenter samt den undervisande lÀraren och textanalyser. För de sistnÀmnda samlades tre versioner av en utredande text för vardera student in.

Mattias Gardell hÀvdade att Tossavainens rapport Det förnekade hatet var byggd pÄ ovetenskapliga grunder och dÀrför inte skulle klara en kÀllkritisk granskning. Bland annat menade han att rapporten tappade i trovÀrdighet eftersom den saknade förstahandskÀllor och istÀllet bara innehöll intervjuer med lÀrare och förelÀsare som arbetar pÄ invandrartÀta skolor i nÄgra svenska storstadsförorter.Mikael Tossavainen och flera med honom menade att det i dagens Sverige Àr svÄrt, för att inte sÀga omöjligt, att prata öppet om judefientlighet. Speciellt gÀller detta den nya form av antisemitism som Tossavainen menar vÀxer fram bland grupper av arabiska och muslimska invandrare i Sverige. Samtidigt som Gardell pekade pÄ rapportens brister, det vill sÀga avsaknaden av förstahandskÀllor, verkade han under inga som helst omstÀndigheter vilja inse att antisemitism kan existera i de utpekade grupperna. Meningsskiljaktigheterna mellan Mattias Gardell och Mikael Tossavainen gav upphov till en tÀmligen oreflekterad diskurs.Syftet med denna uppsats Àr att skildra den diskurs som följde Mikael Tossavainens rapport och att försöka reda ut huruvida antisemitism existerar bland araber och muslimer i dagens Sverige..

SakrÀtten Àr ett rÀttsomrÄde som Àr sparsamt reglerat i svensk lag. Vad som gÀller i de sakrÀttsliga konflikterna Àr huvudsakligen reglerat i praxis och doktrin. NÀr det gÀller aktiebolag som Àr inblandade i sakrÀttsliga konflikter med en kontrahents kontrahent eller med en kontrahents borgenÀrer, Àr rÀttslÀget tÀmligen oklart. I denna uppsats Àmnar jag lÀmna en redogörelse för huruvida jag anser att ett aktiebolags rÀtt att ÄterfÄ egendom pÄ grund av en vÀrdeöverföringsmottagares eller en kontrahents ÄterbÀringsskyldighet bör vara sakrÀttsligt skyddat och dÀrmed om ogiltighet bör ha sakrÀttsliga verkningar. FrÄgan om det finns ett sakrÀttsligt skydd Àr likstÀlld med frÄgorna om det existerar en vindikationsrÀtt eller en separationsrÀtt hos bolaget.

The aim of this bachelor-thesis is to study how postgraduates approach open access during times of change within scholarly communication. Our theoretical framework is based upon Knorr Cetinas epistemic cultures and Cullen & Chawners theory that there is a paradigmatic conflict within scholarly communication due to the fact that open access has failed to reach the same level of prominence among researchers as it has within research libraries. We interviewed six postgraduates at Malmö högskola in order to find answers to our research questions. We identified a shared epistemic culture among the postgraduates, which can be explained by the fact that being postgraduates, they all share similar experiences and values. We chose to call this epistemic culture the horizontal epistemic culture.

In Sweden there are many kinds of effort given youths with behavioral problems, one is institutional care. International research display a varying kind of results from this type of treatment. The aim of this study is to examine and illustrate which central components that results in positive treatment, but also starighten important components in KBT. On the basis of research results, important components for positive treatment have been illustrated as; the therapeutic relationship, the integrity of treatment, prosocial-contacts, positive climate in treatment, the continual of treatment, how to bring treatment to an end, the responsivity principle-the principle of need-the risk principle, learning and KBT.  Research also aims to investigate whether these components could be identified in the daily work of youth treatment on institution. This through a qualitative approach including six interviews held with staff working in treatment facilities.

NCC Construction Sverige AB har i uppdrag att driva ort i LKAB:s gruva i Malmberget. Ortdrivningen omfattar Är 2006 cirka 8200 meter ort vilket innebÀr att 135 000 m2 bergyta ska förstÀrkas med sprutbetong. KGS anlitas som underentreprenör för utförande av sprutbetongförstÀrkning. Sprutbetong som bergförstÀrkning Àr en viktig del i salvcykeln eftersom den tillsammans med bergbultning utgör ett skydd för fortsatt drivning och permanent skydd vid utnyttjande av den fÀrdiga anlÀggningen. Rapporten beskriver sprutbetongförstÀrkningens verkningssÀtt och viktiga mekaniska egenskaper.

Abstract Julia Necevska (2013). Talet om barn och barns lÀrande i samspel. Malmö: LÀrarutbildningen Malmö Högskola Syftet med denna studie har varit att undersöka diskurser kring barns lÀrande som framtrÀder i samband med pedagogisk dokumentation. I anslutning till syftet har jag formulerat följande frÄgestÀllning: Hur ser ?talet om? barn och barns lÀrande ut? Vilka barn framtrÀder i arbetet med pedagogisk dokumentation? Studien Àr inspirerad av diskursanalytisk teori och metod, vilket innebÀr att jag har försökt hitta mönster i informanternas sÀtt att tala i arbetet med pedagogisk dokumentation. Undersökningen bygger pÄ intervjuer, observationer, pedagogiska diskussioner och texter gjorda lÀrare i samband med den pedagogiska dokumentationen frÄn tre olika förskolor. Resultatet visar att lÀrarna, bÄde genom tal och genom handling, talar om barnen utifrÄn tre olika diskurser i samband med pedagogisk dokumentation.