Palliativ vård är ett begrepp som väcker mycket känslor, inte bara för patienten och dennes familj, utan även för sjuksköterskor. Det var naturligt att känna skuld, förtvivlan, sorg, rädsla, oro och hjälplöshet i den palliativa vården, men dessa känslor kunde stå i vägen för sjuksköterskornas profession, då det kunde hindra henne att ge adekvat vård. Det krävs av sjuksköterskorna att ha en inre trygghet och en förmåga att bearbeta sina känslor och sorg. Fanns inte den förmågan kunde upplevelsen av att vårda patienter i ett sent palliativt skede bli en känslomässigt svår uppgift. Att ge vård i ett sent palliativt skede är komplext eftersom flera olika aspekter ska tas hänsyn till, exempelvis ska sjuksköterskorna ge en helhetsvård med fysiska och psykiska aspekter i åtanke samtidigt som de ska jobba i ett team och föra en god kommunikation till alla inblandade parter.

Syftet med denna uppsats är att bidra med kunskap om vilka förutsättningar för lärande som användningen av gamification skapar inom ett utvecklingsprogram. Forskningsfrågorna har varit: Hur upplever de chefer som deltog i steg 1 sitt lärande i programmet och gamet? Hur upplever de chefer som deltog i steg 2 sitt lärande i programmet och gamet? Vilka skillnader och likheter i uppfattningar finns mellan cheferna som deltagit i olika steg i programmet? Uppsatsens undersökning har genomförts i form av en kvalitativ fallstudie i ett utvecklingsprogram bestående av tre steg, som avser att förbättra en organisations kundnöjdhet. För att uppnå detta användas bland annat en plattform baserad på gamification då den innehåller poäng, resultattavlor och feedback. Syftet med att använda gamification i programmet är att öka erfarenhetsutbytet mellan chefer och medarbetare genom att skapa en feedbackkultur som ett naturligt lärande.

Nilsson, Inger & Olsson, Jessica (2009 - 2010). Fri lek i årskurs tre, lek på rasterna. (Free play in grade three, play during breaks). Barndoms- och ungdomsvetenskap, Barn Unga Samhälle, Lärarutbildningen, Malmö högskola. I vår studie har vi besökt en skola som är placerad i en mindre stad i Skåne. Där observerade vi barn i årskurs tre när de hade rast.

Denna studie handlar om hur personal och föräldrar uppfattar hur och vad barn lär sig i projektet Sinnenas mat i förskolan. Två förskollärare, en barnskötare, en måltidspersonal, en kock, en skådespelare och två föräldrar blir intervjuade i syfte att undersöka den deltagande personalens och föräldrarnas uppfattning om vad och hur barnen lärde sig i projektet. Perspektiv och teorier som rör barns lärande och matvanor, hur idén till projektet väcktes och en beskrivning av projektet Sinnenas mat i förskolan presenteras.Tanken är att man börjar med hem- och konsumentkunskap i tidigare åldrar, redan på förskolan, med mål att kunna förbättra barns matvanor. Man utgår från ett praktiskt-estetiskt ämne såsom hem- och konsumentkunskap och till det naturligt knyter andra teoretiska ämnen. Projektidén är att arbeta med maten som mål och medel i förskolan.

Syftet med projektet var att undersöka årstids- och den individuella variationen av normala tarmfloran hos travhästar utfodrade med en grovfoderdiet. Hästar är grovtarmsjäsare med ett komplex mikrobiellt ekosystem anpassat för betning av foder med högt fiberinnehåll och lågt energiinnehåll. För att i framtiden kunna veta och jämföra hur olika fodermedel påverkar och förändrar det mikrobiella ekosystemet i hästens mag- och tarmkanal är det av intresse att även veta hur ekosystemet ser ut hos hästar utfodrade med ett naturligt anpassat foder. En större förståelse om hästens biologi och tarmflora är väsentligt att veta för att undvika och behandla tarmsjukdomar. Från 16 stycken hårt tränade travhästar har träck- och foderprov samlats under ett helt år. Vid 9 tillfällen har prover analyserats från alla 16 hästar för att studera mikrobiotans årstidsvariation samt vid 3 tillfällen för 4 av hästarna har prover samlats in under tre efterföljande dagar och analyserats för att studera mikrobiotans dagsvariation.

Det här examensarbetet har som syfte att undersöka hur ljus går att göra dynamiskt och hur det går att skapa föränderliga rum med hjälp av ljus. Arbetet börjar med att först reda ut ljus i allmänhet, dess egenskaper och kvaliteter samt på vilka sätt som man kan arbeta med ljus. Studien handlar om all form av ljus, både naturligt och artificiellt, och vad som händer i mötet med olika material. Därefter utforskas dynamiskt ljus, det vill säga ljus som förändras och utvecklas. I denna del redogörs för hur själva ljuset kan skifta i uttryck, det vill säga i färg, intensitet eller spridning och vilka metoder som finns för att förändra ljuset. En stor del innefattar interaktion vilket innebär hur ljuset kan ändras till följd av människors närvaro och hur det går att låta människor styra ljuset. Arbetet undersöker även hur man kan ta tillvara på och förmedla dagsljusets naturliga dynamik och hur man kan arbeta med ljus i kombination med väder och årstidsväxlingar. Innehållet i det här avsnitt bygger till stor del på fallstudier av platser och installationer. Genom att studera dessa exempel lyfter arbetet fram ett antal metoder och tillvägagångssätt som kan användas för att skapa dynamiskt ljus på en plats.

Syftet med studien var att öka förståelsen för och beskriva hur danslärare verksamma i gymnasieskolan förhåller sig till kursplanen i Dans och gestaltning C. Detta är för oss ett outforskat område och då vi i vårt framtida yrke som danslärare kommer att arbeta med kursplaner i gymnasieskolan ville vi få fördjupad kunskap och förståelse inom ämnet. Inför studien har vi tagit del av tidigare forskning och litteratur inom områdena styrdokument, skola, kunskap, bedömning samt dans. Samtliga ur såväl ett historiskt som ett nutida perspektiv, detta för att skapa en förståelse för hur historien har påverkat utformandet av skolans verksamhet och innehåll. Vi har i vår studie fått inspiration från det hermeneutiska perspektivet då vi bland annat utgått från lärares tolkning och bearbetning av text.

Syftet med arbetet har varit att undersöka hur lärare i idrott och hälsa arbetar med att koppla lektionsinnehåll till kursplanen med hjälp av följande frågeställningar:Hur kopplar lärarna sitt innehåll till styrdokumenten? Hur görs eleverna delaktiga och medvetna om syfte och mål? Hur uppfattar lärarna begrepp som idrott och hälsa? Hur ser de inre och yttre ramarna ut för idrott och hälsa på skolan? Valet av frågor grundar sig i de oklarheter som tycks råda om ämnets uppdrag och att det därmed också är oklart genom vad eller hur eleverna ska nå sina mål. Jag har med bakgrund av detta valt att använda mig av en kvalitativ metod där jag har intervjuat fyra lärare i idrott och hälsa. Gemensamt för alla lärarna är att de använder sig av kursplanen men ingen ger uttryck av att man på något sätt skulle ha ändrat arbetssätt eller förhållningssätt till ämnets innehåll med den nya läroplanen Lgr11. Lärarna ger uttryck av att använda kursplanen mest på egen hand och därmed inte som ett naturligt verktyg tillsammans med eleverna.

Barns och ungdomars hälsa och levnadsvanor har blivit samhällsfrågor av stor betydelse för folkhälsan i vårt land. I skolan finns en gigantisk potential och plattform för att påbörja, grundlägga och befästa fysisk aktivitet som ett naturligt underlag, som gynnar elevernas dynamiska utveckling till nyfikna och friska individer. Ungdomars aktivitetsmönster har stor betydelse för deras hälsa både medan de är unga och för deras framtida hälsa. Syftet med studien var att beskriva den dagliga fysiska aktiviteten hos högstadieelever i två högstadieskolor samt vad som stimulerar och hämmar aktivitet bland dessa elever. Studien genomfördes med en metod som kombinerades med en kvalitativ ansats och med en kvantitativ ansats.

Att känna sig ledsen, olycklig och nedstämd ibland är helt naturligt. För att nedstämdheten ska kallas depression ur medicinsk synvinkel krävs att man dagligen under minst två veckor känner sig nedstämd och upplever minskad glädje och intresse för vanliga aktiviteter. I dag behandlas depression med kognitiv terapi eller medicinering. Några exempel på läkemedelsgrupper är Monoaminoxidashämmare (MAO-hämmare), Tricykliska antidepressiva (TCA) och Selektiva Serotoninåterupptagshämmare (SSRI). SSRI-läkemedlen verkar genom att hämma återupptaget av serotonin i CNS-neuronen.

SAMMANDRAGC-uppsats i rättsvetenskap av Sofie Johansson, ht-08.?Vårdnadsöverflyttningar ? En utredning av i vilka situationer föräldrarriskerar att förlora vårdnaden om sina barn?Handledare: Jeanna LantzUppsatsen syfte är att undersöka och analysera vad som krävs för att envårdnadsöverflyttning ska komma till stånd. Grundfrågan handlar alltså om när föräldrar kanförlora vårdnaden om sina barn och därmed om när en vårdnadsöverflyttning kan ske. Föratt undersöka detta krävs att även den faktiska vårdnaden utreds. Inom detta område ärbarnperspektivet och barns bästa centralt.

Vad är ett ?Urban building??Den första tanken som slog mig var en byggnad liknande ett komplex, med en mängd olika funktioner.Därför blev det ett självklart val för mig var byggnadens footprint skulle vara, när jag såg den "övergivna" landsplätten. Jag skulle vilja kalla den för en tom lucka kanske. Vidare tänkte jag vad detta komplex av byggnad skulle vara. För mig var det viktigt att skapa en mötesplats för människor, men med det sagt, inte ett kommersiellt centrum.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att undersöka hur dagens förbundskaptener inom Svenska Danssportförbundets uppfattar och ser på sin roll som förbundskapten och sitt elittränarskap. Detta är en första kartläggning och ska svara på: (1) Hur rollerna som förbundskapten respektive elittränare definieras i dagens organisation, (2) Vad innebär elittränarskap för dagens förbundskaptener samt (3) Hur ser deras karriärvägar ut?MetodStudien är kvalitativ, där tillvägagångssättet för att samla in det empiriska materialet bestod av fem stycken halvstrukturerade intervjuer. Studien har en induktiv ansats. Detta innebär att det empiriska materialet först har samlats in och därefter har de teoretiska källorna behandlats.

Syftet med denna studie är att undersöka hur produktionsprocessen av bloggar ser ut i relation till produktion av mer traditionella medieprodukter. Den huvudsakliga frågeställningen lyder: Hur ser produktionsprocessen ut för bloggar under redaktionell flagg? Vidare har vi även jobbat med följande delfrågor: Vad är redaktionens skäl till att införa bloggar på hemsidan? Vilka eventuella fördelar och/eller nackdelar finns med bloggar under redaktionell flagg? Under vilka villkor produceras bloggarna? Hur ser redaktionen på formatet bloggar i framtiden och dess utveckling? Metoden vi använder oss av i denna studie är personliga intervjuer och det empiriska materialet består av intervjuer med personer på den undersökta tidningsredaktionen, vilket inkluderar två skribenter, en webbchef samt en annonsansvarig. Materialet har sedan behandlats i relation till följande teoretiska utgångspunkter: Medievärlden i stort och dess förändringar med utgångspunkt i nya medier, nyheter och journalistik på Internet och dess produktionsprocesser samt teorier om bloggar och dess roll inom journalistiken.Studien har visat att bloggar är ett sätt för redaktionen att följa med i den teknologiska utvecklingen på ett naturligt och avslappnat sätt. Bloggen som format erbjuder många fördelar, bland annat lyfts läsarkontakten fram som en positiv aspekt.

SammandragUppsatsens syfte är att undersöka vilka specifika svårigheter somaliska andraspråksinlärare har i sitt svenska uttal. Studien kommer att beröra såväl segmentella som prosodiska skillnader och föreslå lämpliga metoder för att förbättra deras svenska uttal. Modersmålets inflytande är starkt inom uttalets område, varför prediktioner om somalisktalandes svenska uttal kan göras på förhand. Dessa uttalsskillnader slår också igenom i det undersökta materialet. För att besvara uppsatsens frågeställningar gjordes en brytningsanalys av tre somaliska informanters svenska uttal.