Inom arkitektur och samhällsplanering är rummet ett mycket grundläggande och essentiellt begrepp. För att rummet ska utnyttjas och upplevas till fullo av invånare och besökare krävs det att dessa är särskilt utformade efter människan. Det offentliga rummen i staden ska vara tillgängligt för alla oavsett kön, ålder eller etnicitet. Under årens gång har dess användning varierat från nödvändiga aktiviteter till att idag främst bestå av frivilliga och sociala handlingar. En tydlig hierarkisk ordning bland offentliga, halvoffentliga, halvprivata och privata ytor stärker den naturliga kontrollen och stödjer invånarnas medvetande om vilka människor som tillhör platsen.

I ett konkurrenskraftigt samhälle måste många företag fundera över hur de kan stärka sin position på marknaden. Kunskap är idag en stor konkurrensfaktor och nya innovationer är en viktig del i jakten på framgång. Företag har länge bildat olika typer av nätverk som hjälper dem få fler fördelar i den allt snabbare, växande marknaden och på senare tid har också andra typer av nätverk växt fram. Samarbete mellan universitet/högskolor och näringsliv är ett exempel. En fungerande samverkan mellan högskolor och näringsliv är väldigt fördelaktigt för företagen då detbland annat kan generera i bättre forskningsmöjligheter och rekryteringstillfällen vilket på sikt kan ge enhållbar utveckling i regionen.

Hos grisgårdar ingår zink som ett fodertillskott för att uppfylla det fysiologiska behovet hos grisarna. Dessutom kan zink i högdos (2000 mg Zn/kg foder) användas vid smågrisavvänjningen för att förebygga avvänjningsdiarré. Zinktillskotten i fodret gör att zinkhalten i grisstallgödseln blir högre och via stallgödseln kan således betydande mängder zink tillföras åkermarken. En hög zinkhalt i åkermarken kan påverka mikroorganismer, markdjur och växter negativt vilket försämrar jordens funktion som producent av livsmedel. Speciellt känsliga anses mikroorganismerna vara.

Kuriska näset är en krumudde som delas av Litauen och Ryssland, området är en nationalpark och sedan år 2000 upptaget på UNESCOs världsarvslista över skyddsvärda natur- och kulturområden.Syftet med det här arbetet är att kartlägga potentiella hot mot Kuriska näsets fortsatta existens. Undersökningen har baserats på teorier utifrån ett hållbart perspektiv för ett bevarande för framtiden, det har också studerats huruvida dessa teorier eftersträvas i Litauen respektive Ryssland. Med hållbar utveckling eftersträvas att inte tära på naturens resurser utan att se till att de finns kvar för framtiden. För att kunna kartlägga hoten har en jämförelse mellan Kuriska näset och Gotska sandön genomförts.Naturen på Kuriska näset är varierande, stora skogsområden, öppna vidsträckta sandområden, sanddyner med eller utan vegetation är de mest förekommande landskapstyperna. Här återfinns också några av Europas högsta sanddyner.

Med rötter i 1970-talets kvinnorörelse, under parollen ?Det personliga är politiskt?, satte konstnären Mary Kelly moderskap, barnafödande och barnomsorg under lupp i samband med sitt verk Post-Partum Document, 1973-1979. För många kvinnliga konstutövare som gjorde sitt bästa för att, via konsten, frigöra sig från sociala roller och nedärvda beteendemönster, möttes hennes initiativ att ge en bild av denna för dem bromsande moderlighet, med förvåning.Mary Kelly delade konceptkonstens politiska patos för en distanserad reflektion över den kulturella diskursen men hon bytte den lingvistiska analysen mot psykoanalysen. Hennes råmaterial var den subjektiva erfarenheten: kroppen, dess rädslor och sexuella drivkrafter samt de institutionella och kulturella konventioner som tillfogades den. Hennes analysmetoder och omfattande teori banade väg för en mer akademisk, socialkonstruktivistisk feminism som gav ringar på vattnet efter att Post-Partum Document premiärvisades i London år 1976.

Denna uppsats utgår från författarens intresse för en hållbar landsbygdsplanering. Ämnet har avgränsats till skogslandskapet, då detta utgör en betydande del av den svenska landsbygden. Syftet är att jag som författare bättre ska förstå vad som är skogens värden och funktioner och hur en mångfunktionell skog kan uppnås i led mot en hållbar utveckling. Målet har varit att genom studie av litteratur och texter undersöka skogslandskapets värden, metoder för mångbruk och hur detta kan relateras till landskapsarkitektens yrke. Skogen har varit en del av kulturen i Sverige allt sedan invandringen av både människor och skog succesivt tog fart efter inlandsisens avsmältning. Med jordbrukets etablering inleddes en omfattande påverkan på skogen, som dock skiljde sig åt betydligt mellan olika delar av landet.

Inom arkitektur och samhällsplanering är rummet ett mycket grundläggande och essentiellt begrepp. För att rummet ska utnyttjas och upplevas till fullo av invånare och besökare krävs det att dessa är särskilt utformade efter människan. Det offentliga rummen i staden ska vara tillgängligt för alla oavsett kön, ålder eller etnicitet. Under årens gång har dess användning varierat från nödvändiga aktiviteter till att idag främst bestå av frivilliga och sociala handlingar. En tydlig hierarkisk ordning bland offentliga, halvoffentliga, halvprivata och privata ytor stärker den naturliga kontrollen och stödjer invånarnas medvetande om vilka människor som tillhör platsen.

Våra städer och tätorter skiftar snabbt karaktär efter det att solen gått ned. Befolkningen i Sverige lever och verkar med ett fåtal timmar dagsljus per dygn under en betydande del av året. Utomhusmiljöer som dagtid är behagliga och fulla av liv kan kvällstid kännas hotfulla. Detta kan till stor del härledas till undermålig belysning. Förmågan att känna igen, se sin omgivning och möjligheten till att orientera sig försämras avsevärt när solens naturliga ljus ersätts av konstgjort ljus.

Syftet med denna rapport är att granska skillnaden mellan energikategorierna i miljöcertifieringssystemen LEED och BREEAM. Eftersom amerikanska LEED bygger på det brittiska BREEAM finns det många aspekter som liknar varandra. BREEAM utgår ifrån de nationella standarderna i första hand. Om sådana inte finns är det de europeiska som används. Klassningen av byggnaden visar hur bra byggnaden är jämfört med de krav som finns nationellt.

2008 antog kommunfullmäktige i Luleå kommun en vision för kommunens utveckling fram till år 2050. Visionen beskriver en önskad riktning och ska ligga till grund för fortsatt arbete med en ny översiktsplan för kommunen och stadskärnan. I Vision 2050 beskrivs Luleå stadskärna som en livfull plats hela dygnet som präglas av en mångfald av arbetsplatser, handel, bostäder och nöjen. Utgångspunkten för det här examensarbetet är att studera och analysera Luleå centrums förutsättningar och möjligheter för en stadskärna med en mångfald av verksamheter som inbjuder till rörelse och vistelse i det offentliga rummet. Analyserna baseras på observationer och inventeringar av utredningsområdet och på intervjuer med fem personer samt en Space syntax analys utifrån tre olika metoder för analys.

Det här arbetet är en litteraturstudie som behandlar alternativa sätt till kirurgisk kastrering av smågrisar. Obedövad kastrering av våra smågrisar är i längden inte en hantering som är acceptabel ur djurvälfärdssynpunkt. Problemet är att hangrisen utvecklar två könshormonsliknande substanser, androstenon och skatol som binds in i fettvävnaden och ger ett lukt och smakfel på köttet som kallas för ornelukt. Det är därför grisen kastreras. Den metod som används idag är en obedövad kastration.Vi har beaktat de alternativa metoderna och kartlagt vilka som kan fungera praktiskt och även studerat dem ur en etisk synvinkel.

Trafikkontoret i Stockholm har en viktig uppgift i att förvalta de drygt 800 brokonstruktioner som är en vital del av stadens infrastruktur. En utmaning inför framtiden blir att tackla det ökade underhållsbehovet som en följd av ett åldrande brobestånd och ökad trafikbelastning. Trafikkontoret är en av de förvaltningar som ingår i Stockholms stad, som till stor del är en beställarorganisation. Idag sköts fortfarande det förebyggande underhållet av broar i egen regi men på grund av omorganiseringar kommer underhållet i framtiden att handlas upp.Syftet med examensarbetet har varit att ta fram ett underlag för upphandling och kunskapsåterföring i form av objektskartor, uppföljningsprotokoll och egenskapskrav med utgångspunkten att förbättra det förebyggande underhållet. Informationen som ligger till grund för rapporten har inhämtats från en litteraturstudie, intervjuer med sakkunniga inom branschen, data från förvaltningssystemet BaTMan och en inventering av Stockholms stads broar.

Examensarbetet utgör en bergmekanisk analys av möjligheten till avrundning av pelarspetsar i infarterna till brytningsortarna i LKAB:s underjordsgruva i Kiruna i syfte att åstadkomma en mer optimal körväg vid lastningen. Förutom numeriska analyser i Unwedge, Examine2D och ExamineTAB där tendensen att kilar bildas och spänningssituationerna vid de olika pelarrundningarna studeras innefattas även beräkningar för tidsvinst och ökat utbyte vid en pelarrundning. I arbetet ingår även skadekarteringar där naturliga rundningar uppstått i syfte att få en bild av vilka skador som kan uppstå vid en pelarrundning. Skadekarteringen är också utförd på pelare som inte blivit avrundade för att se vilka brottyper som normalt förekommer. I arbetet har också intervjuer gjorts med lastare, tillredning och layoutpersonal för att få deras syn på avrundning och kunskap om vad dagens layout innebär.

Med syfte att undersöka knullnormativitetens diskurs, d.v.s. de sociala, språkliga konstruktioner som gör det vaginala heterosamlaget till norm, har jag diskursanalytiskt studerat frågor och svar kring sexuella praktiker och problem i RFSU:s frågelåda. Genom att undersöka hur heterosamlaget och annan praktik benämns och beskrivs i materialet har jag visat hur dess status reproduceras och ibland ifrågasätts. Föreställningarna om manlig och kvinnlig sexualitet påverkar i stor mån även hur samlaget och samlagsrelaterade problem beskrivs, och ibland även vad som uppfattas som problem. Jag har också visat exempel på motdiskurser som är tecken på tendens till diskursiv förändring.

Våra städer och tätorter skiftar snabbt karaktär efter det att solen gått ned. Befolkningen i Sverige lever och verkar med ett fåtal timmar dagsljus per dygn under en betydande del av året. Utomhusmiljöer som dagtid är behagliga och fulla av liv kan kvällstid kännas hotfulla. Detta kan till stor del härledas till undermålig belysning. Förmågan att känna igen, se sin omgivning och möjligheten till att orientera sig försämras avsevärt när solens naturliga ljus ersätts av konstgjort ljus.