Studiens syfte ?r att unders?ka hur grundl?rare med inriktning fritidshem talar om m?jligheter och utmaningar med att implementera utomhuspedagogik i fritidshemsverksamheten. Det r?der idag brist p? forskning om utomhuspedagogik som riktar sig specifikt mot fritidshemmet. Trots att utomhuspedagogik ?r en del av grundl?rarutbildningen med inriktning mot fritidshem, s? verkar utomhuspedagogisk verksamhet ofta sakna syfte och m?l.

The view on which kind of fiction that should be mediated to the public through the Swedish public library system has since the late 60ÂŽs been dominated by what in this Master?s thesis is called: ÂŽthe discourse on quality of literary fictionÂŽ. The aim of this thesis is to examine to which extent this discourse still plays an active role in the Swedish public library system or if that discourse has been replaced by a more market-led, demand responsive view, where the features of ÂŽqualityÂŽ and ÂŽcultureÂŽ have been downplayed and replaced by a ÂŽcustomer?s service viewÂŽ on how and why fiction should be mediated to the public. The methodological and theoretical perspective in this thesis is led by the understanding of the discourse analysis in Michel Foucault?s ÂŽThe Archaeology of KnowledgeÂŽ.

SammanfattningSkyddet för arbetstagarens personliga integritet Àr ett aktuellt Àmne dÀr teknikutvecklingenger arbetsgivaren ökade möjligheter att kontrollera arbetstagaren. DÀrmed Àventyras skyddetför arbetstagarens personliga integritet. Det finns i dagslÀget inte nÄgon direktspecialanpassad lagstiftning till skydd för den personliga integriteten i arbetslivet och svensklagstiftning saknar en enhetlig definition pÄ begreppet personlig integritet. Det Àr oklart vilkamöjligheter arbetsgivaren har att vidta kontrollÄtgÀrder av arbetstagarens Internet- och epostanvÀndningsamt vilket skydd arbetstagaren har för sin personliga integritet.Syftet med uppsatsen Àr att reda ut vilket rÀttsligt skydd arbetstagaren pÄ den svenskaarbetsmarknaden har för sin personliga integritet, vilka möjligheter arbetsgivaren har att vidtakontrollÄtgÀrder av arbetstagarens Internet- och e-postanvÀndning, samt vad begreppet godsed pÄ arbetsmarknaden i detta fall innebÀr. För att uppnÄ syftet anvÀnds en rÀttsdogmatiskmetod, som innebÀr att aktuella rÀttskÀllor det vill sÀga lagtext, förarbeten, praxis frÄnArbetsdomstolen och doktrin kommer att studeras.Arbetsgivaren ges möjlighet att vidta integritetskÀnsliga ÄtgÀrder sÄsom kontroll avarbetstagarens Internet- och e-postanvÀndning med stöd av den allmÀnna arbetsledningsrÀtten,avtal, kollektivavtal eller lagstiftning.

Det hÀr sjÀlvstÀndiga arbetet i militÀrteknik avhandlar huruvida Försvarsmakten, med i huvudsak redan befintlig materiel, genom en teknisk aktiv skyddslösning kan uppnÄ en förbÀttrad skyddsförmÄga mot indirekt eld. FörmÄgan som söks Àr frÀmst avsedd för, men inte begrÀnsad till, att kunna nyttjas för att erhÄlla ett förbÀttrat skydd av Försvarsmaktens internationella camper. DÀrmed utgörs hotbilden framförallt av granatkastarammunition och raketer vilka inom ramen för en teknisk aktiv skyddslösning först mÄste kunna detekteras för att sen medge förvarning, eller Ànnu hellre avvÀrjning, innan de nÄr sitt mÄl. Arbetets resultat presenteras i form av Förvarsmaktens möjligheter idag tillsammans med en rekommendation om hur skyddsförmÄgan kan sÀkerstÀllas pÄ nÄgot lÀngre sikt..

Svenska amfibieförband kommer i en nÀra framtid att kunna nyttjas inomramen för internationella operationer. Operationerna kan komma attgenomföras var som helst i vÀrlden. Hotbilden Àr bÄde komplex och diffusoch kommer ocksÄ att Àndras med den tekniska utvecklingen. Den globalaspridningen av vapen, spaningsutrustning och annan militÀr utrustning ökar.Det Àr rimligt att vÄr utsÀnda personal Àr skyddad med hjÀlp av den nyateknik som finns att tillgÄ. BÄtarna som amfibieförbanden anvÀnder skakunna erbjuda ett tillrÀckligt skydd.Amfibieförbandens pÄgÄende modernisering innebÀr bland annat att en nystridsbÄt ska tillföras förbanden.

SammanfattningHösten 2013 kom resultatet av den senaste PISA-mÀtningen dÀr svenska elevers resultat i lÀsförstÄelse visade sig ha sjunkit markant, vilket bekrÀftade tidigare Ärs sjunkande resultat. Enligt Skolverket Àr det frÀmst de lÄgpresterande elevernas resultat som har försÀmrats och Skolverket lyfter fram elevers ökade egna arbete som en möjlig förklaring.Inom internationell och svensk forskning, liksom av pedagoger, framförs ofta att olika former av litteratursamtal kan vara en vÀg att stÀrka elevers lÀsförstÄelse. Vid en genomgÄng av lÀsforskning synliggörs att det finns fÄ studier med fokus pÄ Àldre elevers lÀsning samt att elevers röster sÀllan hörs i forskningen.Syftet med föreliggande studie Àr att med hjÀlp av elevers resonemang bidra med ytterligare förstÄelse av högstadiets litteratursamtal, sÄvÀl elevledda samtal i mindre grupper som lÀrarledda samtal i helklass.Studien har inspirerats av utbildningssociologi och tar stöd i Bernsteins begrepp vertikal och horisontell diskurs samt inramning. I studien intervjuas elever i Ärskurs nio om hur de ser pÄ skolans litteratursamtal. Eleverna intervjuas huvudsakligen enskilt men dessa intervjuer kompletteras med en gruppintervju samt ett observerat elevlett litteratursamtal.Resultatet visar att högstadieelever, i likhet med vad tidigare forskning visat överlag, uttrycker en huvudsakligen positiv instÀllning till litteratursamtal.

I fo?ljande uppsats underso?ks det hindunationalistiska partiet Bharatiya Janata Party (BJP) och hur muslimer beskrivs av partiet efter bomb- och skjutattackerna i Mumbai 2008, fram till 2012. Huvudmaterialet fo?r uppsatsen a?r publicerade tal fra?n partiets hemsida, vilka analyseras utifra?n en kritisk diskursanalys. I talen framga?r en specifik terror-diskurs da?r terrorism uteslutande sammankopplas med islamistiska grupper och organisationer.

This essay studies how and why large sports clubs from sports with a different degree of commerciality interact with their institutional surroundings in the way that they do. It compares two large Stockholm-based table tennis clubs, Ängby SK and SpĂ„rvĂ€gens BTK, with a large Stockholm-based football club, AIK Fotboll. In order to get proper data, a number of key persons within the organisations were exploratively interviewed using open and semi-structured questions, together with study of literature and other sources related to the subject. One of the key findings was that the non-profit table tennis clubs, who were expected to resemble the institution association closely, were subject to company-ization, and thus acted a lot more like the institution company than expected. The other key finding was that the football club, although driven partially like a public limited company, in many aspects placed a greater value on cultural capital than on economic capital..

År 2013 berördes 1876 barn av vrĂ€kning och 504 av dessa barn och deras familjer blev vrĂ€kta frĂ„n sin bostad. Att bli vrĂ€kt innebĂ€r att flytta frĂ„n sin bostad med tvĂ„ng. Regeringen formulerade 2007 en nollvision om att inga barn ska vrĂ€kas. I Sverige saknas skydd mot vrĂ€kning av barnfamiljer. SocialtjĂ€nsten Ă€r en instans som har vissa möjligheter att förhindra att barnfamiljer vrĂ€ks dock stĂ€cker sig inte deras möjligheter till alla led i vrĂ€kningsprocessen. Denna studie syftar till att undersöka hur rĂ€ttsliga instanser talar om barnfamiljer och resonerar kring deras situation i vrĂ€kningsĂ€renden.

Stöld av intellektuell egendom har blivit erkÀnt som ett stort framtrÀdande problem (Stephenson, 2005). Oftast tror man att utomstÄende tar sig in i företagens system och kommer Ät kÀnslig information, men undersökningar visar att insiders Àr Ànnu större hot, i form av stölder, förlust och lÀckage av företagets intellektuella egendom (Swartz, 2007).Intellektuell egendom kan i stora drag förekomma i tre olika former: idé, dokument och produkt. UtgÄr man frÄn innovationsprocessen sÄ börjar det oftast med en idé. Vid idéstadiet Àr det viktigt för företaget att ha incitament som uppmuntran till de anstÀllda att föda nya idéer till produkter eller tjÀnster, men ocksÄ ha en strategi för att upptÀcka och identifiera de omedvetna idéer som finns hos personalen. En annan viktig del i arbetet, Àr att hantera och skydda idéerna, sÄ de kommer in i utveckling och produktion, utan att konkurrenterna fÄr tag pÄ dem.

Sammanfattning:Genom en intervjustudie med tre personer som arbetar med sex- ochsamlevnadsundervisning pÄ sÀrskolan undersöks och analyseras diskurser om intellektuellfunktionsförmÄga och intellektuell funktionsnedsÀttning i relation till sexualitet och kön.Studien försöker svara pÄ hur dessa kategorier stÄr i relation till varandra och hur dekan förstÄs som samkonstruera(n)de. Vidare undersöks diskurserna i relation till hurförestÀllningarna om intellektuell funktionsförmÄga, kön och sexualitet pÄverkarmöjlighet till subjektivitet för personer med intellektuella funktionsnedsÀttningar ochvilka subjektspositioner som o/möjliggörs för dem.I en diskurs om intellektuell funktionsförmÄga som en linjÀr utveckling sÄgs hurförmÄgan att fatta egna beslut nedsattes just genom omgivningens förvÀntan pÄ en sÄdanoförmÄga hos personer med intellektuella funktionsnedsÀttningar. Detta fickkonsekvenser för personernas sexualitet och Àven möjlighet att forma en kÀnsla av etteget sjÀlv. Diskursen omöjliggjorde subjektspositioner som vuxen, förÀlder och Àvenhandlande sexuella subjekt. Dock visade informanterna pÄ motstrategier hos eleverna.I en diskurs om utsatthet bekrÀftades bilden av personer med intellektuellafunktionsnedsÀttningar som sexuellt utsatta, Àven om skillnader mellan könen blev tydliganÀr maktordningar om kön och funktionsförmÄga samkonstruerades.Genom att förstÄ elevernas intellektuella funktionsförmÄga som ett görande snarareÀn ett varande kunde informanterna nÀrma sig svÄrigheter som benÀmnandet innebar förde elever som inte sjÀlva sÄg sig som tillhörande kategorin.

Det finns mÄnga smÄ och medelstora familjeÀgda aktiebolag i Sverige och delÀgare i dessa företag har en stark anledning att skydda sina Àgarpositioner i företaget mot oönskade förvÀrv frÄn nya Àgare. Familjemedlemmar har ofta investerat privat förmögenhet i företaget och bÄde Àger aktier och arbetar vanligen i företaget vilket innebÀr att dessa i högre grad Àn andra Àr beroende av dess resultat. DelÀgare i dessa företag önskar i de flesta fall att Àgandet kvarstannar inom familjen och att ett framtida skifte till den yngre generationen genomförs. Under företagets livstid kan ett antal situationer och komplikationer intrÀffa i vilket ett skydd mot oönskade förvÀrv Àr motiverat. En Àgare kan önska avyttra sin Àgarandel, genomgÄ en Àktenskapsskillnad eller plötsligt avlida.

Poliser Àr mest utsatta av alla yrkesgrupper för risken att bli utsatt för hot eller vÄld. Det ligger Àven i arbetets natur att risken Àr högre att drabbas av hot eller vÄld. Detta gÀller inte bara under arbetstid, utan Àven pÄ fritiden. Att försöka skapa en förstÄelse för vilket skydd och stöd som kan erbjudas frÄn arbetsgivaren Àr dÀrför av intresse. Arbetsmiljölagen och dess föreskrifter stÀller krav pÄ arbetsgivaren nÀr nÄgon har blivit utsatt för hot eller vÄld.

Den hÀr studien Àmnar försöka reda ut delar av konflikten mellan nÀringsliv och konsument nÀr det kommer till kopieringsskydd av datorspel. I dagens samhÀlle sÄ finns det stor debatt om olaglig fildelning och dess betydelse för nÀringslivet. Vi har tÀnkt oss att det mÄste finnas en bÀttre lösning pÄ problemet Àn att utveckla bÀttre och bÀttre kopieringsskydd sÄ vi tÀnkte försöka hitta skydd som skapar en balans mellan fördelar och nackdelar för nÀringsliv och konsument sÄ att bÄda sidor gynnas ungefÀr lika mycket. Detta gör vi genom ett antal intervjuer med nÀringslivet och sedan ett antal intervjuer med konsumenter, vi kommer sedan att dra fram fördelar och nackdelar för bÄda parter för varje kopieringsskydd som vi har valt ut att testa. VÄr huvudfokus ligger pÄ balans och vi har anvÀnt oss av Grundad Teori för att fÄ fram vÄr teori utifrÄn de intervjuer vi har haft.

Arbetet har analyserat vilka rÀttigheter och skydd elever har nÀr de blivit utsatta för krÀnkning eller diskriminering, med extra fokus pÄ elever med funktionsnedsÀttning. De Àr mer utsatta Àn elever utan funktionsnedsÀttning och behöver mer stöd och en mer anpassad skolgÄng Àn andra elever. Syftet med uppsatsen har varit att utreda hur de stora förÀndringar som skollagen genomgÄtt de senaste 20 Ären pÄverkat skolan, hur lagen ser ut idag och vilka rÀttigheter elever och vÄrdnadshavare har nÀr nÄgon bryter mot lagen. Metoden som har anvÀnts Àr den rÀttsdogmatiska metoden och arbetet har utgÄtt frÄn lagtext, förarbeten, praxis och doktrin med deskriptiva inslag. Arbetet har utgÄtt mest frÄn lagtext och förarbeten dÄ det endast finns ett fÄtal rÀttsfall inom det aktuella omrÄdet.