Den hÀr uppsatsen handlar om hur man kan utforma och anvÀnda trÀdgÄrd i terapi och undervisning för barn med diagnosen autism. Jag har med hjÀlp av litteraturstudier av befintlig forskning om terapitrÀdgÄrd och naturens betydelse för hÀlsan samt intervjuer med tvÄ lÀrare och en arbetsterapeut skapat ett förslag till utformning av en trÀdgÄrd pÄ en skolgÄrd som hör till ett resurscentrum för barn med diagnosen autism i BorlÀnge. Mitt förslag Àr att trÀdgÄrden ska vara en snitslad bana med fyra trÀdgÄrdsrum efter vÀgen. Rummen Àr indelade i de fyra grundfÀrgerna gult, grönt, rött och blÄtt. Ledord som sinnesstimulering, fÀrgterapi, en tydlig struktur i designen och tydliga arbetsscheman för en elevs uppgift har varit viktiga i utformningen.

Are icehockey supporters a big problem in todays society? Is security required during icehockey events, and how is it implemented? This study was aimed to investigate the people at security positions and their view on fan behavior and it?s impact on icehockey events. It was a qualitative study were six interviews were made with people in charge of the security at different hockey clubs. The results showed that security managers overall saw a good fan culture, and that it created a wonderful atmosphere. Security managers worked a lot with dialogue with the supporters and they thought it had a good effect.

RegnbÀddar, eller Rain Gardens, Àr vÀxtbÀddar som bÄde fördröjer och renar dagvatten och Àr ett sÀtt att efterlikna naturens eget sÀtt att rena vatten. RegnbÀddar kan finnas i gatumiljö och samsas med fordon och trottoarer. Det kan Àven vara en vacker detalj i en villatrÀdgÄrd. KlimatförÀndringarna ger oss kraftigare nederbörd under kortare perioder och kommer framöver att ge oss blötare vintrar och torrare somrar. Det traditionella dagvattensystemet som snabbt leder bort vatten frÄn staden Àr omodernt och ineffektivt. RegnbÀdden tar hand om vattnet pÄ plats och tillsammans med gröna tak, svackdiken och genomslÀppliga markbelÀggningar skapas ett uthÄlligt dagvattensystem.

Denna uppsats handlar om arbetshandikappkodning som Àr det system arbetsförmedlingen anvÀnder sig av för att möjliggöra vissa arbetsmarknadspolitiska ÄtgÀrder för personer med nedsatt arbetsförmÄga. Uppsatsens syfte var att synliggöra hur denna kodning inverkat pÄ individens liv pÄ vÀg till arbete, men ocksÄ hur kodningen har pÄverkat övriga livet, positivt eller negativt. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor genomförde vi fem temabaserade intervjuer. Respondenterna var alla mÀn mellan 30 och 50 Är och alla hade en eller fler koder. Som underlag för analysarbetet anvÀnde vi oss av Erving Goffmans stigmateori.

Qatar Àr ett ekonomiskt vÀlmÄende land, med ett starkt auktoritÀrt politiskt system. Landet Àr dÀrför ett avvikande fall ur moderniseringsteorin, som menar att ekonomiskt vÀlmÄende leder till demokrati. Vi börjar med att förklara varför Qatar avviker frÄn moderniseringsteorin, och fortsÀtter sedan med att pröva ett antal teorier och perspektiv, för att se om dessa bÀttre förklarar frÄnvaron av demokrati i landet. Följande teorier och ÀmnesomrÄden diskuteras: politisk kultur och civilt samhÀlle, islams inverkan, sultanism, aktörsteoretiska perspektiv, rational choice, och slutligen oljans inverkan pÄ Qatar. TvÄ företeelser talar för demokratins frÄnvaro, islams starka nÀrvaro i kulturen och politiken, samt landets ekonomiska beroende av oljeintÀkter.

Ungdomar med smÀrta i form av huvudvÀrk, magont och vÀrk frÄn axlar Àr ett vanligt förekommande problem. Detta medför ett stort lidande för den drabbade ungdomen och medför konsekvenser i form av skolfrÄnvaro, pÄverkan pÄ sociala aktiviteter, sociala relationer samt en ökad risk för fortsatt smÀrta i vuxen Älder. Skolsköterskan fyller en viktig funktion i arbetet med att tidigt uppmÀrksamma dessa ungdomar, samt erbjuda stödinsatser. DessvÀrre saknas riktlinjer för handlÀggning av smÀrta hos ungdomar. HÀlsosamtalet syftar till att fÄnga upp ohÀlsa hos ungdomar, men idag rÄder det brist pÄ frÄgor med inriktning mot smÀrta.

AbstraktStudiens syfte var att studera individers upplevelser och erfarenheter av familjehemsplacering. Studiens frÄgestÀllningar: Hur beskriver individer socialtjÀnstens roll i samband med placeringen? Hur beskriver individer familjehemmets roll? Hur beskriver individer placeringens inverkan pÄ levnadsvillkoren? För att besvara frÄgestÀllningarna tillÀmpades en kvalitativ metod dÀr semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra individer som under uppvÀxten varit familjehemsplacerade. Studiens resultat visar att familjehemsplacering har en positiv inverkan pÄ individers levnadsvillkor, men att det likvÀl finns tillkortakommanden. Genom redan gjorda samhÀlleliga förÀndringar och med den nya lagÀndringen som Àr under övervÀgande, sÄ kommer pÄ ett tydligare sÀtt barn/ungdomar som Àr i sÀrskilt behov av stöd att synliggöras.

Informationskampanj om sÀker sexDetta examensarbete handlar om en informationskampanj för sÀker sex, inriktad mot ungdomar i Äldrarna 16-23. Rapporten bestÄr av undersökningar kring varför och hur ungdomar kan informeras om sÀker sex. Undersökningarna ligger till grund för utförandet av kampanjen. Informationskampanjen har som syfte, att med hjÀlp av illustrationer och text, förbÀttra ungdomars attityd till sÀker sex. Det finns ett behov av mer information dÄ diagnostiseringen av veneriska sjukdomar har ökat varje Är sedan 1994..

Att förlora ett barn i en plötslig och ovÀntad död Àr en förödandeupplevelse för förÀldrar. Sjuksköterskan kan genom stödjande omvÄrdnadsÄtgÀrdervara en betydande del av processen kring att Äteruppbygga förÀlderns raseradelivsvÀrld. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans stödjandeomvÄrdnadsÄtgÀrder till förÀldrar som förlorat ett barn i en plötslig ochovÀntad död. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie ochbaserades pÄ elva vetenskapliga artiklar. Sjuksköterskan kan stödja pÄ fleraolika vis och allt stöd bör ges med Àkta empati och medkÀnsla.

Idag ökar antalet fall av utmattnings- och stressrelaterade sjukdomar i vÀstvÀrlden. Inom omrÄdet landskapsplanering finns tankar om att detta har ett samband med dagens snabbt vÀxande stÀder och minskade utrymme för ÄterhÀmtning i grönomrÄden. Inom miljöpsykologin lyfter Rachel och Steven Kaplan, Roger S. Ulrich och Patrik Grahn fram miljön och omgivningens inverkan pÄ mental utmattning och ÄterhÀmtning. MÄlet var att undersöka, diskutera och jÀmföra deras teorier om mental ÄterhÀmtning kopplat till upplevelsen av gröna miljöer med fokus pÄ de tre delarna (1) det tillstÄnd en individ ÄterhÀmtar sig ifrÄn, d.v.s.

Bakgrund: Natur i vÄrden eller grön terapi innebar att kontakt med natur och vÀxter anvÀndes som en kompletterande behandling för att lÀka och lindra. Naturen pÄverkade mÀnniskor med demens. Den hjÀlpte dem att hÄlla i gÄng olika funktioner och fÀrdigheter i kroppen. Syftet: med litteraturöversikten var att belysa naturens effekter för mÀnniskor med demens och att beskriva implementering av naturen i klinisk verksamhet. Metod: Litteraturöversikt, dÀr Ätta kvantitativa och tre kvalitativa artiklar bearbetades och analyserades med innehÄllsanalys.

Uppsatsen undersökte SSPF som Àr ett samverkansforum mellan socialtjÀnst, skola, polis ochfritid. Syftet med undersökningen var att undersöka och jÀmföra vad SSPF innebÀr och hurdet praktiska arbetet ter sig utifrÄn mÄl, syfte, ansvarsfördelning, förutsÀttningar ochungdomars delaktighet. Syftet var ocksÄ att identifiera likheter och skillnader i hur manarbetar med SSPF för att föra en diskussion kring hur det kan tÀnkas pÄverka de ungdomarsom Àr aktuella i SSPF, de ungdomar som befinner sig i riskzonen, samt de ungdomar somSSPF aktörerna inte möter.Metoden som anvÀndes var kvalitativa semistrukturerade intervjuer i tre av Göteborgsstadsdelar, Angered, Centrum och Askim-Frölunda-Högsbo. I studien deltog 11 personer,bland dessa fanns representanter frÄn socialtjÀnst, skola, polis och fritid samt koordinator förSSPF. Resultatet analyserades med hjÀlp av tidigare forskning och teorier inom begreppensamverkan, ungdomsproblematik och delaktighet.

DÄ befolkningen blir allt Àldre ökar andelen personer som drabbas av demenssjukdom. Att drabbas av demens innebÀr att kognitiva funktioner försÀmras. Kommunikationsproblem och problem med daglig livsföring, personlighetsförÀndringar, brister i empatisk förmÄga och svÄrigheter att kontrollera kÀnslor kÀnnetecknar sjukdomsbilden. Det Àr av betydelse att finna icke-farmakologiska behandlingar dÄ medicinering inte ger önskat resultat. Syftet med denna litteraturstudie var att fÄ ökad kunskap om hur musik pÄverkar personer med demenssjukdom.

De stora förÀndringarna inom det sociokulturella och teknologiska omrÄdet har bidragit till utvecklingen av en ny dimension av marknadsföring, vilken har inriktat sig pÄ att se och behandla kunderna som levande individer. Kundernas sinne, kÀnslor och humör stÀlls i centrum. Att involvera mÀnniskas sinne i tjÀnsteprocessen kan vara avgörande för kundens direkta upplevelse av olika köp- och konsumtionsprocesser.Denna studie syftar till att undersöka hur humör och kÀnslotillstÄnd, servicekvalitet, kundlojalitet och servicepersonal samspelar med interpersonell beröring vid ett servicemöte.Ett experiment utfördes i en detaljhandelsbutik för att mÀta beröringens effekter. Hypoteser formulerades med utgÄngpunkt i att interpersonell beröring, i form av en lÀtt touch mellan armbÄge och axel, bör leda till en positiv inverkan pÄ kundernas kÀnslotillstÄnd samt bidra till bÀttre kundupplevelse. Resultatet visade att interpersonell beröring har positiv inverkan pÄ kundernas kÀnslotillstÄnd samt ökar graden av den upplevda servicekvaliteten och stÀrker kundlojaliteten..

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka huruvida det finns ett samband mellanolika aspekter av skolans psykosociala arbetsmiljö och 15-Äriga ungdomars subjektivtskattade livskvalitet. I fokus stÄr skolarbetets organisering med svenska niondeklassaresupplevelse av krav i skolarbetet, kontroll över dess planering och innehÄll samt tillgÄng tillstöd och praktisk hjÀlp frÄn sina lÀrare. Bakgrunden Àr den ökade rapporteringen av psykiskohÀlsa för denna Äldersgrupp och de senaste Ärens relativt omfattande hÀlsoforskning omskolans psykosociala miljö och förekomsten av psykiska och psykosomatiska hÀlsobesvÀr.Som ett komplement till detta har hÀr istÀllet elevers subjektivt skattade livskvalitetanalyserats, vilket kan betraktas som en relativt bred hÀlsoindikator som delvis Àr kopplattill psykiska och psykosomatiska hÀlsobesvÀr men som ocksÄ kan spegla vÀlbefinnande iett vidare perspektiv. Den centrala frÄgan Àr om dessa aspekter av skolan har en sÄ vidinverkan att de Àven pÄverkar hur eleverna betraktar sin livskvalitet i stort?Studien bygger pÄ data frÄn FolkhÀlsoinstitutets enkÀtundersökning ? SkolbarnshÀlsovanor? som utgör en del av ett internationellt samarbete samordnat av WHO.