Sök:

Sökresultat:

973 Uppsatser om Naturlig rörelse - Sida 60 av 65

Auditiv vÀxtinlÀrning : att lyssna sig till kunskap om vÀxter

Finns det nÄgot alternativ till vÀxtlistor nÀr vi Alnarpsstudenter studerar lignoser ute i parken? VÀxtlistorna ger endast svenskt och vetenskapligt namn men ingen annan information och har dÀrför sina begrÀnsningar för oss studenter nÀr vi studerar vÀxterna pÄ plats i parken. Lösningen finns och Àr ingalunda unik. Att kunna lyssna pÄ fakta om vÀxterna i parken Àr inte bara praktiskt och enkelt, det kan ocksÄ ge mer och bÀttre information som ökar vÄra kunskaper om dem. Syftet med min uppsats Àr att belysa vilka fakta studenter och lÀrare vill lyfta fram vid inlÀrning av vÀxter i Alnarp och med det som utgÄngspunkt skapa en inspelad ljudfil som mall för framtagning av ljudfiler för auditiv inlÀrning av vÀxter vid SLU i Alnarp. Mina forskningsfrÄgor Àr: ?Vilken information vill studenterna kunna lyssna pÄ nÀr de studerar vÀxter? ?Vilken information tycker lÀrarna Àr relevant för studenterna att lyssna pÄ? ?Hur kan en prototyp utformas sÄ att den kan fungera som mall för framtida ljudfiler vad gÀller innehÄll och lÀngd? Jag inledde mitt arbete med en undersökande fas för att fÄ en bild av vad som gjorts inom omrÄdet.

Miljöteknisk markundersökning av föroreningar vid GÀllivare bangÄrdsomrÄde

GÀllivare bangÄrd har varit i drift sedan sent 1800-tal dÄ Malmbanans första del mellan LuleÄ och GÀllivare fÀrdigstÀlldes. Sedan dess har bangÄrden varit utsatt för förÀndringar för att passa den verksamhet som bedrivits. FörÀndringarna har pÄverkat markmiljön och tidigare undersökningar av omrÄdet har visat att föroreningar finns. FrÀmst har föroreningarna historiska orsaker men det kan inte uteslutas att dagens verksamhet har pÄverkat markmiljön negativt. Detta examensarbete har tagit vid efter tidigare undersökningar som utrett markföroreningar inom bangÄrden.

Effekter av CSR : En granskning av AstraZenecas samhÀllsstöd

Corporate Social Responsibility, CSR, har under de senaste decennierna kommit att bliett vedertaget begrepp och att engagera sig i CSR har blivit en sjÀlvklarhet för mÄngaföretag. Företag förvÀntas definiera sin roll i samhÀllet och applicera bÄde etiska ochsociala normer inom sitt företagande. LÀkemedel utvecklas och produceras för att förbÀttra hÀlsotillstÄndet i vÀrlden och det finns sÄledes en naturlig koppling mellan lÀkemedelsbranschen och CSR. Denna utredning berör det globala lÀkemedelsföretaget AstraZeneca och deras arbete medCSR. Att det intrÀffar olika typer av förödande katastrofer pÄ jorden Àr ett faktum och vid dessa tillfÀllen donerar AstraZeneca lÀkemedel till behövande.

TillÀmpningen av tredimensionell fastighetsbildning : studie av resultatet efter 2,5 Är med ny lagstiftning

Ny lagstiftning infördes 1:a januari 2004 som tillÀt tredimensionell fastighetsindelning. Genom en undersökning skulle information tas fram om hur tillÀmpningen blivit de första 2,5 Ären, samt Àven fÄ en bild av hur den fortsatta utvecklingen skulle bli. FrÄgestÀllningarna var om detaljplaner hade anpassats för tredimensionell fastighetsindelning, vilka ÀndamÄl som fanns representerade och hur rÀttigheter tillförsÀkrats. Vidare skulle undersökningen behandla skillnader i tillÀmpningen beroende pÄ geografisk spridning i landet, och vilken pÄverkan fastigheternas lÀge i en tÀtort hade.Informationsinsamlingen gjordes genom att gÄ igenom data frÄn fastighetsregistret, genomföra fallstudier, intervjua myndigheter och delta vid ett seminarium. De kommuner som valdes ut för myndighetsintervjuerna representerade en spridning i folkmÀngd och huruvida de hade en hög eller lÄg andel bildade fastigheter med tredimensionellt utrymme.Totalt hade det bildats 89 stycken fastigheter.

TillÀmpningen av tredimensionell fastighetsbildning : studie av resultatet efter 2,5 Är med ny lagstiftning

Ny lagstiftning infördes 1:a januari 2004 som tillÀt tredimensionell fastighetsindelning. Genom en undersökning skulle information tas fram om hur tillÀmpningen blivit de första 2,5 Ären, samt Àven fÄ en bild av hur den fortsatta utvecklingen skulle bli. FrÄgestÀllningarna var om detaljplaner hade anpassats för tredimensionell fastighetsindelning, vilka ÀndamÄl som fanns representerade och hur rÀttigheter tillförsÀkrats. Vidare skulle undersökningen behandla skillnader i tillÀmpningen beroende pÄ geografisk spridning i landet, och vilken pÄverkan fastigheternas lÀge i en tÀtort hade.Informationsinsamlingen gjordes genom att gÄ igenom data frÄn fastighetsregistret, genomföra fallstudier, intervjua myndigheter och delta vid ett seminarium. De kommuner som valdes ut för myndighetsintervjuerna representerade en spridning i folkmÀngd och huruvida de hade en hög eller lÄg andel bildade fastigheter med tredimensionellt utrymme.Totalt hade det bildats 89 stycken fastigheter.

Vad hÀnder sen dÄ? : En kvalitativ studie om effekterna pÄ tjÀnsteutbudet vid en eventuell avskaffning av revisionsplikten

Denna studie har sin bakgrund i den lagförslagsÀndring som Ànnu ej Àr genomförd angÄende ett slopande av revisionsplikten. Det författarna haft som syfte med studien har varit att se om revisionsbyrÄerna förberett sig med ökad efterfrÄgan pÄ andra tjÀnster Àn revision inför avskaffandet av revisionsplikten, och i och med det studera om de tror pÄ ökad efterfrÄgan pÄ andra tjÀnster. Syftet Àr Àven att studera om företagarna kommer att efterfrÄga andra tjÀnster. Genom att jÀmföra med lÀnder som tidigare avskaffat revisionsplikten ska författarna försöka förutse vilka tjÀnster som nu kommer att efterfrÄgas av revisionsbyrÄerna. Vidare har författarna en ambition om att försöka ge revisionsbyrÄerna en bild av vad som kan tÀnkas komma att efterfrÄgas av dem i och med avskaffandet, i termer av olika tjÀnster.

VÀsentlighetsbedömning : Hur arbetar revisorer med vÀsentlighetsbedömning i praktiken?

I de företagsformer dÀr Àgarna har ett begrÀnsat ekonomiskt ansvar stÀlls det sÀrskilda krav pÄ den information gÀllande företagets resultat och finansiella stÀllning vilken redovisas utÄt. Företagets intressenter mÄste kunna lita pÄ den information de fÄr av företaget gÀllande dess förvaltning och dess finansiella information. För att sÀkerstÀlla att informationen gÄr att lita pÄ har lagstiftningen ansett det nödvÀndigt att denna information ska granskas av en revisor. Revisorerna mÄste vid varje revision göra en vÀsentlighetsbedömning. Processen vid vÀsentlighetsbedömning Àr svÄr ur flera hÀnseenden, dels mÄste bÄde kvalitativa och kvantitativa aspekter utvÀrderas och dels ger inte revisionsstandarden nÄgon formell guide om hur revisorn ska implementera vÀsentlighetskonceptet.

HÀlsofrÀmjande arbete pÄ SSAB i BorlÀnge : HÀlsofrÀmjande processer i arbetslivet och ledarskapets betydelse för medarbetarens hÀlsa

Problem: Arbetsmiljön Àr viktig för mÀnniskors vÀlbefinnande. HÀlsofrÀmjande faktorer antas inte bara styrka individens fysiska och psykiska hÀlsa, utan Àven företagets konkurrenskraft och lönsamhet. I uppsatsen undersöker vi hur företaget SSAB i BorlÀnge arbetar med hÀlsa genom att tillÀmpa ett hÀlsofrÀmjande perspektiv och utgÄ frÄn teorin om KÀnslan av sammanhang (KASAM). LedarskapsvÀrderingar har betydelse för medarbetares hÀlsa (Hanson, 2004) och vi undersöker vilken uppfattning ett antal chefer har om sina roller i det hÀlsofrÀmjande arbetet och deras syn pÄ medarbetarundersökningen HÀlsoSAM som företagshÀlsovÄrden pÄ SSAB bedriver. Arbetsbelastningen pÄ medarbetare och chefer ökar till följd av sparkrav, samtidigt som resurserna minskar (Gatu, 2003).

Ägarstruktur och kapitallokalisering : -en jĂ€mförelse mellan koncentrerat och spritt Ă€gande

Sedan 30-talet har mĂ„nga stora svenska företag kontrollerats av investmentbolag i ett pyramidliknande kontrollĂ€garsystem. Även de företag som inte ingĂ„r i en pyramid Ă€gs ofta av en stark kontrollĂ€gare, 90 % av Sveriges börsnoterade bolag karaktĂ€riseras av detta. Sverige Ă€r det enda land i vĂ€rlden som tillĂ„ter alla slags metoder som separerar kontroll och Ă€gande.Vi presenterar i vĂ„r uppsats teorier och lĂ€robokskunskaper som behandlar dynamiken inom utdelnings- och kapitalstruktursprocessen och dess pĂ„verkan pĂ„ ett företags marknadsvĂ€rde. Som en naturlig följd av detta presenterar vi ocksĂ„ lite fĂ€rskare material frĂ„n svenska forskare dĂ€r hypoteser om överkapitalisering och överinvestering bland svenska noterade företag behandlas. En utgĂ„ngspunkt i undersökningen Ă€r en forskningsrapport skriven av Martin HolmĂ©n, Uppsala Universitet, och Peter Högfeldt, Handelshögskolan i Stockholm, 2005, samt EkonomirĂ„dets rapport ?Ägarmakt och omvandling? (Tson Söderström (red.) 2003) som lĂ€gger sĂ€rskilt fokus pĂ„ företag som ingĂ„r i ett pyramidĂ€gande samt de som har en vĂ€ldigt stark Ă€garkoncentration.

PÄ vÀg mot rumsren rasism : En diskursstudie av SD-Kuriren

Sverigedemokraterna tog plats i Sveriges riksdag i valet 2010. I detta land, dÀr invandring lÀnge tillbaka har varit en naturlig del av samhÀllet och dÀr endast ett invandrarkritiskt parti tidigare suttit i riksdagen har nu ett frÀmlingsfientligt parti tagit plats. Denna uppsats söker att förklara hur texterna i partiets medlemstidning, SD-Kuriren, har förÀndrats.Genom att analysera 7 texter frÄn 1988?1994 och 7 texter frÄn 2008?2010 försöker jag att se hur denna förÀndring tar sig uttryck. Fokus ligger pÄ texter som handlar om invandrare och brott, Àven om nÄgra texter som ocksÄ tas upp kretsar kring den svenska identiteten.

VÀxter som erosionsskydd i vattendrag : en litteraturstudie och fallstudie av tre Äar i södra SkÄne

Mitt examensarbete Àr uppbyggt med fokusering pÄ fyra delar. En utförlig litteraturstudie dÀr jag skriver om begreppet erosion, en sammanstÀllning av en intervju, en översiktlig vÀxtbeskrivning av fem vÀxter som kan anvÀndas som erosionsskydd samt en resultatbeskrivning dÀr jag redovisar inventeringar som jag gjort pÄ tre Äar i södra SkÄne.Min litteraturstudie har utgÄtt frÄn svensk, engelsk, tysk och amerikansk litteratur, det har varit en utmaning att finna svensk litteratur inom Àmnet. En del litteratur finns om vattenerosion lÀngst vÄr svenska kust, men den berör brÀckvattenvÀxter och salttÄliga vÀxter, vilka jag inte alls anvÀnder mig av i mitt examensarbete.Min inventering har jag gjort under hösten och vintern 2006 och 2007, samt vÄr och försommar 2008.De Äar jag har okulÀrbesiktigat Àr SaxÄn, Höje Ä och KÀvlingeÄn. Jag har inventerat en strÀcka pÄ 100 meter, dÀr Än har benÀgenhet att erodera.Jag har dokumenterat platserna dÀr erosion har kunnat pÄvisas. Sedan har jag gjort en mer grundlig inventering av vÀxtbestÄndet pÄ platsen.

Intern kommunikation : En fallstudie om Skatteverkets interna kommunikation

Intern kommunikation Àr den kommunikation som sker inom en organisation (Ver?i? et al., 2012 s.225). Idag kan man anvÀnda sig av olika virtuella mötesformer i organisationer, frÀmst för interna möten men Àven externa möten (Trafikverket, 2010 s.3). Kommunikationen inom organisationer sker via olika sorters medier, sÄ som personlig kontakt, telefon, brev, böcker, tidningar, datorer, radio och tv (Wallentin, 2006 s.247). Anledningen till att vÀlja att anvÀnda sig av virtuella mötesformer Àr att dessa mötesformer kan bidra till en effektivare verksamhet, bÀttre ekonomi och fler harmoniska medarbetare.

Naturinspirerad trÀdgÄrd : ett designförslag

Detta arbete har syftat till att utreda vad en naturlik eller naturinspirerad trÀdgÄrd bör innehÄlla, bÄde vad gÀller vÀxtlighet som andra element som tillför det eftertraktade naturlika intrycket. För att ta reda pÄ detta behövdes en djupare granskning av det mÀnskliga psykets reaktioner pÄ naturlika intryck, nÄgot som det lyckligtvis redan finns mÄnga studier om. Inom miljöpsykologin har det lÀnge forskats om hÀlsofrÀmjande effekter av naturlika utemiljöer, och mÄnga av dessa studier har Àven kunnat anvÀndas i för syftet att ta reda pÄ vad det egentligen Àr vi mÀnniskor finner naturlikt. SammanstÀllningen av fakta kring Àmnet naturlik trÀdgÄrd har lett till ett designförslag för en trÀdgÄrd dÀr detta tema passar vÀl in. I förslaget har punkterna som framkommit av den litterÀra sammanstÀllningen anvÀnts bÄde som analysverktyg och i sjÀlva designprocessen. Den litterÀra granskningen sammanfattar relevant historik inom Àmnet miljöpsykologisk forskning, samt olika teorier kring vad som bygger upp ett naturlikt intryck och hur man idag anvÀnder sig av olika planterings- principer för att fÄ fram den naturlika kÀnslan. Resultatet av litteraturstudien Àr en lista som faststÀllts i tabell 1 och bestÄr av sexton huvudpunkter och innehÄller bland annat flerskiktiga vÀxtmaterial, stÄndortsanpassat vÀxtval, artrikedom, djurliv, naturliga dofter mm. Resultatet visade att dessa principer Àr anvÀndbara inom bÄde den egna trÀdgÄrden sÄvÀl som i större offentliga miljöer. De kan anvÀndas oavsett storlek pÄ trÀdgÄrd samt utnyttjas för matproduktion.

Hur och hur vÀl fungerar HPV-vaccin?

Papillomvirus Àr ett cirkulÀrt naket dubbelstrÀngat DNA-virus som kan orsaka benigna eller maligna transformationer i epitel pÄ de allra flesta djur. Olika djurslag har olika artspecifika papillomvirus. Viruset sprids via direkt- eller indirekt kontakt. Hos mÀnniska finns över 100 olika typer av humant papillomvirus (HPV) som har olika predilektionsstÀllen pÄ kroppen. Cirka 40 av dem angriper anogenitala omrÄden dÀr vissa kan ge upphov till könsvÄrtor medan andra ger cellförÀndringar som senare kan utvecklas till cancer. Hos kvinnor Àr slemhinnan i cervix kÀnslig för onkogena HPV och cellförÀndringar dÀr kan leda till cervixcancer (CC).

Modekonsumtion under transformation : En kvalitativ studie med östeuropeiskt perspektiv

Modebranschen kan betraktas som förĂ€nderlig och dess meningar och betydelser Ă€ndras över tiden, vilket ofta avspeglas inom kulturen. MĂ€nniskor kommer dĂ€rför att konsumera klĂ€der olika beroende pĂ„ vilken kultur de tillhör. Östeuropas tillvĂ€xt och förĂ€ndring har varit stor sedan kommunismens fall. Ekonomin har öppnats, tillgĂ€ngligheten till nya varor har kraftigt ökat och konsumenters pĂ„verkan av vĂ€stvĂ€rlden gör sig tydligt gĂ€llande. FörĂ€ndringar har skett, frĂ„n kommunistiskt prĂ€glade samhĂ€llen med begrĂ€nsade möjligheter i mĂ€nniskors beslutsfattande, till demokratiska och mer pluralistiska samhĂ€llen dĂ€r konsumentfrihet ses som en naturlig del av livet.

<- FöregÄende sida 60 NÀsta sida ->