Arbetet bygger pÄ att de informationssystem som anvÀnds idag men som blir allt Àldre och dÀrigenom inte klarar de krav som stÀlls pÄ dem. Detta medför att informationssystemen mÄste migreras till modernare plattformar, dÄ företagen dels inte klarar sig utan dess nuvarande funktionalitet och dels mÄste vidareutveckla systemen.Detta arbete tar upp olika sÀtt som detta kan genomföras pÄ och vilka problem som kan komma att uppstÄ nÀr detta sker. För att kunna undersöka detta sÄ genomfördes ett antal migrationer. SprÄken som migrationen kommer att ske mellan Àr Visual Basic 6 och Visual Basic .net. Migrationerna kommer att ske med hjÀlp av ett migrationsverktyg, samt ett ramverk som i arbetet skrÀddarsys för just arbetets typ av migrationer.Det arbetet kommer fram till Àr att det sker problem vid anvÀndande av ett verktyg och Àven att det inte ger tillrÀckligt med respons pÄ vad som gÄtt snett under migrationerna..

SammanfattningHösten 2013 kom resultatet av den senaste PISA-mÀtningen dÀr svenska elevers resultat i lÀsförstÄelse visade sig ha sjunkit markant, vilket bekrÀftade tidigare Ärs sjunkande resultat. Enligt Skolverket Àr det frÀmst de lÄgpresterande elevernas resultat som har försÀmrats och Skolverket lyfter fram elevers ökade egna arbete som en möjlig förklaring.Inom internationell och svensk forskning, liksom av pedagoger, framförs ofta att olika former av litteratursamtal kan vara en vÀg att stÀrka elevers lÀsförstÄelse. Vid en genomgÄng av lÀsforskning synliggörs att det finns fÄ studier med fokus pÄ Àldre elevers lÀsning samt att elevers röster sÀllan hörs i forskningen.Syftet med föreliggande studie Àr att med hjÀlp av elevers resonemang bidra med ytterligare förstÄelse av högstadiets litteratursamtal, sÄvÀl elevledda samtal i mindre grupper som lÀrarledda samtal i helklass.Studien har inspirerats av utbildningssociologi och tar stöd i Bernsteins begrepp vertikal och horisontell diskurs samt inramning. I studien intervjuas elever i Ärskurs nio om hur de ser pÄ skolans litteratursamtal. Eleverna intervjuas huvudsakligen enskilt men dessa intervjuer kompletteras med en gruppintervju samt ett observerat elevlett litteratursamtal.Resultatet visar att högstadieelever, i likhet med vad tidigare forskning visat överlag, uttrycker en huvudsakligen positiv instÀllning till litteratursamtal.

År 2002 uppmĂ€rksammade ungdomspsykiatriska avdelningar barn som i folkmun kom att kallas "de apatiska barnen". Regeringen initierade 2004 en nationell översyn av det vĂ€xande problemet. Syftet för denna uppsats Ă€r dĂ€rmed att beskriva och granska kunskapslĂ€get inom de medicinska, psykologiska och sociala forskningsfĂ€ltet kring apati hos asylsökande barn i ett nationellt och internationellt perspektiv. Syftet Ă€r vidare att analysera hur man kan förstĂ„ den offentliga och mediala diskursen och hur den konstrueras utifrĂ„n ett konflikt- och maktperspektiv. För att synliggöra hur den offentliga och mediala diskursen konstrueras genomförs en kontrovers- och maktanalys.

Det hÀr arbetet handlar om synen pÄ gymnasiesÀrskoleeleven. Det övergripande syftet med arbetet Àr att studera synen pÄ gymnasiesÀrskoleeleven i tvÄ lÀroplaner, dÀr Àven synen pÄ bedömning av gymnasiesÀrskoleeleven Àr intressant. I en inledande bakgrund beskrivs styrdokument inom gymnasiesÀrskolan, lÀroplansteori samt bedömning. FortsÀttningsvis presenteras den diskursanalytiska metoden frÄn Foucaults, Faircloughs, Laclau och Mouffes perspektiv och begrepp. I arbetet betonas sprÄkets betydelse i diskursanalysen, hur förskjutningar i sprÄket pÄverkar synen pÄ gymnasiesÀrskoleeleven.I resultatdelen redovisas utdrag frÄn delar av lÀroplanerna, Lpf 94 och Gys13, samt de tvÄ statliga utredningar som ledde till lÀroplanerna.

Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka tvÄ elevhÀlsoteams samtal kring elever i behov av sÀrskilt stöd. De frÄgestÀllningar studien Àmnar undersöka Àr vilka diskurser som framtrÀder inom elevhÀlsoteamens samtal och vilken som Àr den dominant rÄdande diskursen.Teori och metod: Studien har sin teoretiska och metodologiska utgÄngspunkt i det diskursanalytiska angreppsÀttet med utgÄngspunkt i Foucaults diskursanalys. SprÄket Àr centralt i formandet av en diskurs. Vissa kunskaper framhÄlls för sanningar medan andra hÄlls tillbaks och makten att definiera diskursens innehÄll prövas. Som stöd i analysen har begrepp ur Laclau och Mouffes diskursteorimodell anvÀnds, nÀmligen begrepp som tecken som samlas i kluster runt en nod bildar en diskurs.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka Skolverkets diskurs kring lÀrare som mobbar elever. Detta görs genom en textanalys av myndighetens publikationer dÀr utsagor om mobbande lÀrare jÀmförs med utsagor om mobbande elever. Det studerade materialet utgörs av Skolverkets mest omfattande publikationer om skolmobbning mellan Är 2002 och 2011. Texterna analyseras med hjÀlp av Michel Foucaults diskursanalys och de teorier som anvÀnds Àr Steven Lukes definition av maktens tredje dimension samt Foucaults maktteori. Studien visar att mobbande lÀrare sÀllan omnÀmns i materialet och att utsagorna koncentreras kring historia, juridik och statistik.

Enligt Lagen om skydd mot olyckor Àr en av lÀnsstyrelsens viktigare uppgifter inom verksamhetsomrÄdet att bedriva tillsyn över kommunerna. Denna tillsyn ska syfta till att skapa en likvÀrdig utveckling och likvÀrdiga förhÄllande i hela landet med avseende pÄ de lokala förhÄllandena.Detta examensarbete Àr konstruerat för att förbÀttra lÀnsstyrelsen i vÀstra Götalands region förmÄga att genomföra tillsyn över kommunernas resultat av deras verksamhet inom LSO.Detta görs genom att skapa en ny kommungruppering, inhÀmtning av relevant information över tÀtorterna, utveckla tillsynen över kommunernas resultat samt ta fram en presentationsmodell som ska anvÀndas vid tillsynsbesök.En ny kommungruppering har tagits fram genom att tillÀmpa betygsÀttningen som genereras ur tillsynsmodellen som har skapats frÄn Myndigheten för samhÀllsskydd och beredskap. Ett dokument med faktauppgifter över risker, befolkning, offentliga, ? privata verksamheter och förmÄga att genomföra rÀddningsinsatser över samtliga tÀtorter i lÀnet har tagits fram. Tillsyn över kommunens resultat har utvecklats genom att ta fram nya och utveckla de befintliga faktorerna inom skydd och sÀkerhet.

I denna studie har vi sökt svara pÄ frÄgan angÄende hur unga kvinnor ser pÄ sig sjÀlva och sin roll i samhÀllet. Detta har gjorts utifrÄn frÄgestÀllningar om hur unga kvinnor resonerar kring framtiden, genus och sjÀlvbild.Datainsamlingen utfördes med hjÀlp av metoden fokusgrupp. I fokusgruppen deltog sex unga kvinnor i Äldrarna 17 till 23 som pÄ olika sÀtt varit i kontakt med organisationenMamita Sthlm, en organisation som fokuserar pÄ personlig utveckling med hjÀlp av bland annat yoga och samtalsterapi. Vi kom i kontakt med dessa informanter genom Cristina Tscherning som Àr en terapeut pÄ Mamita och som vi har varit i kontakt med sedan tidigare.Analysen av fynden har gjorts utifrÄn Judith Butlers genusteori och Michel Foucaults teori om makt och diskurs. De upptÀckter vi har gjort visar att informanterna upprÀtthÄller och reproducerar könsmaktsordningen och de maktstrukturer som konstruerats och konstrueras i samhÀllet.

Syftet med denna undersökning Àr att studera vilka faktorer som Àr viktiga för att ungdomsbehandling pÄ institutioner ska fÄ ett önskvÀrt resultat. Majoriteten av alla institutionsplaceringar misslyckas, men i denna undersökning studeras hur det kommer sig att vissa institutionsplaceringar faktiskt nÄr ett önskat resultat. Genom kvalitativa intervjuer med fem ungdomar, alla med erfarenhet av lyckade behandlingsresultat, lyfts framgÄngs- och skyddsfaktorer fram. Dessa ungdomar har varit placerade pÄ institution med anledning av asociala beteenden sÄsom missbruk, kriminalitet och vÄld och samtliga har genomgÄtt en livsstilsförÀndring. Undersökningen intresserar sig för vilka faktorer som leder till framgÄng och studien utgÄr frÄn ett salutogent perspektiv.

Mot bakgrund av den dagsaktuella debatten om ungdomars svÄrigheter att etablera sig pÄ arbetsmarknaden, har vi genom en kvalitativ studie undersökt hur ett antal ungdomar reflekterar över sin framtid pÄ denna och studerat deras tankar kring övergÄngen frÄn nuvarande sysselsÀttningssituation till arbete. Antologin innehÄller fem enskilda bidrag, varav tvÄ fokuserar pÄ arbetslösa ungdomar och resterande delar pÄ studerande vid traditionella gymnasieprogram, pÄ fotbollsgymnasium och vid universitet. Studien visar att informanterna upplever att det i samhÀllet finns en norm. Enligt denna skall ungdomars huvudsakliga sysselsÀttning vara arbete eller studier. Samtliga huvudinformanter menar att de vill leva normenligt och sÄledes betraktar de arbete som en viktig del av livet och som en identitetsskapande faktor.

Syftet med denna studie Àr att ge en bild av hur skolverket i sin skriftserie ?Rapporter? förklarar betygsskillnader mellan pojkar och flickor, samt om detta kan sÀga nÄgot om vilken diskurs kring kön detta grundar sig pÄ. För en bakgrund ger jag först en kort överblick över svensk skolhistoria som Àr koncentrerad kring kön och betyg. DÀrefter gör jag en genomgÄng av tidigare och aktuell forskning inom omrÄdet. Jag redogör för mina teoretiska utgÄngspunkter, som Àr genusteori, diskursteori och socialkonstruktivism.

This Masters Degree thesis aims at giving an answer to what underlying ideologies are at work in digitizing our cultural heritage. Other questions to be answered are who are benefiting from a digitized cultural heritage and who are not, and what different opinions about digitizing our cultural heritage can be identified. Two studies are made in this thesis, one of Swedish political documents that concern digitizing our cultural heritage, libraries, museums and archives, and the other one is a study of documentation of three Swedish digitizing projects. In the first study three different, but closely associated ideologies are identified, namely a preserving, b giving access and c a mixture of both, and these are shown in a model. In the second study this model is then used to identify the ideologies of one project from each sector of the so called ABM-sector Archives, Libraries and Museums.

I den hÀr uppsatsen har jag undersökt hur mÀn och kvinnor framstÀlls i bild och text i Aftonbladets rapportering frÄn herrarnas fotbolls-VM i Tyskland 2006 och damernas fotbolls-VM i Kina 2007. Mitt syfte var att titta pÄ hur konstrueringen av en nationell diskurs skiljer sig Ät i texterna om dam- och herrfotboll, om det finns nÄgon tydlig manlig och kvinnlig diskurs pÄ bilderna, samt hur vÀl min undersökning stÀmmer in pÄ beprövade genusteorier.För att kunna besvara mitt syfte anvÀnde jag mig av teorier om nationalism och genus. Som metodverktyg anvÀnde jag mig av kritisk diskursanalys samt semiotisk bildanalys.Det jag kom fram till i undersökningen var att den nationsuppbyggande processen var vÀldigt vanlig i de krönikor jag studerade frÄn herr-VM 2006 men knappt nÀrvarande i krönikorna frÄn dam-VM 2007. Journalisterna vÀver; i krönikorna frÄn herrarnas VM-slutspel, in lÀsarna i en förestÀlld nationell gemenskap. En gemenskap som reifieras genom betoningen av nationen som en kulturell gemenskap, med gemenskapsbildande traditioner, kulturella symboler, förenande metaforer samt en kategorisering av ett ?vi? i förhÄllande till ?dom andra?.

Syftet med den hÀr studien var att komma till insikt om huruvida Bushadministrationens ageranden kring behandlingen av internerna i det nordamerikanska fÄnglÀgret pÄ Kuba kan betraktas vara legala eller inte. Mina analyser visar att USA har brutit mot internationella sÄvÀl som nationella lagar. Jag har kommit till denna insikt genom att identifiera de viktigaste handlingarna ? och dess syften ? i anslutning till USAs ageranden och genom att jÀmföra dessa med internationell rÀtt och med USAs nationella lagar och avtal. Tre handlingar har stÄtt i fokus; upprÀttandet av fÄnglÀgret pÄ Kuba, med syfte att eliminera fÄngarnas konstitutionella skydd genom att internera dem utom USAs landsgrÀnser; instiftningen av begreppet "illegal kombattant", med syfte att tillintetgöra internernas krigsfÄngestatus och dÀrmed det internationellrÀttsliga skydd som tillfaller krigsfÄngar genom krigets lagar och; den hÄrda fysiska och psykiska behandlingen av fÄngarna, med syfte att erhÄlla information för att förhindra terrorism. Med en juridisk arbetsmetod har jag sÄledes prövat dessa handlingar mot USAs konstitution och mot instiftningen av nya nationella lagar, mot GenÚvekonventionerna med dess tillÀggsprotokoll och mot FN-konventioner..

Syftet med detta arbete Àr att försöka fÄ en bild av vad det var som gjorde att kursen Estetisk verksamhet ansÄgs viktig nog att bli ett kÀrnÀmne 1994, och varför den inte lÀngre ansÄgs viktig och togs bort 2011. Med hjÀlp av kritisk diskursanalys undersöks argument för och emot kursen som de förs fram i texter frÄn regering, riksdag och media vid dessa tidpunkter, med betoning pÄ vad dessa sÀger om kursens status och position i gymnasiet och i den skolpolitiska debatten. Studien visar att nÀr Estetisk verksamhet infördes 1994 var det för att lÄta eleverna uppleva och sjÀlva skapa, baserat i en humanistisk diskurs. NÀr kursen togs bort 2011 var det för att andra Àmnen ansÄgs behöva mer utrymme för att ge eleverna en tydligare yrkes- eller högskoleförberedande utbildning, baserat i en marknadsekonomisk diskurs. Fokus för vad som var viktigt i gymnasieskolan skiftade under de sjutton Är som gÄtt dÀremellan, och i den nya lÀroplanens inriktning pÄ nyttobaserad utbildning fick inte Estetisk verksamhet plats. Den skolpolistiska synen pÄ kunskap förÀndrades frÄn en demokratisk tanke om att ge alla samma möjligheter, till ett differentierat ideal dÀr individens kunskap ska vara mÀtbar och samhÀllsnyttig. .