Kantzoner har en lång tradition i odlingslandskapet och används i dag som en miljöåtgärd som finansieras med ersättningar för att minska näringsläckage från åkrarna och bevara biologisk mångfald. Behovet av denna typ av åtgärder är en konsekvens av människans utnyttjande av Naturen, där denna formats för att anpassa mänskliga behov med begränsad hänsyn för hur Naturen påverkas av detta. Metoder för hållbar utveckling efterfrågas och med detta i åtanke tillägnas fokus i denna litteraturstudie kantzonernas potential att bidra med värden för både miljö och människa.Studien riktar sig mot möjligheten att skapa naturliga habitat där de mänskliga insatserna bidrar med positiva värden för Naturen, samtidigt som hon kan ta del av de värden som produceras i kantzonen. Resultatet visar på att det finns en god möjlighet att producera biomassa samtidigt som produktionen i sig gynnar inbindningen av kol, minskar näringsläckage och ökar den biologiska mångfalden. Potentialen för kolinbindning beräknas vara 31% högre i gräsmarker jämfört med åkermark vilket genererar en möjlig kolinlagring på 95 ton/hektar.

 Denna uppsats ämnar med hjälp av av teorier från ekokritik och posthumanism besvara frågorna hur Mary Shelley i sin roman skildrar relationen mellan natur och människa, samt hur man med utgångspunkt i Frankensteins monster (i uppsatsen refererad till som Skapelsen) kan diskutera begreppet människa. Med ekokritik menas här att studera det mänskliga jämfört med det ickemänskliga samt att också diskutera detta mänskliga, vilket är en av huvudpoängerna inom posthumanism.Den vetenskapssyn och natursyn som var gällande på Mary Shelleys tid var antropocentrisk, en världsåskådning som alltid utgår ifrån människan, och som oftast ger människan högre status än allt annat. I romanen skildras detta genom Kapten Waltons syn på sitt upptäcktsresande, och Victor Frankensteins önskan att besegra döden, eller Naturen, genom att skapa en ny varelse, för vilket han får plikta med sitt liv, då han inte klarar det hårda klimatet vid Nordpolen. Det blir alltså Naturen som dödar honom. I detta kan ses Mary Shelleys kritik mot ett oansvarigt utforskande av Naturen och dess processer.Vid försök att diskutera konceptet människa kan upptäckas att en definition lätt motarbetas genom att inte alla människor passar in på denna definition, och att det också kan finnas andra varelser som helt eller delvis gör det.

Öland ligger mig varmt om hjärtat och det är därför jag har valt att arbeta med denna plats. Projektet handlar till stor del om hur arkitekturen ser ut och hur den möter landskapet. Men till lika stor del vad som händer där om hur den påverkar och möjliggör att få ta del av detta otroliga landskap.Intentionen är att skapa en arkitektonisk lösning för att förhöja upplevelsen av Stora Alvaret, Naturen och rumsligheten. En oas för människans välbefinnande och möjlighet att få ta del av den säregna Naturen på nära håll under årets alla årstider. En unik och välanpassad plats som med sitt program och sina verksamheter stärker besöksnäringen och lockar fler besökare till Öland och världsarvet.Min strategi är att skapa en punkt som fungerar som hjärtat av Världsarvet och Södra Öland.

Föreställ dig hur en modern stad  - vad skulle hända om man placerar en enorm glaskapsel över den? Hur lång tid skulle det ta innan livet däri skulle upphöra? Förmodlingen ganska snabbt. Med detta enkla tankeexperiment förstår vi hur beroende vi är av Naturen - även i staden.     Vivarium är ett latinskt ord som betyder ?plats för liv?.

Syftet med min uppsats är att undersöka betydelsen av begreppet situering, så som den formulerats inom feministisk teoribildning, i förståelsen av den ekologiska krisen, samt att peka på feminismens roll i en era av global klimatförändring. Utifrån en mängd (eko-) feministiska teorier närmar jag mig kritiskt ett dominerande epistemologiskt ramverk som jag menar förnekar vår situering. I uppsatsens analysdel granskar jag situeringsbegreppet utifrån tre underteman: 1) Natur, 2) Kropp, och 3) Kunskap. I det första avsnittet gör jag en kort utredning av naturbegreppet, i den andra undersöker jag kroppslighetens roll i hur vi relaterar till Naturen, och i den tredje analysdelen tar jag upp hur förståelsen av mänskliga relationer till det vi kallar Naturen, är beroende av ståndpunkt. Dessa underteman, belyser olika men sammanvävda dimensioner av hur vi är situerade i världen.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka elevers relation till friluftsliv i skolan och på fritiden.? Hur är elevernas inställning till och upplevelse av friluftslivsundervisningen i skolan?? Vad har eleverna för erfarenheter av friluftsliv från sin uppväxt, fritid och skolgång?? Finns det något samband mellan hur mycket friluftsliv man har utövat under sin uppväxt och inställningen till och upplevelsen av friluftslivet i skolan?MetodVi har i denna studie använt oss av en kvantitativ metod för att få en generaliserbar bild av vårt urval och för att kunna utföra statistiska beräkningar. Vi använde en enkät som behandlade frågor om elevernas erfarenheter, upplevelser och inställning till friluftsliv. Enkäten delades ut till 225 elever som valdes utifrån ett bekvämlighetsurval, fördelade på två gymnasieskolor i en förort söder om Stockholm.ResultatResultatet av denna studie visar att eleverna överlag är positivt inställda till friluftslivsundervisningen i skolan, och att majoriteten av eleverna har positiva upplevelser från det friluftsliv de har utövat. Några skillnader mellan män och kvinnor hittades inte.

Föreställ dig hur en modern stad  - vad skulle hända om man placerar en enorm glaskapsel över den? Hur lång tid skulle det ta innan livet däri skulle upphöra? Förmodlingen ganska snabbt. Med detta enkla tankeexperiment förstår vi hur beroende vi är av Naturen - även i staden.     Vivarium är ett latinskt ord som betyder ?plats för liv?.

Friluftsliv är ute i Naturen där upplevelsen av Naturen är viktigast tillsammans med fysisk motion i olika former, samvaro och rekreation, inte jämförelse eller prestation med tävling. Min studie syftar till att undersöka vad och hur högstadieelever och lärare tycker och tänker om friluftsliv i skolan på idrotten, främst ifall de ser en koppling om friluftsliv kan vara bra för hälsan. I studien har jag valt att använda mig av kvantitativ metod, det vill säga enkäter till elever, lärarna har jag inriktat mig på att intervjua. Studien har omfattat två stycken högstadieskolor i norra Sverige, totalt har 76 enkäter genomförts och bearbetats samt intervjuer med två stycken lärare. Resultaten synliggör att friluftsliv anses som något bra för hälsan.

Syftet med detta arbete var att undersöka gymnasieelevers intresse för Naturen och miljön. En enkätundersökning genomfördes bland elever som går första året på Naturvetenskapsprogrammet (NV) respektive Samhällsvetenskapsprogrammet (SP). Enkäten formulerades för att utifrån svaren kunna jämföra olika grupper avseende orsakerna till varför de valt som de gjort till gymnasiet, vad de anser vara natur, samt om natursynen skiljer sig åt mellan grupperna. En huvudfråga formulerades utifrån dessa faktorer:Har ungdomar som valt NV respektive SP till gymnasiet olika natursyn?Samtliga faktorer skilde sig, mer eller mindre, åt mellan alla de grupper som jämfördes - mellan NV- och SP-elever, mellan tjejer och killar, mellan elever uppvuxna på landsbygd och elever uppvuxna i stad samt mellan elever som huvudsakligen bott i villa och elever som huvudsakligen bott i lägenhet.Vid gymnasievalet uppger fler killar än tjejer att de påverkats av andra, och kompisar har påverkat mest.

Syftet med studien är att undersöka i vilken utsträckning pedagoger i en landsbygdskommun respektive en stadskommun använder sig av Naturen som en pedagogisk arena, vilket syfte de har med utevistelserna samt vad de ser för fördelar och nackdelar med att undervisa utomhus. Metod: Vi har valt att göra en jämförande studie mellan pedagogers syn på utomhuspedagogik i en landsbygdskommun och i en stadskommun. Studien bygger på en kvalitativ och kvantitativ enkätundersökning med strukturerande frågor som utgår från våra frågeställningar. Resultat: Resultatet visade att samtliga pedagoger var positiva till utomhuspedagogik. Resultatet visade även att pedagogerna på landsbygden, i betydligt större utsträckning än pedagogerna i staden undervisar utomhus.

Denna uppsats är en beskrivning och undersökning på vad utemiljön har för betydelse för oss som individer och hur den påverkar oss. Uppsatsen kommer först att gå igenom en litteraturgenomgång, sedan görs en analys av två bostadsområden i Kristianstad och därefter presenteras en intervjuundersökning som har gjorts på respektive bostadsområde. Utefter de slutgiltiga resultaten kommer uppsatsen att avslutas med en diskussion och slutsats. Enligt bl.a. Karla Werner (Olsson m.fl.

Vi har gjort en kvalitativ undersökning där syftet är att undersöka barns tankar kring nedbrytningsprocessen i Naturen. Det är även att ta reda på hur barns föreställningar påverkas genom medverkan av praktiska nedbrytningsexperiment. Undersökningsgruppen består av 24 barn från klass två och klass fyrafem. Vi har intervjuat varje barn vid två tillfällen. Mellan intervjutillfällena har barnen varit med om tre olika nedbrytningsexperiment.

Syftet med vårt arbete är att undersöka vad förskolebarn har för kunskap om natur, samt om barn kan se ett samband mellan människa och natur när de tar del av utomhuspedagogik. I vårt arbete har vi använt oss utav kvalitativa intervjuer med 15 barn på tre uteförskolor för att kunna besvara våra frågeställningar. Med hjälp av tidigare studier om barns kunskaper kring olika natur- och miljöfenomen, har vi kopplat vårt resultat till de tidigare studierna för att få en uppfattning om barns kunskap. Vi har även kopplat vårt resultat till relevant litteratur. Resultaten i vår undersökning visar att barnen har en god men dock en ytlig kunskap om Naturen.

Människans välbefinnande och hälsa påverkas positivt av grönska och natur, särskilt om den finns nära bostaden och upplevs som lätt att nå. Oavsett kulturell bakgrund upplever vi den på liknade sätt. En stor utmaning för planerare och gestaltare av offentlig miljö är därför att tillgängliggöra Naturen i staden och att skapa övergångar från den urbana miljön till Naturen så den upplevs nåbar. Syftet med det här arbetet är att skapa ett gestaltningsförslag som visar hur denna utmaning kan hanteras i en del av Linköping. Här möter naturreservatet Tinnerö eklandskap de urbana, södra stadsdelarna Garnisonsområdet, Berga och Vidingsjö.

Natur bidrar positivt till människans välbefinnande. Samtidigt minskar stadsmänniskans närmaste natur som en följd av förtätning och urbanisering. Därför är det viktigt att anpassa utformningen av de grönytor som bevaras efter människans behov. Vi anser att det saknas en koppling mellan kunskap om människans preferenser och landskapsarkitekters arbete. Syftet med arbetet var att tillgängliggöra kunskapen om vad i Naturen som människan har preferens för, samt att föreslå hur denna kunskap kan tillämpas av landskapsarkitekter.