Sökresultat:
855 Uppsatser om Naturliga rättigheter - Sida 49 av 57
SOCIAL Hà LLBARHET I FYSISK PLANERING - Att förstÄ och tillÀmpa begreppet
Social hÄllbarhet. Vad Àr det och hur kan man i fysisk planering pÄ kommunal nivÄ arbeta för att uppnÄ större social hÄllbarhet? Dessa frÄgor kommer att undersökas i denna uppsats med hjÀlp av en intervju och en dokumentstudie inriktad pÄ BorÄs tÀtort.Social hÄllbarhet Àr ett komplext begrepp som i regel hamnat i skymundan i de sammanhang dÀr hÄllbar utveckling behandlas, till fördel för ekonomiska och ekologiska aspekter. En bidragande faktor till detta förhÄllande Àr att social hÄllbarhet som begrepp Àr förÀnderligt i sin innebörd, vilket medför att det Àr svÄrt att definiera. FrÄgan som fysiska planerare behöver stÀlla sig Àr hur fysisk planering kan förhÄlla sig till detta begrepp.
Naturvetenskapligt labbkompendium : En Studieguide för integrerad undervisning
SammanfattningGymnasielĂ€rarens naturvetenskapliga förmĂ„ga att förankra hĂ„llbar kunskap bygger pĂ„ gymnasieelevernas inre motivation och drivkraft. Utvecklingsmöjligheter för bildningsprocessen Ă€r enorma, nĂ€r lĂ€raren har kapaciteten att stimulera och styra tankebanorna mot uppsatta mĂ„l. Syftet med skapandet av ett naturvetenskapligt labbkompendium var att utforma en grund för kreativt och analytiskt tĂ€nkande för att kunna integrera och synkronisera naturvetenskapliga moment inom biologi, kemi och matematik. Ăven om didaktiken har gjort framsteg och nya metoder har tagits fram finns det Ă€ndĂ„ implementeringsproblem att lösa. Problembaserad lĂ€rande (PBL) har förutsĂ€ttningarna att utveckla och stĂ€rka elevernas initiativtagande förmĂ„ga, analyserande fĂ€rdigheter och innovativa lösningar.
AndrasprÄkselever och matematik - sprÄksvÄrigheter Àr bara halva sanningen : En studie i Äk 6-9
Ett större antal andrasprÄkelever i den svenska skolan stÀller nya krav pÄ undervisningen och pÄ lÀrarna. SvÄrigheter uppstÄr nÀr elever ska lÀra ett nytt sprÄk samtidigt som de ska inhÀmta kunskaper pÄ det nya sprÄket. Inom matematiken ger de matematiska textuppgifterna eleverna en extra utmaning dÀr ett enda missat ord kan omintetgöra hela förstÄelsen. Det matematiska sprÄket har sin egen speciella utformning och avviker ifrÄn vardagligt sprÄk. Det kan dÀrför vara ord i textuppgifterna som Àr nya och frÀmmande för elever som inte har kommit sÄ lÄngt i sin svenska sprÄkutveckling.
VÀrdet av extensiva gröna tak : ett upplevelseperspektiv
Gröna tak har anvÀnts genom alla tider, men det Àr frÀmst pÄ senare Är som en sÀker teknik i allt högre grad har bidragit till ett ökat intresse för anvÀndningen av gröna tak, i kombination med att man i allt större utstrÀckning har börjat förstÄ de positiva effekter som vegetationen har för stadens klimat och miljö. Gröna tak har i allt högre grad börjat anvÀndas för att lösa tekniska problem sÄ som att förbÀttra stadsklimatet och minska dagvattenavrinning.
Men i utvecklingen, som frÀmst drivs av en önskan och behov att lösa tekniska problem i staden, finns en risk att perspektivet för mÀnniskan ? upplevelsevÀrdet ? kommer i skymundan. Detta kan mÀrkas genom den stora mÀngd forskning som ur ett tekniskt, ekologiskt och miljömÀssigt perspektiv direkt Àr gjord för gröna tak. Argumenten gÀllande de gröna takens vÀrde för mÀnniskan ur ett upplevelseperspektiv grundas dÀremot frÀmst frÄn slutsatser dragna frÄn andra typer av gröna miljöer, men lite information och forskning finns knuten till upplevelsen specifik för gröna tak.
VÀsterport och stadens utveckling i den nordvÀstra delen av Karlskrona
Examensarbetet kommer att struktureras utifrÄn sex huvuddelar. I den inledande del I kommer bakgrunden till examensarbetet att behandlas. Del II innefattar en tematisk beskrivning av planomrÄdet. En genomgÄng av temana nya perspektiv, tillgÀnglighet, bebyggelse och rekreation utgör sÄledes den empiriska faktabasen i examensarbetet. En genomgÄng och beskrivning av tvÄ analysmetoder kommer att behandlas i del III.
Optimal vÀgutformning vid ökade nederbördsmÀngder
Avsikten med den hÀr rapporten var dels att lÀra mig mer om utformning av vÀgkroppar samt avbördning av dagvatten och vattendrag intill för att pÄ sÄ sÀtt kunna bidra till utveckling av vÀgbyggande. Intresset för detta har vÀckts sedan rikliga nederbördsmÀngder stÀllde till översvÀmningsproblem vid E4:an i VÀsterbotten hösten 2012. MÄlet var att ta reda hur nederbördsmÀngderna förvÀntas bli i framtiden och komma fram till förslag pÄ bÀsta möjliga vÀgkroppsutformning efter dessa förutsÀttningar. Problemformulering:1) Hur ser en normalsektion av vÀgkropp ut nÀr det gÀller lagertjocklekar och materialtyper? Vilka tekniker anvÀnds idag för bortledning av vatten frÄn vÀgkroppen?2) Vilka utgÄngspunkter anvÀnds idag vid vÀgutformning nÀr det gÀller nederbördsmÀngder och vilka Àr de förvÀntade förÀndringarna av nederbörd i Sverige?3) Hur skulle en vÀgkropp med tillhörande vattenavledning behöva se ut med de förvÀntade klimatförÀndringarna? Behöver Àven vÀgens underbyggnad förÀndras?En normalsektion beskriver den generella uppbyggnaden av en vÀg i genomskÀrning lÀngs hela den projekterade strÀckan.
UpprÀtta processbeskrivning och utvÀrdera processtabilitet för en fermenteringsprocess
InledningVid Unitech Biopharma, Matfors (Sverige) sker tillverkning av rekombinant Kolera Toxinsubenhet B (rCTB-213), vilket Àr en av de aktiva substanserna i vaccinet DukoralŸ.Unitech Biopharma AB Àr ett bioteknikföretag fokuserade pÄ legotillverkning avrekombinanta proteiner och tillverkar rCTB för SBL Vaccin AB Solna, (Sverige).AnlÀggningen dÀr tillverkningen av denna produkt sker har alla nödvÀndiga tillstÄnd(LÀkemedelsverket, LÀnsstyrelsen, Arbetsmiljöverket) och uppfyller gÀllande cGMP-kravsamt Àr godkÀnd av lÀkemedelsmyndigheterna i EU och Kanada, WHO samt i ytterligare ca35 andra lÀnder.DukoralŸ Àr ett drickbart vaccin som stimulerar immunförsvaret i tarmen och skapar ett braskydd mot sjukdomen kolera. Vaccinet ger Àven skydd mot enterotoxinbildande stammar avEscherichia coli (ETEC) vars vÀrmekÀnsliga toxin (LT) delvis liknar koleratoxinet bÄdestrukturellt, funktionellt och immunologiskt[34]. Vaccinet bestÄr förutom rCTB av tre olikastammar inaktiverade Vibrio Cholerae bakterier, vilka produceras vid SBL-vaccin AB, dÀrÀven slutformulering av vaccinet sker.Tillverkningsprocessen av Monovalent bulk rCTB-213 sker genom mikrobiell fermenteringav en genetiskt modifierad produktionsstam av Vibrio Cholerae, dÀr huvudodlingssteget sker i500 liters skala dÀr hela tillvekningsprocessen sker under Good Manifacturing Practise (GMP)förhÄllanden för att garantera en sÀker, effektiv och kvalitetsmÀssigt bra produkt.MÄlet med detta examensarbete Àr att upprÀtta en processbeskrivning förtillverkningsprocessen av Monovalent bulk rCTB-213. Beskrivningen skall baseras pÄ denprocess som görs idag och innefatta respektive processtegs mÄl, teori och kritiska parametrar.Den kunskap som skapas genom att definiera och kartlÀgga (dvs. dokumentera arbetsflödet) ien process har ett stort vÀrde i sig, den Àr dessutom en utomordentlig plattform förförbÀttringsarbete genom att den skapar en gemensam bild av vad som sker i processen i dag.I detta examensarbete sker Àven en sammanstÀllning av produktionen av Monovalent bulkrCTB-213 för perioden februari 2004 - juni 2005.Fakta om hur processen tidigare har betett sig mÄste anvÀndas som bas förförbÀttringsarbete[1].För att se om eventuell förekomst av variation för enskilda variabler kan urskiljas, utvÀrderasprocessdata för variabler som dokumenterats av företaget för batcher tillverkade underperioden februrari 2004 tom.
VÀxtbÀddar och vÀxtjord i AMA : blir det som bestÀllaren tÀnkt sig?
VÀxtbÀddar och vÀxtjord av idag Àr ingen enkel match att spela för den som författar en markbyggnadsbeskrivning. Kraven pÄ att leverera fÀrdiga resultat i allt högre takt ökar stÀndigt, för att kunna hÄlla huvudet kallt och vara medveten om konsekvenserna av ens eget handlande krÀvs kunskap. En kunskap om sambandet mellan vÀxter och den jord som de skall vÀxa i. Inte bara jord och heller inte bara vÀxter utan att kritiskt förhÄlla sig till hur vÀxter vill vÀxa naturligt och hur jorden medverkar till det pÄ ett hÄllbart sÀtt. Att inte lÄta sig pÄverkas av enkla genvÀgar eller slentrianmÀssiga lösningar, att försöka se till platsens naturliga resurser.
Syftet med denna uppsats har varit att studera de förÀndringar som har varit vad gÀller föreskrifter kopplade till AMA (AllmÀn- Material- och Arbetsbeskrivning) och hur de har förÀndrats över tid.
VÀxter som erosionsskydd i vattendrag : en litteraturstudie och fallstudie av tre Äar i södra SkÄne
Mitt examensarbete Àr uppbyggt med fokusering pÄ fyra delar. En utförlig litteraturstudie dÀr jag skriver om begreppet erosion, en sammanstÀllning av en intervju, en översiktlig vÀxtbeskrivning av fem vÀxter som kan anvÀndas som erosionsskydd samt en resultatbeskrivning dÀr jag redovisar inventeringar som jag gjort pÄ tre Äar i södra SkÄne.Min litteraturstudie har utgÄtt frÄn svensk, engelsk, tysk och amerikansk litteratur, det har varit en utmaning att finna svensk litteratur inom Àmnet. En del litteratur finns om vattenerosion lÀngst vÄr svenska kust, men den berör brÀckvattenvÀxter och salttÄliga vÀxter, vilka jag inte alls anvÀnder mig av i mitt examensarbete.Min inventering har jag gjort under hösten och vintern 2006 och 2007, samt vÄr och försommar 2008.De Äar jag har okulÀrbesiktigat Àr SaxÄn, Höje Ä och KÀvlingeÄn. Jag har inventerat en strÀcka pÄ 100 meter, dÀr Än har benÀgenhet att erodera.Jag har dokumenterat platserna dÀr erosion har kunnat pÄvisas. Sedan har jag gjort en mer grundlig inventering av vÀxtbestÄndet pÄ platsen.
Ny bebyggelse pÄ Almöstrand - Planering av bostadomrÄde i kuperad terrÀng
Tjörns kommun har planer pÄ att bebygga Almön, en halvö belÀgen pÄ nordöstra Tjörn intill Tjörnbron. Projektet Àr avgrÀnsat till omrÄdet som benÀmns Almöstrand, vilket Àr Almöns vÀstra strand, en kuperad sluttning med kraftigt lutande partier som idag till största del bestÄr av skogsmark. Syftet Àr att undersöka hur man pÄ olika sÀtt kan planera vÀgstrÀckningen i omrÄdet, samt placering och utformning av hus, med hÀnsyn till en rad olika parametrar. Undersökningen visualiseras slutligen i 3D, i form av renderingar frÄn Revit Architecture samt en fysisk modell.Initialt genomfördes en utredning för att ge beslutsunderlag till projektet. Vidare gjordes en fallstudie vilken har anvÀnts som referens och inspiration till arbetet.
Kan urskog vara kulturlandskap? : en tvÀrvetenskaplig studie av kulturspÄr och naturvÀrden i EggelatsomrÄdet
Idag hittas bÄde höga kultur- och naturvÀrden inom omrÄden som har lÀmnats mer orörda av det industrialiserade skogsbruket Àn andra och dÀr andelen gammal skog med döda trÀd och lÄgor dÀrför Àr högre (Ericsson 2001). En stor andel omrÄden som tidigare ansetts vara urskog eller orörda av mÀnniskan, har pÄ senare tid istÀllet visat sig vara starkt pÄverkade av mÀnsklig aktivitet.Den före detta kronoparken Eggelats nordöst om Arjeplog, Àr ett sÄdant omrÄde. Syftet med min fÀltinventering i omrÄdet var att registrera kulturspÄr bÄde av samiskt ursprung och av det industriella skogsbruket. Jag ville ta reda pÄ hur mycket spÄr som egentligen fanns i omrÄdet och vad de kunde berÀtta om omrÄdets skogsbrukshistoria. Vidare undersökte jag kÀllmaterial i form av bland annat bestÄndsbeskrivningar frÄn början av 1900-talet och framÄt för att fÄ en bild över hur omrÄdet har förÀndrats under de senaste 100 Ären.
Naturinspirerad trÀdgÄrd : ett designförslag
Detta arbete har syftat till att utreda vad en naturlik eller naturinspirerad trÀdgÄrd bör innehÄlla, bÄde vad gÀller vÀxtlighet som andra element som tillför det eftertraktade naturlika intrycket.
För att ta reda pÄ detta behövdes en djupare granskning av det mÀnskliga psykets reaktioner pÄ naturlika intryck, nÄgot som det lyckligtvis redan finns mÄnga studier om. Inom miljöpsykologin har det lÀnge forskats om hÀlsofrÀmjande effekter av naturlika utemiljöer, och mÄnga av dessa studier har Àven kunnat anvÀndas i för syftet att ta reda pÄ vad det egentligen Àr vi mÀnniskor finner naturlikt.
SammanstÀllningen av fakta kring Àmnet naturlik trÀdgÄrd har lett till ett designförslag för en trÀdgÄrd dÀr detta tema passar vÀl in. I förslaget har punkterna som framkommit av den litterÀra sammanstÀllningen anvÀnts bÄde som analysverktyg och i sjÀlva designprocessen.
Den litterÀra granskningen sammanfattar relevant historik inom Àmnet miljöpsykologisk forskning, samt olika teorier kring vad som bygger upp ett naturlikt intryck och hur man idag anvÀnder sig av olika planterings- principer för att fÄ fram den naturlika kÀnslan.
Resultatet av litteraturstudien Àr en lista som faststÀllts i tabell 1 och bestÄr av sexton huvudpunkter och innehÄller bland annat flerskiktiga vÀxtmaterial, stÄndortsanpassat vÀxtval, artrikedom, djurliv, naturliga dofter mm. Resultatet visade att dessa principer Àr anvÀndbara inom bÄde den egna trÀdgÄrden sÄvÀl som i större offentliga miljöer. De kan anvÀndas oavsett storlek pÄ trÀdgÄrd samt utnyttjas för matproduktion.
VÀsterport och stadens utveckling i den nordvÀstra delen av Karlskrona
Examensarbetet kommer att struktureras utifrÄn sex huvuddelar. I den inledande
del I kommer bakgrunden till examensarbetet att behandlas. Del II innefattar en
tematisk beskrivning av planomrÄdet. En genomgÄng av temana nya perspektiv,
tillgÀnglighet, bebyggelse och rekreation utgör sÄledes den empiriska
faktabasen i examensarbetet. En genomgÄng och beskrivning av tvÄ analysmetoder
kommer att behandlas i del III.
Kvantifiering av föroreningstransport till recipient: LuleÄ flygplats
PÄ LuleÄ Flygplats anvÀnds urea som halkbekÀmpningsmedel eftersom det löser upp isbelÀggningar genom att sÀnka vattnets fryspunkt. Urea finns naturligt i vattendrag och jordar som ett resultat av exkretion och nedbrytning i form av nukleinsyror och proteiner. Halterna Àr vanligtvis lÄga i det naturliga kretsloppet. Stora mÀngder urea tillförs i och med halkbekÀmpningen (145 ton sÀsongen 2009/2010). Urea bestÄr av 46 % kvÀve som förekommer som ammonium vars utslÀpp kan leda till övergödning och kan vara giftig för organismer i höga halter.
Effekter pÄ virkesproduktion och miljö av igenlÀggning av skogsdiken : en fallstudie nÀra PiteÀlven i Norrbotten
De skogliga vÄtmarkerna kring mellersta och nedre delen av PiteÀlven Àr starkt pÄverkade av markavvattning i form av skogsdikning. I skogliga vÄtmarker anrikas Àmnen som kol, kvÀve och olika metaller. VÄtmarker Àr Àven rika pÄ organiska syror och vÀtejoner. Om vÄtmarken dikas kan urlakning av anrikade Àmnen ske, detta kan leda till negativa effekter pÄ intilliggan-de mark och vattendrag. WWF och Sveaskog i södra Norrbotten arbetar med en idé om att lÀgga igen gamla skogsdiken för att gynna vÄtmarksföredragande flora och fauna samt för-bÀttra vattenmiljön kring PiteÀlven.