Uppsatsen handlar om ungdomars musicerande. Undersökningen utgick frÄn sex klasser pÄ högstadiet. Syftet var att undersöka om det finns nÄgot som indikerar pÄ samband mellan aktivt musicerande och högstadieungdomars skolprestationer. Valet av metod var enkÀtundersökning samt intervjuer. EnkÀten gav oss en överblick över ungdomars musicerande medan intervjuerna mer gick pÄ djupet och belyste vilken betydelse musicerande kan ha för ungdomars skolprestationer.

Det finns forskning om barns lek i utomhusmiljö, men fantasileken som anses viktig för barns utveckling i förskoleÄldern Àr sÀrskilt lite studerad. MÄlet med examensarbetet Àr att utforska betydelsen av en förskolas utemiljö utifrÄn dess inverkan pÄ barnens lek och att som blivande landskapsarkitekt vinna större förstÄelse för lekmiljöers utvecklingsmöjligheter. Syftet med studien Àr att undersöka vilken roll utemiljön har för barnens lek pÄ förskolegÄrden med sÀrskilt fokus pÄ den fysiska miljöns betydelse för fantasin sÄ som det kommer till uttryck i fantasilek. Följande frÄgestÀllningar har vÀglett det arbete som ska presenteras; Vilka platser/element anvÀnder barn i fantasilek? Vilka typer av fantasilek Äterfinns i förskolans utemiljö? Vilken betydelse fÄr naturmiljö och naturelement i leken? Teori och tidigare forskning ligger till grund för ett fÀltarbete som genomförts pÄ en förskola i Malmö. Barn mellan fyra till sex Är har studerats genom observation och gÄtur.

Denna uppsats studerar naturens pÄverkan pÄ karaktÀrerna i Tove Janssons böcker Trollvinter och Pappan och havet. UtifrÄn ekokritik och begreppen pastoralen och den vilda naturen presenteras hur denna pÄverkan gestaltar sig samt vilka följder den fÄr. Uppsatsen understryker vikten av att ta naturens roll i beaktande vid analys av karaktÀrerna, vilka bland annat erfar en ökad sjÀlvstÀndighet samt fördjupad sjÀlvinsikt grundad i olika naturtyper..

Denna undersöker hur ungdomars attityder till tobak pÄverkas av olika typer av exponering. Det finns idag specifika begrÀnsningar och restriktioner för hur marknadsföring av tobak fÄr se ut i Sverige men trots det exponeras vi dagligen pÄ sociala medier, i affÀrer och liknande, ofta utan vidare medvetenhet. Vi ville genomföra en undersökning över hur ungdomars attityder till tobak skapas och pÄverkas av sociala, interna och externa pÄtryckningar. Genom vÄra tvÄ fokusgrupper har vi lyckats samla önskat material och dÀr av kunnat klarlÀgga flera svar till hur olika typer av exponering pÄverkar ungdomars attityder till tobak..

övergripande syftet med denna C-uppsats har varit att ur ett pedagogiskt perspektiv och utifrÄn sjÀlvrapporterade data undersöka hur förÀldrars sysselsÀttningsgrad pÄverkar deras ungdomars studieresultat i gymnasieskolan. Data har samlats in med hjÀlp av enkÀter som riktats till gymnasieungdomar i Ärskurs tre och arbetet har utgÄtt ifrÄn en positivistisk ansats. GrundlÀggande för arbetet har varit ett antagande om att hög sysselsÀttningsgrad hos förÀldrar genererar socialt kapital som fungerar som stöd för ungdomars utveckling och lÀrande. Resultatet visade bland annat att ungdomar med hög sysselsÀttningsgrad i familjen uppgav högre genomsnittliga betyg Àn ungdomar frÄn familjer med lÄg sysselsÀttningsgrad. Denna studie styrker de forskningsresultat som tidigare gjorts pÄ omrÄdet och bidrar med ökad kunskap om hur förÀldrars sysselsÀttning kan pÄverka ungdomars studieresultat i gymnasieskolan..

Den obeslutsamhet som finns kring val av framtida yrke och utbildning Àr ett vÀldigt intressant omrÄde, dÄ alla mÀnniskor stÄr inför de valen nÄgon gÄng i livet. Det kan finnas en rad olika faktorer som pÄverkar utbildnings- och yrkesval. Syftet med denna undersökning Àr att öka förstÄelsen kring ungdomars tankar angÄende framtida utbildnings- och yrkesval. Vi avser att undersöka de faktorer som frÀmst pÄverkar ungdomar inför deras utbildnings- och yrkesval och hur de planerar att ta sig dit. Genom att göra en kvalitativ undersökning fick vi en djupare förstÄelse för hur elever som lÀser sista Äret pÄ samhÀllsvetenskapliga programmet tÀnker kring sina utbildnings- och yrkesval.

Syftet med denna studie Àr att ur ett sociokulturellt perspektiv fÄ ökad insikt om och förstÄelse för hur ungdomars medvetenhet om demokratiska vÀrdegrunder framtrÀder. Syftet Àr ocksÄ att se om fritidsgÄrden som lÀrandemiljö möjliggör ungdomars utveckling av interkulturell kompetens. Influerade av etnografisk ansats har vi med hjÀlp av observationer och gruppintervju samt genom samtal med fritidsledare kommit fram till vÄrt resultat. Resultatet visar pÄ att fritidsgÄrden utgör en lÀrandemiljö och att ungdomars medvetenhet framtrÀdde, i bÄde ord och handling, i gemenskapen pÄ fritidsgÄrden. Den sociala gemenskapen utgör en viktig faktor för lÀrande och utveckling för ungdomar.

MÄnga forskare menar att det knappast gÄr att skilja lek frÄn lÀrande och att lek har betydelse för barns utveckling. Med utgÄngspunkt i detta har vi i vÄr studie undersökt hur leken kan förstÄs som ett redskap för barns lÀrande i undervisningen i grundskolan (Är 1-6). Det vi har fokuserat oss pÄ Àr lÀrandet som har karaktÀren av lek som till exempel spel, dramalek, sÄnglek, matte- och skrivlekar. Genom kvalitativa intervjuer med verksamma pedagoger har vi fÄtt ta del av dessa pedagogers tankar och idéer kring lek och lÀrande. Med vÄr studie fann vi att pedagogerna menade att leken har stor betydelse för barns lÀrande och genom att ta tillvara pÄ leken, ?naturens egen fiffiga pedagogik?, blir det roligare att lÀra sig.

Syftet med denna studie Àr att ur ett sociokulturellt perspektiv fÄ ökad insikt om och förstÄelse för hur ungdomars medvetenhet om demokratiska vÀrdegrunder framtrÀder. Syftet Àr ocksÄ att se om fritidsgÄrden som lÀrandemiljö möjliggör ungdomars utveckling av interkulturell kompetens. Influerade av etnografisk ansats har vi med hjÀlp av observationer och gruppintervju samt genom samtal med fritidsledare kommit fram till vÄrt resultat. Resultatet visar pÄ att fritidsgÄrden utgör en lÀrandemiljö och att ungdomars medvetenhet framtrÀdde, i bÄde ord och handling, i gemenskapen pÄ fritidsgÄrden. Den sociala gemenskapen utgör en viktig faktor för lÀrande och utveckling för ungdomar.

Syftet med studien var att belysa ungdomars ohÀlsa och vilka faktorer som pÄverkar ungdomars hÀlsa. Jag var intresserad av hur skolsköterskor upplevde att ungdomarnas ohÀlsa tog sig uttryck och vilka faktorer de ansÄg kunde pÄverka ungdomarnas hÀlsa. Jag har Àven valt att belysa hur skolsköterskorna i sitt arbete kan pÄverka ungdomarnas hÀlsa och vÀlbefinnande. Studien var hermeneutiskt och metoden var en kvalitativ intervju utifrÄn halvstrukturerade frÄgor. Intervjuerna gjordes med fyra skolsköterskor.

Problematiken med alkoholkonsumtionen och berusningsmönstret hos svenska skolungdomar Àr stÀndigt i medias övervakning. Syftet med denna rapport har varit att undersöka betydelsen av förÀldrars instÀllning till alkohol och vilken inverkan den har pÄ ungdomars alkoholkonsumtion samt berusningsmönster. Detta Àr viktigt för kunna att arbeta preventivt mot missbruk och alkoholproblem hos ungdomar.MÄnga tidigare studier visar pÄ att vÀnner och familj Àr det som har störst pÄverkan pÄ ungdomars alkoholkonsumtion. Detta gör att de teoretiska utgÄngspunkterna som anvÀnts i studien behandlar dessa fenomen; den kulturella ansatsen, identitetskapandet samt teorin om social inlÀrning som sker inom familjen. PÄ grund av avgrÀnsning sÄ fokuserar denna studie endast pÄ hur förÀldrarna pÄverkar alkoholkonsumtionen.Studiens frÄgestÀllningar har besvarats genom en statistisk analys av StockholmsenkÀten (frÄn 2008).

Syftet med studien Àr att beskriva och analysera förskolepedagogers syn pÄ naturens betydelse för barns motoriska utveckling. För att komma fram till resultat har en kvalitativ undersökning genomförts och sex pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor har intervjuats. Intervjuerna visar pÄ en uppfattning om att naturen Àr viktigt för barns utveckling. Naturen har mycket att ge barnen och pedagogerna har en stor förstÄelse för vikten av en bra relation mellan barn och natur. Enligt de intervjuade pedagogerna skiljer sig deras resurser Ät vilket pÄverkar dem att utnyttja det som naturen har att erbjuda barnen i deras motoriska utveckling.

Bakgrund: Forskning inom palliativ va?rd beskriver att naturen kan utgo?ra en viktig copingstrategi fo?r patienten, skapa mening och o?ka livskvaliteten genom lindring och ett o?kat va?lbefinnande. Syfte: Syftet var att belysa sjuksko?terskors upplevelser, uppfattningar och erfarenheter av naturens betydelse fo?r patienter inom palliativ va?rd och pa? vilket sa?tt de anva?nder naturen i omva?rdnaden. Metod: Intervjustudie med kvalitativ ansats.

Ett vÀxande problem i dagens urbana samhÀlle Àr stressrelaterade sjukdomar och utmattningssyndrom. Den psykiska ohÀlsan Àr ett folkhÀlsoproblem som medför lidande hos individen och kostnader bÄde för den drabbade och för samhÀllet. En behandlingsmetod som under senare Är blivit vanligare vid rehabilitering av psykisk ohÀlsa Àr trÀdgÄrdsterapi. Metoden grundar sig i det faktum att mÀnniskor ÄterhÀmtar sig fortare vid vistelse i natur- och grönomrÄden. Inom fÀltet trÀdgÄrdsterapi fi nns olika skolor som förklarar naturens vÀlgörande egenskaper med olika utgÄngspunkt. Vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp har en egen form av trÀdgÄrdsterapi utarbetats som baseras pÄ forskning av professor och miljöpsykolog Patrik Grahn.

AnvÀndningen av dator, internet och mobiltelefon visar pÄ att den nya tekniken integreras snabbt i ungdomars och barns vardagsliv. Undersökningen baseras pÄ tidigare forskning kring IKT (informations- och kommunikationsteknik) och ungdomars IKT-anvÀndning. Syftet Àr att genom intervjuer undersöka hur fyra ungdomars vardagskommunikation sker med hjÀlp av olika former av IKT samt hur anvÀndningen pÄverkar vardagslivet. Undersökningen koncentreras till medierna internet, mobiltelefon och datoranvÀndning. Resultaten visar att ungdomarna anvÀnder sig av IKT,huvudsakligen mobiltelefon och internet, som strategier för sociala ÀndamÄl.