Sök:

Sökresultat:

800 Uppsatser om Naturliga stödpunkter - Sida 7 av 54

Djur som potentiell reservoar till SARS-CoV

Severe acute respiratory syndrome (SARS) Àr den epidemi som 2003 spred sig frÄn Guangdong provinsen i Kina till 26 lÀnder runt om i vÀrlden. Sjukdomen som orksakades av SARS-coronavirus (SARS-CoV), drabbade under utbrottet 8098 personer och tog 774 liv. SARS Àr ett utmÀrkt exempel pÄ hur en dödlig sjukdom kan komma frÄn ?ingenstans? för att snabbt, spridas med hjÀlp av vÄrt globaliserade samhÀlle. Viruset utsöndras med luftvÀgssekret, feces och urin och kan under fuktiga och gynnsamma omstÀndigheter vara infektionsdugligt i upp till fyra dygn. I regel krÀvs direktkontakt eller nÀra kontakt mellan smittbÀrare och frisk individ för att sprida viruset vidare.

Licens för frihet? : ? en kritisk diskursanalys av fri programvara

Studien behandlar Àmnet fri programvara utifrÄn ett diskursanalytiskt perspektiv. Texter och tal av Richard M.Stallman, grundaren av Free Software Foundation (FSF), ligger i fokus för studien. FSF Àr en rörelse som har isyfte att göra och kÀmpa för fri programvara. Detta innebÀr uttryckligen en kritik mot programvara som Àr ofrieller proprietÀr. Studien visar pÄ tre olika diskurser som Àr betydelsefulla för fri programvara; frihetsdiskursen,maktdiskursen och etikdiskursen.

Differentiering ? en möjlighet att möta elevers olika förutsÀttningar och behov

Studiens syfte Àr att fokusera pÄ om och i sÄ fall hur lÀrare sÀger sig omsÀtta differentiering i praktiken för att möta elevers naturliga variationer i arbetet med sexÄringar. Denna kvalitativa studie belyser och förklarar hur lÀrare sÀger sig differentiera i sexÄrsverksamhet, styrning av differentiering och konsekvenser av differentiering. I den empiriska delen av studien ingick sju lÀrare som blev intervjuade och resultatet tolkades ur ett sociokulturellt perspektiv.Huvudresultatet visar pÄ att lÀrare differentierar genom olika gruppkonstellationer utom dÄ lÀromedel anvÀnds samt att innehÄllet i undervisningen inte differentieras. LÀrarna beskriver differentiering som en strategi för att möta elevers olika förutsÀttningar och behov..

Tillhörighet till ett kunskapsintensivt företag

I vÄrt tolkningsarbete ser vi att vÄrt fallföretag, genom sina sociala aktiviteter, stimulerar till en ökad sammanhÄllning och som uppmuntrar till mÄngfald och interna stridigheterna, tÀvlingar, karriÀrstegar och konkurrens, mellan medarbetarna. Det framkommer tydligt för medarbetarna att det naturliga urvalet, de starkaste och mest kompetenta, ska ligga till grund för vem eller vilka som ska leda framtidens ñ€byslagsmÄlñ€ om marknadsandelarna. Genom de sociala aktiviteterna frÀmjar ledningen pÄ ett naturligt sÀtt sÄvÀl framvÀxandet av och acceptansen för hierarkier och normerande strukturer inom företaget samtidigt som de garanterar tillvÀxten och bereder vÀgen för de nya ledarna.

Studie av kulturmiljöprogram i tre expansionskommuner nÀra Stockholm med fokus pÄ landskapet som en helhet

Studien omfattar tre kulturmiljöprogram som tillsammans skapar en förstÄelse för hur kulturmiljöer beskrivs och vÀrderas i expansionskommuner nÀra Stockholm. De kommuner som studeras Àr Vallentuna, Nacka och SödertÀlje. Anledningen till att de vÀljs ut Àr att de alla har nyligen utgivna kulturmiljöprogram, Àr belÀgna nÀra Stockholm och har en hög befolkningstillvÀxt. I metoden ingÄr litteraturstudier, platsbesök och samtal. Den europeiska landskapskonventionen Àr en grundpelare för arbetet. Det utvecklas med annan litteratur som behandlar kulturmiljön och landskapet.

Kommunikation och samspel mellan vÄrdpersonal och personer med Alzheimers sjukdom

Kommunikation och samspel Àr under hela vÄrt liv grunden för all mÀnsklig samvaro men mönstret kan Àndras under livets gÄng. Att insjukna i en demenssjukdom betyder att förlora hela eller delar av sin naturliga förmÄga att kommunicera och det stÀlls dÄ stora krav pÄ den demenssjukes omgivning. Syftet med denna studie var att undersöka hur vÄrdpersonal kan kommunicera och samspela personer med Alzheimers sjukdom för att undvika missförstÄnd. Metoden för litteraturstudien var att kvalitetsgranska nio artiklar. Resultatet visar att vÄrdpersonalens anvÀndande av tydliga frÄgor, att tala samma sprÄk, att bilda gemenskap och att bjuda pÄ sig sjÀlv Àr av stor betydelse i kommunikationen..

Miljösimulering: hur uppnÄr man den ideala simuleringsmodellen för att dÀrigenom reducera antalet falleringar i det kritiska systemets mÄlmiljö?

I detta examensarbete har vi undersökt hur företag som tillÀmpar miljösimulering för test av kritiska system och som beslutsunderlag gÄr tillvÀga för att uppnÄ den ideala simuleringsmodellen. Bakgrunden Àr att ett flertal litteraturförfattare i Àmnet efterlyser tydligare allmÀnna riktlinjer för simuleringsmodellsutveckling Àn vad som finns i dag. HÀrmed skulle olyckshÀndelser nÀr systemet kommit ut i sin naturliga miljö sannolikt bli fÀrre. Vi har intervjuat tre olika systemutvecklingsföretag och jÀmfört deras svar, dels sinsemellan och dels mot litteraturen. Resultatet visar att förekomsten av tydliga riktlinjer pÄ omrÄdet och tillÀmpningen av sÄdana Àr lÄngt mer begrÀnsad Àn litteraturförfattarna skulle önska.

Finns det en annan förklaring till HjÀlmsjöfynden Àn den naturliga bristen pÄ flinta eller att det var en sydlig utpost av en kvartsbaserad kultur?

En skÄnsk kvartsboplats, var det en unik hÀndelse?Hösten 1995 gjordes ett sensationellt fynd i nordvÀstra SkÄne. Den första stenÄldersboplatsen som kvartsen dominerade, bÄde till antalet och till vikt, hittades vid HjÀlmsjöns strand.Uppsatsen kommer att behandla denna plats. Jag kommer att göra en beskrivning av fördelarna och nackdelarna med kvarts respektive flinta. En uppstÀllning pÄ stereotypa bosÀttningar i SkÄne och SmÄland kommer jag ocksÄ att göra, detta för att kunna se vilka influenser som Àr starkast pÄ den hÀr platsen..

UnderhÄll av grÀvmaskiner i Aitikgruvan

UnderhÄll av maskinerna Àr en mycket viktig del av gruvbrytningen idag och utan god underhÄllsplanering och utförande gÄr det inte att bedriva denna verksamhet. UnderhÄllsplaneringen pÄ de stora grÀvlastarna Àr en viktig pusselbit för att produktionen av malm och grÄberg kan flyta pÄ utan störningar. UnderhÄll pÄ dessa giganter görs av naturliga skÀl dÀr maskinerna stÄr, nere i gruvan. Syftet med denna rapport Àr att analysera dagens underhÄll och komma med förslag pÄ förbÀttringar pÄ maskinen och underhÄllsrutinerna. Vi har i denna rapport analyserat dagens underhÄll pÄ lastmaskinerna. Vi inriktade oss pÄ en specifik typ av lastmaskin av fabrikatet Bucyrus 495BII. Maskinen Àr en elektriskt driven grÀvmaskin som har en totalvikt pÄ 1 220ton och en skopkapacitet pÄ 110ton (43m3)..

Rörelseaktivitet i tre olika inhysningssystem för hÀst

De inhysningssystem som anvÀnds idag möter inte alltid hÀstens naturliga behov. En traditionell uppstallning hindrar hÀsten att utföra sitt naturliga rörelsebehov. Genom att ge hÀstarna möjlighet till mer rörelse kan man fÄ flera hÀlsomÀssiga fördelar. Exempel pÄ fördelar Àr ett starkare skelett, starkare senor, bÀttre kondition och minskad stress vid uppstallning och trÀning. Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ om hÀstar rör sig mer beroende pÄ olika inhysningssystem som ger olika förutsÀttningar för rörelse.

Utformning av multifunktionella dagvattendammar : litteraturstudie och förslag

Genom historien har mycket mark dikats ut för att förbÀttra förutsÀttningarna för jordbruk. Det har dock medfört att vÀxter och djur förlorat livsmiljöer. Samtidigt har vattnets transport mot havet pÄskyndats vilket minskar den naturliga reningen och bidrar till övergödning av vattendrag och kustvatten. TÀtbebyggda omrÄden bidrar ocksÄ till ökade flöden eftersom andelen hÄrdgjorda ytor ökar nÀr tÀtorterna expanderar eller förtÀtas. HÄrdgjorda ytor hindrar vattnets naturliga infiltration i marken.

KomplementÀr och alternativ medicinska behandlingsmetoder för lindring av smÀrta vid artros : en litteraturstudie

BakgrundArtros, som Àr en degenerativ ledsjukdom, Àr en av de vanligaste sjukdomarna i Sverige. Sjukdomen Àr vanligare hos Àldre Àn hos yngre och det Àr fler kvinnor Àn mÀn som utvecklar artros. Normalt sker en nybildning av brosk kontinuerligt i alla kroppens leder, men vid artros bryts brosket ner utan att nÄgon nybildning sker. Artros kan förekomma i alla kroppens leder, men det Àr framför allt knÀ, höft och fingerleder som drabbas.SmÀrta Àr oftast det första symtomet pÄ sjukdomen. SmÀrtan behandlas i första hand med paracetamol eller non steroid inflammatory drugs (NSAID).

Aggressivitet hos produktionsdjur

Produktionsdjur lever i grupper utformade av mÀnniskan. Faktorer kring grupperingen medför en miljö som begrÀnsar djurens naturliga beteende och kan ge upphov till aggressivitet mellan djuren. Exempel pÄ dessa faktorer Àr gruppens storlek och densitet, samt de dominansrelationer som uppstÄr mellan djuren. Trots de skilda förhÄllanden som fiskar, mjölkkor och vÀrphöns hÄlls i, finns likheter i hur deras beteende pÄverkas av gruppens utformning och den medföljande konkurrensen kring de begrÀnsade resurser grupplivet medför. PÄ lÄng sikt blir aggressiva beteenden kostsamma bÄde för djurens vÀlfÀrd och för produktionens ekonomi..

Tillhörighet till ett kunskapsintensivt företag

I vÄrt tolkningsarbete ser vi att vÄrt fallföretag, genom sina sociala aktiviteter, stimulerar till en ökad sammanhÄllning och som uppmuntrar till mÄngfald och interna stridigheterna, tÀvlingar, karriÀrstegar och konkurrens, mellan medarbetarna. Det framkommer tydligt för medarbetarna att det naturliga urvalet, de starkaste och mest kompetenta, ska ligga till grund för vem eller vilka som ska leda framtidens ?byslagsmÄl? om marknadsandelarna. Genom de sociala aktiviteterna frÀmjar ledningen pÄ ett naturligt sÀtt sÄvÀl framvÀxandet av och acceptansen för hierarkier och normerande strukturer inom företaget samtidigt som de garanterar tillvÀxten och bereder vÀgen för de nya ledarna..

RĂ€cker orden till? : Om kommunikation i SVA-undervisning

Syftet med denna studie Ă€r att undersöka hur elever i ett SVA-klassrum kommunicerar. Ämnet Ă€r aktuellt i vĂ„rt mĂ„ngkulturella samhĂ€lle. Forskningsstrategin tar utgĂ„ngspunkt i etnografi. Datainsamlingsmetoden har varit deltagande observation i den naturliga miljön. Resultatet visar att eleverna anvĂ€nder sig av verbal och icke-verbal kommunikation.

<- FöregÄende sida 7 NÀsta sida ->