Sökresultat:
919 Uppsatser om Naturligt värde - Sida 59 av 62
HÀsten (Equus caballus), hÀsttrÀning och rollkur :
Det första hÀstdjuret utvecklades för ungefÀr 55 miljoner Är sedan (StÄhlberg, 2003). De tidigaste fynden av domesticeringen, som texter och konst med hÀstar, dateras till slutet av 3000 f.Kr. (Postgate, 1986; Zarins, 1986; Piggott, 1992; KuzŽmina, 1994a,b, 1996; Littauer & Crouwel, 1996). Eftersom hÀsten inte har varit domesticerad mer Àn ett par tusen Är finns det vilda beteendet kvar hos hÀsten vilket kan skapa problem dÄ mÀnniskan vill trÀna sin hÀst (Bekoff, 2004). HÀstens naturliga beteende, som ligger djupt rotat i generna, jÀmfört med hur vi önskar att hÀsten ska bete sig, kan vara ganska olika (Bekoff 2004).
Som mÀnniska mÄste man lÀra sig om och ta hÀnsyn till hÀstens naturliga beteende för att samarbete mellan hÀst och ryttare ska fungera.
UtvÀrdering av potentialen för produktion av algbiobrÀnsle vid en etanolanlÀggning
SammanfattningĂver hela vĂ€rlden pĂ„gĂ„r arbetet med att lösa framtidens energiförsörjning. I Sverige tillverkarLantmĂ€nnen ett förnyelsebart biodrivmedel i form av etanol via sitt dotterbolag Agroetanol.LantmĂ€nnens etanol tillverkas via fermentering av spannmĂ„l och processen lĂ€mnar efter sig ettantal biprodukter bland annat vĂ€rme och koldioxid. Dessa biprodukter kan anvĂ€ndas i sambandmed odling av alger och syftet med denna studie Ă€r att utreda om LantmĂ€nnen har nĂ„graförutsĂ€ttningar att bedriva en lönsam algodling för biobrĂ€nsleproduktion.Slutsatsen Ă€r att det utifrĂ„n nuvarande premisser inte finns nĂ„gra förutsĂ€ttningar förLantmĂ€nnen att i dagslĂ€get starta en algodling för biobrĂ€nsleproduktion. Den tekniskautvecklingen som krĂ€vs Ă€r att skördandet och bearbetningen av biomassan mĂ„ste bli effektivare.Det Ă€r ocksĂ„ viktigt att biprodukten kan utnyttjas till djurfoderproduktion eller nĂ„got annat somger ekonomisk vinning. Ett noggrant urval av en passande algart krĂ€vs och det mĂ„ste finnaspassande odlingssystem för storskalig odling att köpa, vilket inte Ă€r fallet idag.
à terköp! : En studie om varför svenska börsnoterade företag genomför Äterköp av egna aktier.
I Sverige har ett förbud mot Ă„terköp av aktier funnits sedan 1895 och avsikten med detta var att skydda företagets borgenĂ€rer. Under 1990-talet rĂ„dde en Ă„terköpshysteri i Europa, men Sverige valde lĂ€nge att stĂ„ utanför. Den 16 mars 2000 blev det Ă€ven tillĂ„tet för svenska börsbolag att köpa tillbaka egna aktier frĂ„n sina aktieĂ€gare. Bara under det första Ă„ret passade de svenska börsbolagen pĂ„ att köpa egna aktier till ett vĂ€rde av 30 miljarder kronor. Ă
terköpens enkelhet och flexibilitet nyttjades flitigt av företagen, dÀremot argumenterades det samtidigt emot förfarandet bland annat för att aktiekursen kunde bli manipulerad.
Aminosyrakoncentrationer i plasma hos hÀstar med experimentellt inducerad endotoxinemi
Endotoxinemi hos hÀst ses framförallt i samband med sjukdomar i mag- och tarmkanalen. De metabola rubbningarna och den utbredda inflammationen som endotoxinemin medför, gör att det Àr ett allvarligt tillstÄnd som krÀver veterinÀrvÄrd. FörÀndringar i aminosyrametabolismen har setts hos mÀnniskor med experimentellt inducerad endotoxinemi och patienter med sepsis. Den kraftigt ökade muskelnedbrytning som endotoxinemi medför anses ha stor betydelse för patientens ÄterhÀmtningsförmÄga och prognos för överlevnad. Förutom aminosyrornas egenskaper som byggstenar för produktion av protein har de en viktig funktion för cellsignalering, bidrar till bevarandet av ett fullgott immunförsvar och hÀmmar cellskador.
Konsumentskydd vid offentliga vÀlfÀrdstjÀnster. I grÀnslandet mellan offentlig rÀtt och civilrÀtt.
PÄ den traditionella konsumentmarknaden finns ett skydd för konsumenten i form av civilrÀttsliga pÄföljder som Àr möjliga att tillÀmpa vid fel eller dröjsmÄl. NÀr brister uppkommer vid utövandet av vÀlfÀrdstjÀnster kan det finnas ett behov av att krÀva skadestÄnd, prisavdrag, hÀvning, fullgörelse eller ett avhjÀlpande Àven i relationen mellan brukaren och det allmÀnna, för att pÄ sÄ vis stÀrka den enskildes stÀllning. Uppsatsen har till syfte att ur ett konsumentrÀttsligt perspektiv undersöka i vilken mÄn det Àr möjligt att tillÀmpa dessa civilrÀttsliga sanktioner inom hÀlso- och sjukvÄrden, Àldreomsorgen, skolan och förskolan. En analys görs Àven gÀllande huruvida det rÀttslÀge som framkommer ger ett tillfredsstÀllande rÀttsskydd för brukaren, samt ett resonemang de sententia ferenda och de lege ferenda, dvs. hur gÀllande rÀtt borde vara.
Modellering av byggnaders skyddskoefficienter vid utslÀpp av radioaktiva Àmnen
I hÀndelse av ett radioaktivt utslÀpp Àr det viktigt att ha bra beredskap med skyddsÄtgÀrder som bidrarmed det bÀsta skyddet för den utsatta delen av befolkningen. Direkt efter ett utslÀpp utgör exponering viainandning det största problemet eftersom partiklar och gaser Ànnu inte hunnit deponerats pÄ mark, imoln och sÄ vidare. Byggnader bidrar med ett skydd mot inhalation eftersom luften utanför och inutibostaden byts ut relativt lÄngsamt. Hur stor del av föroreningen som tar sig in till inomhusluften och hurlÄng tid detta tar Àr viktig information för att avgöra om befolkningen Àr tillrÀckligt skyddade inutibyggnader eller om evakuering bör ske. I detta arbete har kunskap frÄn befintlig litteratur samtmodellering anvÀnts för att beskriva generella förhÄllanden med vilka en förorening kan ta sig in i och utur en byggnad.
Haptoglobin som biomarkör för inflammatoriska luftvÀgstillstÄnd hos hÀst
LuftvÀgsproblem Àr vanligt hos hÀst. Enklare diagnostik för att diagnosticera subkliniska sjukdomar hos högpresterande hÀstar Àr eftertraktat. Att anvÀnda sig av biomarkörer inom veterinÀrmedicin Àr ett effektivt sÀtt för att fÄ underlag för att stÀlla diagnos, ge prognos samt att följa olika sjukdomars utveckling. PÄ marknaden finns idag ett instrument för att mÀta HaptoglobinvÀrdet i blodet hos hÀst. Denna litteraturstudie uppmÀrksammar vilken information som finns angÄende Haptoglobin (Hp) idag samt möjligheten att anvÀnda denna som biomarkör för lunglidande hos hÀst.
Haptoglobin Àr ett positivt akutfasprotein.
Alternativa tillsatser för stabiliseringsmedlen di- och trifosfat E450/E451 i KronfÄgels produkt Salladskyckling
Det har förekommit en debatt i bland annat media de senaste Ären om tillsatser och dess nytta eller risk inom livsmedelsindustrin. Det finns Àven undersökningar pÄ att konsumenterna inte lÀngre önskar tillsatser i livsmedlen. DÀrför har det pÄ mÄnga företag inom livsmedelsbranschen pÄbörjats ett arbete för att se över de tillsatser som anvÀnds och vÀga för och nackdelar mot varandra.Detta examensarbete Àr en del av ett sÄdant projekt som utförs pÄ LantmÀnnen Food R&D tillsammans med LantmÀnnen KronfÄgel. KronfÄgel anvÀnder ett stabiliseringsÀmne i en av sina produkter, Salladskyckling, och detta examensarbete undersöker om denna kan tas bort eller bytas ut mot ett naturligt alternativ. StabiliseringsÀmnet som anvÀnds Àr difosfat (E 450) och trifosfat (E451) och har som uppgift att binda vatten i köttet.
Stealth Marketing : En kvalitativ undersökning av en kontroversiell marknadsföringsmetod i det etiska grÀnslandet
VÄr uppsats utgÄr frÄn det faktum att det har blivit svÄrare för företag att utmÀrka sig i det ökande bruset av marknadskommunikation. Konkurrensen om konsumenternas uppmÀrksamhet har tvingat marknadsförare och företag att anvÀnda sig av nya och annorlunda marknadsföringsmetoder för att nÄ ut med sina budskap. Samtidigt visar forskning att dagens reklamintensiva samhÀlle har medfört en ökande skepticism hos konsumenter nÀr det gÀller kommersiell pÄverkan och att konsumenters förtroende för företag generellt sett har försvagats. FrÄgan om marknadsföringsmetoder och kommersiell pÄverkan Àr ett kÀnsloladdat Àmne, eftersom fler metoder tenderar att inkrÀkta pÄ konsumenternas integritet. Det har visat sig att konsumenter litar mer Àn nÄgonsin pÄ sina vÀnner och sin familj och allt mindre pÄ reklambudskap nÀr det gÀller att bestÀmma vilka produkter och tjÀnster de ska köpa I USA har fler företag börjat anvÀnda sig av en marknadsföringsmetod som kallas Stealth Marketing för att skapa medvetenhet kring sina produkter/varumÀrken.
En utflykt till LibroÀngen : ett visionsarbete om LibrobÀck i Uppsala
I nordvÀstra Uppsala ligger stadsdelen LibrobÀck. Stadsdelen hÄller pÄ att omvandlas frÄn ett industriomrÄde till ett omrÄde med mycket bostÀder. För att denna stadsdelsomvandling skall lyckas krÀvs ocksÄ att omrÄdets grönomrÄden utvecklas. Med anledning av detta görs hÀr ett gestaltningsarbete göras som visar hur en utvald grönyta kan utvecklas.Arbetet gÄr ut pÄ att inventera och analysera en plats för att ta fram en vision för hur omrÄdet skall kunna utvecklas med hÀnsyn till platsens förutsÀttningar.Genom att inventera och analysera platsens olika delomrÄden framkom vilka ytor som lÀmpas sÀrskilt bra för att bli vistelseytor nÀr platsen skall omgestaltas. Dessa ytor valdes i gestaltningen ut som vistelseytor med karaktÀrer, funktioner och storlekar, passande för respektive yta.
Barnets rÀttsliga stÀllning- sÀrskilt vid vÄrdnadsfrÄgor
DÄ en person har en nedsatt förmÄga att fatta beslut om de egna ekonomiska angelÀgenheterna, med andra ord utföra rÀttshandlingar, kan det naturligt nog medföra problem bÄde för denne sjÀlv och för det omgivande samhÀllet. FörmyndarskapsrÀtten har upprÀttats för att ge skydd Ät dessa personer som exempelvis kan vara psykiskt eller fysiskt sjuka, Àldre personer eller underÄriga. I enlighet med de förmyndarskapsrÀttsliga bestÀmmelserna i förÀldrabalken, skall förmyndare förvalta den omyndiges tillgÄngar och företrÀda denne i angelÀgenheter som har samband med tillgÄngarna. För myndiga personer kan en god man eller förvaltare förordnas att bevaka den enskildes rÀtt, förvalta tillgÄngar och sörja för dennes person. StÀllföretrÀdarna fyller en vÀldigt viktig funktion i dagens samhÀlle och blir allt fler till antalet.
Kvinnor söker efter information, mÀn vill bli uppdaterade : Genusperspektiv pÄ revisionsmöten
PÄ 70-talet startades en debatt om skillnaden mellan biologiskt och socialt konstruerat kön och ordet genus kom att bli benÀmningen pÄ det sociala könet. Forskare idag menar att det inte Àr en slump att kvinnor oftare Àn mÀn vÀljer yrken som krÀver en högre social kompetens, dÄ könen besitter olika egenskaper. Bland annat anses mÀn vara bÀttre pÄ abstrakt matematik medan kvinnor har lÀttare för att anvÀnda och tolka icke-verbala signaler. För att kunna se i vilken utstrÀckning könsskillnader visar sig i kontakten mellan revisorn och företagaren har vi valt att formulera vÄrt problem som Hur skiljer sig manliga och kvinnliga mikroföretagare Ät nÀr det gÀller att ta till sig revisionsinformation?.
Studie- och yrkesvÀgledning vid den grundlÀggande vuxenutbildningen. Guidance counselling at the fundamental adult education
I vÄrt arbete har vi bl.a. tittat pÄ hur den grundlÀggande vuxenutbildningen, i tre kommuner, ser ut idag och vilka arbetsuppgifter studie- och yrkesvÀgledaren har i denna verksamhet. De studie- och yrkesvÀgledare vi kommit i kontakt med har jobbat olika lÀnge inom den kommunala vuxenutbildningen och har stor erfarenhet av denna verksamhet. Deras uppdrag av regeringen ligger i lÀroplanerna Lpf 94 och Lpo 94 vilket vi konstaterat i bakgrunds kapitlet . Det skiljer sig lite mellan de olika orterna i vilken nÀmnd som den kommunala vuxenutbildningen ligger under.
Varför mÄr trÀden bra? : en undersökning av à sötorgets kungslindar
Vanligtvis lever vÄra stadstrÀd under stark stress i de urbana miljöerna och mÄr ofta ganska dÄligt. Det urbana klimatet skiljer sig frÄn landsbygdens klimat och de ogynnsamma faktorerna kan exempelvis vara köld, stark vÀrme, stark vind, vattenbrist, nÀringsbrist, för starkt ljus, för svagt ljus, markkompaktering eller gift. Dessa faktorer kan ha en negativ pÄverkan pÄ trÀden och framförallt rotmiljön kan försÀmras kraftigt. StadstrÀden har ofta lÄngtifrÄn optimala vÀxtbetingelser eftersom markens kemiska, fysikaliska och biologiska egenskaper Àr helt annorlunda frÄn de förhÄllandena som existerar i trÀdens naturliga miljö.
Kungslindarna (Tilia x europaea ?Koningslinde?) pĂ„ Ă
sötorget i Stockholm planterades i början av 60-talet.
Bottenaska som vÀg- och annlÀggningsmaterial: med dess
tekniska egenskaper i centrum
Huvudsyftet med detta examensarbete har varit att kartlÀgga funktionskrav för bottenaskor avsedda för vÀg- och anlÀggningsbyggnad och utföra de laborationer som behövs för att kontrollera dessa funktionskrav. Projektet behandlar enbart tekniska aspekter pÄ askor. De mycket viktiga miljöaspekterna behandlas ej. Examensarbetet har utförts genom litteraturstudie, laboratorieförsök och försöksdimensioneringar med dataverktyg. Försöksdimensioneringarna gjordes frÀmst för att fÄ en helhetsbild över hur mycket den övriga konstruktionen behöver förÀndras dÄ ett av lagren byts ut mot bottenaskor.