BAKGRUND: Miljön pÄverkar personliga assistenternas arbetsstÀllningar och fysiska arbetsbelastning och kan resultera i skadlig inverkan vid förflyttning av klient, men fÄ studier Àr gjorda inom detta omrÄde. SYFTE: att kartlÀgga Ätta personliga assistenters arbetsstÀllningar, deras skadliga inverkan, lÀndryggsflexion och biomekanisk lÀndryggsbelastning vid tvÄ förflyttningar av klient. METOD: Stillbildsfotografier och videofilm har anvÀnts för kartlÀggning av arbetsstÀllningar vid förflyttning av klient. TvÄ förflyttningar av klient har studerats: uppresning frÄn ryggliggande till sittande samt frÄn sittande pÄ sÀngkant till stÄende/till rullstol. Fotografier har anvÀnts vid analys av arbetsstÀllningar och observeration av skadlig inverkan.

Syftet med denna studie Àr att belysa ungdomars tankar kring sina framtida levnadsvillkor.Genom en kvalitativ ansats intervjuades ungdomar kring frÄgor om vidare studier, arbete, ekonomi och huruvida de ville flytta hemifrÄn. Urvalsgruppen bestod av 8 ungdomar av bÄda könen. En avgrÀnsning var att ungdomarna skulle gÄ Ärskurs 3 pÄ gymnasiet.Studiens resultat visade att ungdomarna kunde tÀnka sig att ta det arbete som erbjuds om de inte hade möjlighet att vÀlja. Om de hade ett val, kunde ingen av ungdomarna i studien tÀnka sig att gÄ arbetslös och ta emot ekonomiskt bistÄnd i stÀllet för att arbeta. PÄ sikt tyckte de dock att det var viktigt att ha ett meningsfullt arbete som de trivs med och tycker Àr kul.Ungdomarna tyckte att det var viktigt att fÄ en bra utbildning dÄ detta Àr avgörande för hur man klarar sig i framtiden.

Syftet med denna studie var att belysa barn och ungdomars erfarenheter, upplevelser och eventuella risk-och skyddsfaktorer i samband med förÀldrarnas separation. Undersöka betydelsen av goda familjerelationer och vilka möjliga stödÄtgÀrder sjuksköterskor kan anvÀnda för att hjÀlpa barn och ungdomar som inte mÄr bra av en separation.Metoden var utformad som en retrospektiv systematisk litteraturstudie och sökningar gjordes i databaser, framförallt via Högskolan Dalarna bibliotek. I resultatet framkommer hur barn upplever separationer, bÄde positiva och negativa aspekter. Bra relationer bÄde inom och utom familjen Àr viktiga för barnen vilket framkommer genomgÄende i arbetet. UmgÀngesförÀldern har en viktig roll för barnen.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie Àr att undersöka om det gÄr att pÄverka ungdomars fysiska prestation med hjÀlp av positiv feedback. De olika frÄgestÀllningarna som utvecklats utifrÄn detta syfte Àmnar ta reda pÄ skillnaden i resultaten för de tester utförda med, respektive utan positiv feedback. Andra variabler som skillnad i slutpuls, om den positiva feedbacken gör större inverkan vid statiska styrkeövningar jÀmfört med dynamiska, undersöks ocksÄ.MetodFör att kunna besvara frÄgestÀllningarna har en experimentell crossover designad studie genomförts pÄ en grupp bestÄende av 21 stycken idrottsaktiva pojkar födda 1994. De tester som genomfördes var Tid till utmattning pÄ löpband, Belly-back-, Armhang-, och ett Handgriptest. Ett förtest genomfördes med alla försökspersoner, vid det tillfÀllet fick deltagarna möjlighet att prova testerna.

I denna studie har jag fÄtt nÄgra medarbetares syn pÄ sin arbetsmiljö i den Svenska Kyrkan. I egenskap av arbetslivspedagog finner jag Svenska Kyrkans medarbetares relation till sitt arbete intressant dÄ det Àr en multiprofessionell vÀrdeorganisation.  Jag beskriver de förutsÀtt-ningar avseende ledarskaps- och organisationsteoretiska utbildning som prÀster och kyrkoherdar har för att agera som arbetsledare med personalansvar. Luthers kallelselÀra Àr en del av Svenska kyrkans vÀrdegrund och en intressant teori avseende dess inverkan pÄ arbetsmiljön.  För att komma fram till mitt resultat har en kvalitativ undersökning gjorts, i form av semistrukturerade intervjuer.

Bakgrund: Idag anvÀnds skattepengar för att finansiera kartlÀggandet av ungdomars olika typer av missbruk. I mÄnga undersökningar, bland annat Äterkommande statistik frÄn Socialstyrelsen och CAN (Centralorganisationen för Alkohol- och Narkotikaupplysning), beskrivs ungdomars drogkonsumtion. Vad som dÀremot saknas Àr nÄgon som tar ansvar för hur antidrogbudskap bör utformas om den pÄ ett sÄ effektivt sÀtt som möjligt ska kunna Àndra ungdomars attityder och minska experimentlustan med droger. FrÄgestÀllningar: Hur sker kommunikationen av antidrogbudskap till ungdomar idag? Hur uppfattas kommunikationen och budskapen av den tilltÀnkta mÄlgruppen? Syfte: Syftet med vÄr uppsats Àr att kartlÀgga i vilken utstrÀckning antidrogbudskap kommuniceras till ungdomar men ocksÄ hur denna kommunikation ser ut.

VÄrt syfte med denna uppsats Àr att undersöka hur den sekulÀra samhÀllsutvecklingen pÄverkar utformningen av religionskunskapsÀmnet. Framförallt vill vi veta hur lÀrare reflekterar kring och förhÄller sig till samhÀllsutveckling (primÀrt religiös förÀndring) och styrdokument i sin undervisning, d.v.s. vilka didaktiska konsekvenser som följer. Vi har i vÄr kvalitativa studie intervjuat verksamma gymnasielÀrare i olika Äldrar och belyst deras svar ur ett religionsdidaktiskt perspektiv samt utifrÄn vad man har kommit fram till i dels den samtida forskning som beskriver sekularisering, dels den som intresserar sig för ungdomars religiositet. VÄra resultat visar att lÀrarnas Älder inte verkar ha nÄgon avgörande betydelse för vilka didaktiska val man gör, utan att religionsundervisningens traditionella faktaorienterade innehÄll fortfarande tycks leva vidare i stor utstrÀckning, oavsett lÀrarnas Älder.

A quantitative survey of students in grades one in high school, where the aim is to find out what factors affected their upper secondary school. The survey is based on marketing, and looks to how to market a high school..

Syftet med föreliggande studie var att beskriva sjuksköterskor inom skolhÀlsovÄrdens uppfattningar av att ha sex- och samlevnadsundervisning för ungdomar pÄ högstadiet.Metoden var kvalitativ intervjustudie av deskriptiv design och analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys. Undersökningsgruppen var sex sjuksköterskor inom skolhÀlsovÄrden i en kommun i mellansverige. Huvudresultatet visade att samtliga sjuksköterskor beskrev att deras undervisning i klass inte existerar utan att det Àr pedagogernas ansvar att undervisa i Àmnet sex- och samlevnad. Sjuksköterskorna beskrev att de istÀllet har ett omfattande hÀlsosamtal med ungdomar i Ärskurs Ätta dÀr fokus ligger pÄ psykisk ohÀlsa, kÀnslor och kroppsuppfattning. För att nÄ fram till ungdomarna i frÄga ansÄg sjuksköterskorna att ett förtroende bör skapas och att ungdomars sjÀlvkÀnsla sÀtts i fokus samtidigt som god undervisning inom Àmnet bidrar till ett stÀrkande av ungdomars relationer.

VĂ€rlden idag förvĂ€ntas möta stora förĂ€ndringar i klimatet. Följdeffekterna Ă€r mĂ„nga och leder exempelvis till havsnivĂ„höjningar och intensivare regn. Ökade och varierande mĂ€ngder vatten i urbana miljöer Ă€r en följdeffekt av detta vilket i vissa fall leder till översvĂ€mningar. Studier som gjorts av framtida klimat antyder att extrem nederbörd blir allt vanligare. Syftet med denna studie har varit att bidra med alternativa idĂ©er om hur ökade mĂ€ngder vatten orsakade av klimatförĂ€ndringar kan hanteras i gestaltningen av staden, dĂ€r vattnet ska ses som en resurs istĂ€llet för ett problem. MĂ„let har varit att för en stadsmiljö i Helsingborg utforma ett stadsrum som kan ta emot stora mĂ€ngder vatten och som kan vara attraktivt bĂ„de nĂ€r det blir vattenfyllt och nĂ€r det Ă€r torrlagt. Stadsrummet ska Ă€ven kunna fungera som ett pedagogiskt inslag i staden genom att framhĂ€va klimatförĂ€ndringarna och samtidigt bidra till en rekreativ stadsmiljö. Arbetet har varit en designprocess som har bestĂ„tt av en kunskapsinhĂ€mtande del och en gestaltande del. Ett antal svenska kommuners syn (Helsingborg, Göteborg, Malmö och Kristianstad) pĂ„ klimatanpassning har studerats, vilket visade pĂ„ att de till stor del ser de ökade mĂ€ngderna vatten som ett problem och vattnet anses vara ett hot mot staden och dess invĂ„nare.

Bakgrund: Sedan 1990-talet har akut-p-piller anvÀnts som postkoital preventivmetod i Sverige och sedan 2001 finns lÀkemedlet att köpa receptfritt pÄ apotek. Alla ungdomsmottagningar delar vid behov ut akut-p-piller kostnadsfritt till ungdomar. Trots den nuvarande höga tillgÀngligheten till preventivmedel och akut-p-piller blir varje Är kvinnor oönskat gravida. Syfte: Studiens syfte var att undersöka ungdomars kunskap om, instÀllning till och erfarenhet av akut-p-piller. Metod: En tvÀrsnittstudie har genomförts med hjÀlp av enkÀtundersökning.

Ungdomars sprÄkbruk Àr stÀndigt i opposition mot vuxenvÀrlden. Vuxna har i alla tider förfasat sig över ungdomars sprÄk och i dagens debatt finns uppfattningar om att bruket av grova skÀllsord, framförallt de av sexuell art, ökar bland ungdomar. Att undersöka ungdomars sprÄk, t.ex. skÀllsordsbruket, kan vara ett sÀtt att se nya normer och vÀrderingar vÀxa fram.Syftet med denna undersökning Àr att undersöka hur flickor pÄ gymnasiet uppfattar och anvÀnder skÀllsord för att jÀmföra hur deras bruk ser ut jÀmfört med det de upplever som vanligt bland ungdomar. Syftet har ocksÄ varit att undersöka om flersprÄkighet pÄverkar uppfattningar om och bruk av skÀllsord.

SammanfattningSyftet var att undersöka ungdomars upplevelse av arbetslöshet och hÀlsa. Det gjordes genom en enkÀtundersökning som innehöll kvantitativa frÄgor och kvalitativa frÄgor. Den besvarades av 41 arbetslösa ungdomar i Äldern 17-24 Är.Resultatet visar att ett större antal unga anser sig ha bra hÀlsa och att det var vanligast med ett psykisk vÀlbefinnande. HÀften av ungdomarna kÀnde sig stressade i viss mÄn. En större andel kvinnor Àn mÀn hade sjÀlvmordstankar.

Syftet med uppsatsen har varit att utifrÄn ungdomars framtidsplaner undersöka vilka skillnader som finns mellan mÀn och kvinnor samt mellan storstaden och landsbygden. Vad gÀller framtidsplaner har vi i första hand inriktat oss pÄ omrÄdena boende, utbildning och arbete samt familj. Ett andra syfte har varit att undersöka om ungdomarna kÀnner oro för sin framtid och om nÄgon grupp utmÀrker sig inom detta omrÄde. De tvÄ frÄgestÀllningar vi har utgÄtt frÄn Àr: finns nÄgra tydliga skillnader vad gÀller ungdomars framtidsplaner dÄ vi jÀmför kön och bostadsort och finns det vissa grupper av ungdomar som Àr mer oroliga Àn andra inför framtiden?Vi har anvÀnt oss av en kvantitativ metod i form av en enkÀt.