I mitt examensarbete har jag valt att studera den verbala kommunikationen i Är 4: a med fokus pÄ sprÄkundervisning (svenska och engelska) med hjÀlp av ett etnografiskt inspirerat arbetssÀtt och en kvalitativ forskningsmetod. Mitt syfte Àr att studera innebörden i lÀrarnas stÀllda frÄgor under ett mindre antal tillfÀllen i sprÄkundervisningen. Mina frÄgestÀllningar Àr: Vilka avsikter gÄr att utlÀsa ur lÀrarnas frÄgor? Visar dessa avsikter nÄgra likheter eller skillnader? I enlighet med de likheter och exempel pÄ avsikter som jag har observerat har jag kategoriserat de frÄgor som lÀrarna stÀllde som följer: - FrÄgor i avsikt att kontrollera (elevernas Àmneskunskaper, att planering och organisation fungerar, vad eleverna uppmÀrksammar, att ordningen i klassrummet upprÀtthÄlls) - FrÄgor i orienteringssyfte - FrÄgor i avsikt att handleda - FrÄgor i avsikt att lotsa - FrÄgor med avsikt att skapa kontakt - FrÄgor med avsikt att fÄ hjÀlp De frÄgor som verkade ha som avsikt att kontrollera olika aspekter av elevernas kunskaper utgjorde majoriteten av alla frÄgor. Det föreföll som om kontroll fortfarande var av stor vikt för lÀrarna i studien.

Huvudsyftet med denna uppsats Àr att undersöka de i LuleÄ registrerade IT-företag som gick i konkurs som en följd av den internationella IT-kraschen i början av 2000-talet. Den teori som anvÀnts Àr den av Kindleberger framlagda teorin kring ekonomiska bubblor och krascher. Kindleberger menar att ekonomiska bubblor Àr en naturlig del av det ekonomiska system vi har idag, och har sÄ varit under en lÄng tid. En ekonomisk bubbla kan karakteriseras genom att den vÀxer fram under ett stadium av mani dÀr aktörerna pÄ marknaden agerar irrationellt och priser har ett orealistiskt vÀrde, detta stadium följs av en panik dÄ aktörerna inser att situationen inte Àr hÄllbar. Slutligen kraschar marknaden dÄ alla vill sÀlja det som de inköpt under det maniska stadiet.

Dagens arbetsliv och samhÀlle stÄr under stÀndig förÀndring. Att arbeta Àr för de flesta en naturlig del av vardagen men för personer med funktionsnedsÀttning Àr förutsÀttningarna inte alltid de bÀsta. Drygt 50 % av alla mÀnniskor med funktionsnedsÀttning stÄr idag utan arbete i Sverige (Handisam, 2012) och samma procentsats av personer med funktionsnedsÀttning gÄr arbetslösa i PiteÄ (Europeiska socialfonden, 2010). Samtidigt visar arbetsgivare pÄ att ha nÄgot negativa förestÀllningar till att anstÀlla personer med funktionsnedsÀttning och det visar sig Àven att arbetsgivare har en del förutfattade meningar inom omrÄdet. Denna kvalitativa kandidatuppsats belyser dels vilka förestÀllningar arbetsgivare har till att anstÀlla personer med funktionsnedsÀttning, men Àven hur arbetsmiljön kan se ut pÄ de olika arbetsplatserna och vilka möjligheter och förutsÀttningar som finns för anstÀllning.

Familjen ses som en naturlig enhet och det finns en tanke om att nÀr ett barn inte kan bo hos sin familj av olika skÀl, ska institutionsvÄrden barnet vistas i efterlikna en familj och ett hem. Det finns olika Äsikter om huruvida en institution bör eller har möjlighet att likna en familj/ett hem. En del forskning menar att det inte gÄr att efterlikna familj och hem inom institutionsvÄrd medan annan forskning menar att det Àr fullt möjligt och nödvÀndigt. Syftet med studien Àr att belysa hur personal pÄ HVB-hem konstruerar familj och hem som fenomen pÄ HVB-hem. Vidare belyser studien personalens förestÀllningar kring hur relationer pÄ institutionerna kommer till uttryck utifrÄn ett familjebegrepp.

Detta arbete handlar om utarbetandet av matriser som stöd i undervisningen i svenska som andrasprÄk, pÄ en gymnasieskola i södra Sverige. Tonvikten har lagts vid framtagandet av matriserna.Utöver framarbetandet av matriserna genomfördes en enkÀtundersökning för att skapa en överblick över lÀrarnas uppfattningar om framtagandet av dessa matriser. I ett lÀrararbetslag utarbetas matriserna genom gruppdiskussioner, men Àven genom enskilt arbete.Undersökningens syfte Àr att undersöka om man kan ha anvÀndning av matriser som ett stöd i undervisningen i svenska som andrasprÄk. Dessutom undersöks instÀllningen till elevinflytande nÀr det gÀller utarbetandet av dessa matriser. FrÄgan om hur man gör matriserna till levande dokument behandlas ocksÄ.Metoden för undersökningen Àr en kvalitativ analys av de enkÀtsvar som pedagogerna i arbetslaget, som Àr med om att utarbeta matriserna, svarar pÄ.Detta examensarbete resulterar i att arbetslaget nu har en struktur att följa som Àr anpassad till vÄr nivÄgruppering i svenska som andrasprÄk.

 SammanfattningIntroduktion:Sveriges befolkning blir allt Àldre och dÀrigenom ökar antalet demensdrabbade personer. Aggressivt beteende hos demenssjuka Àr vanligt och kan innebÀra ett lidande för dem. VÄrdgivares förhÄllningssÀtt pÄverkar utfallet av omvÄrdnadshandlingar. Syftet: Syftet med studien var att belysa vÄrdgivarens förhÄllningssÀtt i omvÄrdnaden av demenssjuka personer med aggressivt beteende. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie baserad pÄ elva vetenskapliga artiklar utgivna mellan 2001-2011.

En studie av en arbetsplats som pÄverkas av mÄnga olika faktorer, dÀr jag valt att fördjupa mig i hur vardagen ser ut för djurskötare. Studien gÄr ut pÄ att studera hur grisskötarens vardag pÄverkas av arbetsmiljön. PÄverkas djurskötarens vÀlmÄende av att inte kunna pÄverka hur dagen ser ut i och med alla hÀndelser som ligger utanför den egna kontrollen eller Àr det en naturlig del i och med valet av yrke? Studien Àr gjord via en enkÀt utgiven i en grupp bestÄende grisskötare och förmÀn i grisbesÀttningar, som finns pÄ Facebook. Resultatet Àr analyserat med hjÀlp av SPSS.

BakgrundTyp 1 diabetes mellitus Àr en sjukdom som orsakar absolut insulinbrist hos den som har sjukdomen. LivslÄng egenvÄrd och anpassning av det dagliga livet Àr ett par av följderna av att fÄ sjukdomen. För att sjuksköterskan ska kunna erbjuda en personcentrerad omvÄrdnad som ser till individens hela livssituation krÀvs det kunskap om vad en lÄngvarig sjukdom som typ 1 diabetes mellitus har för konsekvenser för individen i det dagliga livet samt vilka strategier individen har för att hantera dessa. SyfteSyftet var att beskriva egenupplevd hÀlsa i ett dagligt liv hos individer med typ 1 diabetes mellitus. MetodStudien utfördes som en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie. Sju informanter med typ 1 diabetes mellitus ingick i studien. Insamlad data undergick en kvalitativ innehÄllsanalys. ResultatInformanterna uppger att typ 1 diabetes mellitus utövar en stÀndig pÄverkan pÄ den egenupplevda hÀlsan.

Syftet med studien har varit att utreda vilka möjligheter som finns för smÄföretag att anvÀnda sig av elektronisk affÀrskommunikation i form av EDI. Vi erbjuder genom uppsatsen denna grupp företag, smÄföretagen, en introduktion till EDI och hoppas pÄ sÄ vis hjÀlpa dem att komma igÄng med elektronisk affÀrskommunikation. Med smÄföretag avses i denna studie den definition som NUTEK presenterar, nÀmligen företag med mindre Àn 50 anstÀllda eller som har en omsÀttning som understiger tio miljoner euro.Utöver att undersöka vilka möjligheter som finns för smÄföretag tittar vi Àven pÄ hur förutsÀttningar och tekniska aspekter pÄverkar smÄföretagens instÀllning till ett införande av en EDI-lösning. För att finna svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar utför vi en kvalitativ studie som baserar sig pÄ en triangulering av tre metoder (observation, tidigare studier och intervjuer).VÄr empiriska studie bygger pÄ fyra urvalsgruppers syn pÄ EDI och de möjligheter som dessa anser att en EDI-lösning medför.Vi har genom vÄr studie funnit att det finns goda möjligheter för smÄföretag att anvÀnda sig av EDI. Det finns webbaserade lösningar sÄvÀl som affÀrssystem med stöd för EDI, vilka lÀmpar sig för smÄföretag.

År 1984 meddelades det första patentet i Sverige angĂ„ende en mĂ€nsklig gensekvens av EPO, PRV medgav det första patentet angĂ„ende en mĂ€nsklig gensekvens Ă„r 1988. I Sverige regleras patent pĂ„ uppfinningar i patentlagen, Ă€ven patent pĂ„ gener regleras i den lagen. NĂ€r ett patent beviljas pĂ„ en uppfinning erhĂ„lls en ensamrĂ€tt, alltsĂ„ en ensamrĂ€tt att yrkesmĂ€ssigt kunna utnyttja uppfinningen, detta stadgas i 1 § 1st Patentlag (1967:837) (PL).BestĂ€mmelsen kring patent pĂ„ mĂ€nniskokroppen infördes den första maj 2004 i 1b § PL. I 1b § 1st PL stadgas att det inte gĂ„r att ta patent pĂ„ mĂ€nniskor i olika bildning- och utvecklingsstadier, mĂ€nniskokroppen utgör alltsĂ„ ett undantag för patentering. Isolerade bestĂ„ndsdelar av mĂ€nniskokroppen eller tekniskt framstĂ€llda bestĂ„ndsdelar kan utgöra en patenterbar uppfinning, Ă€ven om en bestĂ„ndsdels struktur Ă€r identisk med strukturen hos en naturlig bestĂ„ndsdel, detta stadgas i 1b § 2st PL.Efter en tio Ă„r lĂ„ng debatt lĂ„g bakom beslutet om att anta direktivet 98/44/EG om rĂ€ttsligt skydd för biotekniska uppfinningar.

Studenterna Àr en resurs för den högre utbildningens kvalitetsutveckling, men att studenterna fÄr utrymme att framföra och diskutera nya idéer ingÄr inte alltid som en naturlig del i verksamheten. Möjligheterna att genomföra studierna framgÄngsrikt och pÄverka, Àr beroende av lÀrosÀtets förhÄllningssÀtt till studenterna och stöd under studiernas gÄng. Syftet med examensarbetet Àr att göra en kartlÀggning av studiemiljön för studenter pÄ termin tre, avseende bemötande och graden av studentinflytande pÄ lÀrarutbildningen vid Malmö Högskola. För att kunna kartlÀgga förhÄllanden i arbetsmiljön mÄste de olika kontexterna i studiemiljön lyftas fram och problematiseras. DÀrav mÄste undersökningen belysa sÄvÀl förhÄllanden under den verksamhetsförlagda som den högskoleförlagda tiden, lÀrarledd som icke lÀrarledd undervisning, relationer med förelÀsare, examinatorer, mentorer, medstudenter och elever.

Att demokrati och en förstÄelse för mÀnskliga rÀttigheter och mÀnniskovÀrde skall genomsyra skolans verksamhet Àr de allra flesta lÀrare bekanta med. Vissa arbetsomrÄden stÀller detta mer pÄ spets Àn andra, dÀribland undervisningen om folkmord i Àmnet historia. Uppsatsen syftar till att undersöka hur skolans demokratifostrande uppdrag tar sig uttryck i undervisningen om folkmord. UtgÄngspunkten tas i lÀrarnas egna tankar och reflektioner kring syftet med sin undervisning. Vidare granskas huruvida utvecklandet av ett historiemedvetande har nÄgon betydelse för demokratiuppdraget.

Syftet med denna studie var att belysa vilka omvÄrdnadsÄtgÀrder vÄrdpersonal pÄ en slutenpsykiatrisk avdelning angav vara av betydelse för patienter med emotionellt instabil personlighetsstörning (EIP). Metod För att svara pÄ syftet i denna studie valdes metoden kvalitativ innehÄllsanalys av halvstrukturerade intervjuer med 6 vÄrdare som arbetade pÄ slutenpsykiatriskavdelning med speciell inriktning mot vÄrd av personer med EIP. Resultat Genom innehÄllsanalys av intervjuerna framkom tre teman med tillhörande subteman. Tema 1: Att hantera utÄtagerande symptom, subteman: Att hantera splitting, Att hantera Ängest, utspel och sjÀlvskada. Tema 2: Att arbeta tillsammans för att nÄ omvÄrdnadsmÄl, subteman: Enhetligt förhÄllningssÀtt, Struktur i omvÄrdnaden.

Barn och unga av idag Àr digitalt infödda i förhÄllande till oss vuxna som Àr invandrade i dagens digitala samhÀlle. DÄ skolan speglar samhÀllet Àr det en högaktuell frÄga hur vi tar tillvara elevernas digitala kunskap i skolans lÀrande. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur iPad kan anvÀndas som ett pedagogiskt verktyg i undervisningen med avseende pÄ multimodalitet, motivation och social interaktion i lÀrandemiljöer. UtgÄngspunkten i undersökningen har varit ett aktionsforskande förhÄllningssÀtt dÀr jag tillsammans med lÀrare och elever i sÀrskild undervisningsgrupp har undersökt iPad som pedagogisk verktyg i lÀrandet. Genom observationer och intervjuer pÄ arbetsplatsen, studiebesök inom förskolan, en tematisk planeringsdag för pedagoger samt ett rikt omfÄng av aktuell forskning kring iPad i undervisningen kan man konstatera att iPad i sig sjÀlv inte Àr ett pedagogiskt verktyg utan kan ses som ett tomt skal som Àr multimodalt förberett men som kan fyllas med appar som Àr helt individuellt anpassade utifrÄn den enskilde elevens behov.

Syfte:Syftet med föreliggande studie var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vÄrda döende vuxna patienter och av deras bortgÄng, samt att presentera litteraturens urvalsmetod avseende kvalitet. Metod: Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie med beskrivande design. Sökningar gjordes i databaserna PubMed och Cinahl. 15 artiklar granskades, analyserades och sammanstÀlldes i rubriker till resultatdelen: Sjuksköterskans upplevelse av dilemma; Sjuksköterskans upplevelse i samband med patientrelationen; Sjuksköterskans första upplevelse av en patients bortgÄng; Sjuksköterskans upplevelse av en "god" eller "dÄlig" död; Sjuksköterskans upplevelse av delaktighet och av en skyddande mantel; Sjuksköterskans upplevelse av döden som befrielse; Urvalsmetod. Huvudresultat: Valda artiklar visade ett brett spektrum av sjuksköterskans upplevelser i samband med patienters vÄrd och bortgÄng.