I denna studie har jag undersökt hur historiebruket i form av reproduktion av kulturarv ser ut i populÀrkulturen, nÀrmare bestÀmt HBOs populÀra tv-serie True Blood och kopplar samman detta med hur vi ser pÄ det förÀnderliga förflutna och dÀrmed utvecklar vÄrt historiemedvetande. Uppsatsen stÄr pÄ tre ben och vilar pÄ perspektiv dÀr det första behandlar att man genom att se pÄ reproduktionen av kulturarv kan finna samtidens idéer kring vad som Àr viktigt (meningsbÀrande), hur populÀrkulturen imiterar och ÄteranvÀnder myter och dÀrför kan anses vara en historisk kÀlla vÀrd att fokusera pÄ samt historia som identitetskapande. Det teoretiska ramverket bestÄr av Judith Butlers teorier kring den heterosexuella matrisen och performativitet samt Gayle S Rubins teorier om sexualitet som nÄgonting historiskt konstruerat. Uppsatsen Àmnar öka kunskapen om betydelsen av hur historia som kulturarv i form av historiebruk förmedlas via populÀrkultur, nÀrmare bestÀmt i tv-serien True Blood och hur detta hör ihop med hur vi uppfattar det förÀnderliga förflutna. Undersökningen tar fasta pÄ hur stor del av rollfigurernas beteende i tv-serien True Blood som hÀrstammar frÄn deras historiska bakgrund och hur detta spelar in i utformandet av deras personligheter som tolkas ur ett genusperspektiv.

Samverkansarbete har under det senaste decenniet genomgĂ„ende förĂ€ndrats bland svenska högskolor pĂ„ grund av bland annat lagĂ€ndringar, samhĂ€llsförĂ€ndringar och internationell pĂ„verkan. År 1997 instiftades en samverkanslag i högskolelagen vid namn den tredje uppgiften. Den tredje uppgiften Ă€r idag en naturlig del bland svenska högskolor och syftar till samverkan av utbildning och forskning med det omgivande samhĂ€llet. Diskussionen har varit omfattande nĂ€r det gĂ€ller hur samhĂ€llet och högskolan tjĂ€nar pĂ„ att samverka, pĂ„ vilket sĂ€tt det ska ske och hur man pĂ„ ett konkret sĂ€tt kan pĂ„visa de bĂ€sta tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tten. Samverkan Ă€r ett brett och komplext Ă€mne.

I denna studie har jag undersökt hur historiebruket i form av reproduktion av kulturarv ser ut i populÀrkulturen, nÀrmare bestÀmt HBOs populÀra tv-serie True Blood och kopplar samman detta med hur vi ser pÄ det förÀnderliga förflutna och dÀrmed utvecklar vÄrt historiemedvetande. Uppsatsen stÄr pÄ tre ben och vilar pÄ perspektiv dÀr det första behandlar att man genom att se pÄ reproduktionen av kulturarv kan finna samtidens idéer kring vad som Àr viktigt (meningsbÀrande), hur populÀrkulturen imiterar och ÄteranvÀnder myter och dÀrför kan anses vara en historisk kÀlla vÀrd att fokusera pÄ samt historia som identitetskapande. Det teoretiska ramverket bestÄr av Judith Butlers teorier kring den heterosexuella matrisen och performativitet samt Gayle S Rubins teorier om sexualitet som nÄgonting historiskt konstruerat. Uppsatsen Àmnar öka kunskapen om betydelsen av hur historia som kulturarv i form av historiebruk förmedlas via populÀrkultur, nÀrmare bestÀmt i tv-serien True Blood och hur detta hör ihop med hur vi uppfattar det förÀnderliga förflutna. Undersökningen tar fasta pÄ hur stor del av rollfigurernas beteende i tv-serien True Blood som hÀrstammar frÄn deras historiska bakgrund och hur detta spelar in i utformandet av deras personligheter som tolkas ur ett genusperspektiv.

Syfte: Syftet med studien Àr att ta reda pÄ pedagogers uppfattning och tal om elever i behov av sÀrskilt stöd och vilket specialpedagogiskt perspektiv som synliggörs i klassrummet.Hur talar pedagoger om elever i behov av sÀrskilt stöd? Hur gestaltas relationen mellan pedagoger och elever i behov av sÀrskilt stöd?Vilket specialpedagogiskt perspektiv gÄr att urskilja i klassrummet?Hur gestaltas undervisningen i klassrummet för elever i behov av sÀrskilt stöd? Teori: Studien utgÄr frÄn tvÄ olika teorier. Symbolisk interaktionism Àr en teori som anvÀndas för att se hur en mÀnniska formas i samspel med andra och hur mÀnniskans identitet pÄverkas av hur andra bemöter och uppfattar den. Den hjÀlper till att förstÄ hur elever i behov av sÀrskilt stöd pÄverkas av bemötande av pedagoger och andra elever i klassrummet. Den andra teori som anvÀnds Àr det relationella perspektivet.

Att balansera kraven som kommer med arbetsroll och privatroll ses till stor del av den psykologiska och socialpsykologiska forskningen som emotionellt anstrÀngande och konfliktskapande. Forskningen beskriver negativa konsekvenser av att inte kunna lÀmna de emotioner och krav som förknippas med arbetet, nÀr man gÄr hem. Detta Àr ocksÄ en allmÀn bild av relationen mellan arbete och privatliv. Men hur influerar de emotioner som uppstÄr i arbetslivet en individs roll som privatperson, förÀlder och partner? Och hur upplevs yrkesrollen och de arbetsrelaterade erfarenheterna inverka pÄ situationer i privatlivet? Finns det upplevelser av manliga arbetsmönster som hantering av arbetsrelaterade erfarenheter och emotioner, pÄ arbetsplatsen? Denna studie berör frÀmst dessa frÄgor i förhÄllande till ordningspoliser, ett relativt mansdominerat yrke dÀr arbetsuppgifterna genomsyras av emotionellt anstrÀngande uppgifter och upplevelser, i kontrast till det lugnare familjelivet.

Dagens arbetsliv och samhÀlle stÄr under stÀndig förÀndring. Att arbeta och samtidigt bidra till vÄr vÀlfÀrd Àr för de flesta en naturlig del av vardagen. Men för personer med funktionsnedsÀttning Àr förutsÀttningarna inte nödvÀndigtvis detsamma. Strax över en kvarts miljon mÀnniskor med funktionshinder stÄr idag utan sysselsÀttning och det i en tid dÄ det politiska budskapet tydligt talar för att all potentiell arbetskraft behövs för att upprÀtthÄlla nivÄn pÄ vÄr vÀlfÀrd. Samtidigt visar orovÀckande statistik att personer med funktionsnedsÀttning utsÀtts för diskriminering nÀr de söker arbete.Arbetet belyser dels vilka skyldigheter arbetsgivare har vid en rekryteringsprocess för att inte en arbetssökande med funktionsnedsÀttning ska utsÀttas för diskriminering och dels vilka incitament som finns att tillgÄ för att underlÀtta för personer med funktionshinder att beredas plats i arbete.

SammanfattningIdag stÄr över 200 000 privata skogsÀgare i Sverige inför ett kommande generationsskifte. IstÀllet för att göra skiftesprocessen till en naturlig del av skogsfastighetens livscykel, visar statistik gÀllande de privata Àgarnas medelÄlder att mÄnga vÀljer att skjuta det, förr eller senare oundvikliga generationsskiftet, pÄ framtiden. För att garantera ett lyckat resultat av ett Àgarskifte gÀllande skogsbruksfastigheter bör vikten av att inleda generationsskiftet i god tid uppmÀrksammas.I uppsatsen behandlas det aktuella rÀttslÀget gÀllande generationsskiften av skogsfastigheter som bedrivs som enskild nÀringsverksamhet, och sÀrskild hÀnsyn tas till de skatterÀttsliga konsekvenser som uppstÄr vid de olika skiftesmetoderna arv, testamente, gÄva och köp. PÄ grund av de ekonomiska vÀrdena inblandade i generationsskiften av skogsbruksfastigheter, Àr de skatterÀttsliga bestÀmmelserna vid processen av mycket stor betydelse vid skiftesplaneringen.Ett generationsskifte kan ske genom benefika fÄng ? arv, testamente och gÄva ? eller oneröst, det vill sÀga genom ett köp.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka orsaker, samt dessa orsakers betydelse, som ungdomar uppger för deltagande i Svenska kyrkans ungdomsverksamhet. UtifrÄn syftet formulerades frÄgestÀllningarna: Vilka skÀl anger ungdomar för att delta i Svenska kyrkans ungdomsverksamhet? Vad i kyrkans verksamhet vÀrdesÀtts av ungdomarna? Vilken, om nÄgon, betydelse har den kristna tron för ungdomarnas val att delta och för deras uppfattning om verksamheten?Teori: Lövheim & Sjöborg (2006) har studerat orsakerna till ungdomars engagemang i Svenska kyrkan och konstaterar att motiven till att vÀlja kyrkans verksamhet Àr i stort sett de samma som för andra fritidsaktiviteter och att fÄ uppger skÀl som relaterar till den kristna tron.Metod: Genom fokusgruppsintervjuer har 19 ungdomar i Äldern 16-18 Är i en församling i Göteborgs stift fÄtt diskutera kring varför de vÀljer att komma till kyrkans verksamhet, vad de tycker om med att var dÀr och vilken betydelse den kristna tron har för deras val att delta och för deras uppfattning om verksamheten.Resultat: UtifrÄn intervjuresultaten gÄr det att utlÀsa att den frÀmsta orsaken till att ungdomarna kommer till verksamheten Àr för gemenskapen och för att trÀffa vÀnner. Det tycker det Àr kul att vara dÀr och menar ocksÄ att det Àr enkelt att komma till verksamheten eftersom de inte upplever nÄgon press att nÀrvara varje gÄng och att det inte finns nÄgra krav pÄ prestationer. I övrigt vÀrdesÀtter ungdomarna att verksamheten Àr Äldersblandad och ger möjlighet att lÀra kÀnna framför allt Àldre ungdomar, att man kan utveckla den egna personligheten och att en speciell atmosfÀr gör att kyrkan kÀnns som en paus frÄn vardagen.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att visa för andra tjÀnsteföretag hur vÄrt fallföretag FöreningsSparbanken med hjÀlp av att arbeta i projektform skapat ett mÄngfaldskontor och pÄ sÄ sÀtt fÄtt en mer komplett och lönsam organisation. Metod: Genom tillÀmpning av kvalitativ metod, abduktion och hermeneutik har vi velat göra en sÄ djupgÄende studie som möjligt av vÄrt fallföretag. Datainsamlingen har skett med hjÀlp av sekundÀrdata, i form av litteratur inom de tre teoriomrÄden och primÀrdata, i form av personliga intervjuer. Slutsatser: Under vÄrt uppsatsarbete har vi fÄtt uppfattningen att projektformen Àr den vanligaste och det frÀmsta arbetssÀttet att arbeta med en mÄngfaldssatsning. Vi upplever dock att det finns en risk vid anvÀndandet av den sedvanliga projektformen.

Denna uppsats syfte Àr att för min egen, men ocksÄ för andra studenters, planerares och övriga intresserades, skull visa pÄ vad det finns för strategier i planeringen för bilsnÄla stÀder. UtslÀppen frÄn vÄra transporter Àr en stor bov i dramat nÀr de gÀller det alltmer akuta klimathotet. Bilen har, och har lÀnge haft, en naturlig roll i vÄra liv men det utbredda bilberoendet skapar utöver utslÀppsproblematiken Àven andra problem i staden sÄsom bristande sÀkerhet och attraktivitet. SÄ hur kan vi minska bilberoendet och hur kan vi planera för bilsnÄla stÀder? Vad finns för strategier i svensk planeringspraktik och vilka insatser anses viktiga enligt forskning? I mitt arbete har jag genomfört en litteraturstudie dÀr jag tematiskt har analyserat översiktsartiklar som behandlar hÄllbar transportplanering samt fyra svenska handböcker i bilsnÄl stadsplanering. Enligt de forskningsöversikter och handböcker som jag har analyserat finns flera övergripande teman vad gÀller insatser för ett hÄllbart transportsystem, dÀr egentligen alla Àr nödvÀndiga.

I mina intervjuer visade det sig att samtliga personer utom tvÄ inte var rÀdda för döden. Arlebrink skriver om psykologiska försvarsmekanismer och förnekande. Att döden inte kommer att drabba just mig, Àr ett exempel pÄ en sÄdan mekanism.Det Àr tydligt att vi ser olika pÄ döden beroende pÄ vilken generation vi tillhör men ocksÄ beroende pÄ vilken erfarenhet vi har av att vara nÀra döden. Den yngsta intervjupersonen sÀger att ju yngre vi Àr desto odödligare tror vi att vi Àr. Hon tror ocksÄ att oron blir större nÀr man fÄtt barn, en tankegÄng som Arlebrink skriver om.

Abstract Titel: Sociala medier - En lĂ€nk mellan producent och konsument Författare: Tero MarjamĂ€ki, Henrik Svensson Handledare: Lars Palm Examinator: Lennart Andreasson UtbildningssĂ€te: Högskolan i Halmstad Sektion: HĂ€lsa och SamhĂ€lle Kurs: Medie och kommunikationsvetenskap,61-90p Delkurs: C-uppsats, 15p År: 2007 Syfte: Studiens syfte Ă€r att undersöka, utforska och analysera sociala medier, dess innebörd och innehĂ„ll Metod: Som kunskapsteoretisk utgĂ„ngspunkt anvĂ€nds ett explorativt förhĂ„llningssĂ€tt, med abduktion som slutledningsprocess. Kvalitativ metod har tillĂ€mpats i studien i form av mailintervjuer Slutsatser: Tidigt i arbetet kunde vi uppdaga att det rĂ„dde meningsskiljaktigheter vad gĂ€llde definitionen och synen pĂ„ sociala medier. Vissa forskare samt nĂ„gra utav vĂ„ra respondenter ansĂ„g att sociala medier var nĂ„gonting fult, nĂ€stan förkastligt som inte hör hemma i marknadsföringsvĂ€rlden. Medan andra forskare samt ett antal utav vĂ„ra respondenter ansĂ„g att sociala medier var en lĂ€nk mellan producent och konsument,2sociala medier var arenor för samtal. NĂ„gra ansĂ„g Ă€ven att sociala medier var en helt naturlig uppkomst dĂ„ vanlig reklam inte lĂ€ngre pĂ„verkar mĂ€nniskor i samma utstrĂ€ckning som tidigare.

SammanfattningInledning: I en artikel i Dagens Industri frÄn 2001 omnÀmns Sverige som sÀmst i EUnÀr det gÀllde nÀrvaro av kvinnor pÄ ledande positioner inom nÀringslivet.Av de dÄ 335 börsnoterade bolagen i Sverige var det bara 8 bolag somhade kvinnliga VD: ar och andelen kvinnliga styrelseledamöter var endast5,4 procent. Sedan 2001 har statistiken inte Àndrats nÀmnvÀrt. Det Àrfortfarande fÄ kvinnor pÄ ledande positioner i Sverige idag, trots mÄngÄrigdebatt, satsningar pÄ kvinnliga nÀtverk och chefsutvecklingsprogram.Forskningen tyder pÄ flera orsaker till varför det Àr brist pÄ kvinnor ichefspositioner idag, och nÀmner ofta ett manligt dominerande mönster iföretag som det huvudsakliga (Oakley, 2000). Mitt intresse och Àmnesvalligger i att finna förklaringar till bristen av kvinnor pÄ ledande positionerinom nÀringslivet.Syfte: Syfte Àr att utifrÄn tre kvinnliga chefers upplevelser ge deras syn pÄchefskap i en mansdominerad företagsmiljö och finna förklaringar tillbristen av kvinnor pÄ ledande positioner inom nÀringslivet.Metod: Jag har genomfört en kvalitativ studie genom semi-struktureradeintervjuer. Detta för att jag i största möjliga mÄn skulle kunna lÄtarespondenterna styra samtalen.

Bakgrund: Den mellanmĂ€nskliga relationen, baserad pĂ„ kommunikation och samtal, utgör kĂ€rnan i psykiatriskt vĂ„rdande. Denna studie utgĂ„r frĂ„n det vĂ„rdande samtalets teori dĂ€r vĂ„rdandets grundmotiv Ă€r caritas, en naturlig strĂ€van efter att lindra lidande och bevara patientens vĂ€rdighet i en vĂ„rdande relation. Varje sjuksköterska inom psykiatrisk vĂ„rd kan förvĂ€ntas möta personer med samsjuklighet i psykisk ohĂ€lsa och missbruk eller beroende. Ökad kunskap om dessa personers upplevelser av vĂ„rdande samtal förvĂ€ntas dels öka förstĂ„elsen för deras lidande, dels utveckla sjuksköterskans förmĂ„ga att i samtalet kombinera etisk hĂ„llning, lyhördhet och praktiskt agerande, vilket kan bidra till att fler personer med denna typ av samsjuklighet kan erbjudas samtal som upplevs som vĂ„rdande och dĂ€rmed lindrar lidande. Syfte: Syftet med denna intervjustudie Ă€r att belysa upplevelser av vĂ„rdande samtal hos personer med samtidig psykisk ohĂ€lsa och missbruk eller beroende.

Daglig verksamhet pÄ gÄrd har högt aktivitetsvÀrde och upplevs som meningsfull. Lantbruksmiljön tillgodoser mÄnga av mÄlgruppens behov och kvalitéerna i lantbruksmiljön bidrar till upplevelsen av delaktighet, valfrihet och sjÀlvstÀndighet i aktivitet. Syftet med studien Àr att undersöka upplevelsen av aktivitetsvÀrdet i lantbruksmiljö för personer i daglig verksamhet pÄ gÄrd enligt LSS och diskutera relationen mellan miljöns betydelse samt personens upplevda aktivitetsvÀrde. Teorierna i miljöpsykologin fokuserar pÄ naturens och trÀdgÄrdars kraft att ÄterstÀlla mÀnniskans balans, att naturen och miljön som helhet kan fÄ en personen att reflektera och att vÀxa. Grön Omsorg Àr meningsfull sysselsÀttning pÄ gÄrdar i lantlig miljö för mÀnniskor med behov av sÀrskilt stöd.