Våren 2008 startade på ett naturbruksgymnasium ett förbättringsprojekt kallat ?Ökad måluppfyllelse 2008-2010?. Projektets utgångspunkter är att skolan under en tvåårsperiod aktivt ska arbeta för att öka andelen elever på Naturbruksprogrammet som når målen i de kurser som ingår i deras studieplan. De mål som anges i projektplanen är att fler elever ska nå betyget godkänd eller bättre i samtliga kurser och att de i större utsträckning ska göra det inom ramen för kurstiden. Betygens likvärdighet ska kvalitetssäkras och resultaten följas upp bättre.

Sammanfattning Syftet med vår undersökning var att se hur eleverna upplever helheten i sin gymnasieutbildning. Vi ville också bilda oss en uppfattning om eleverna förstår meningen med kunskapen i samtliga kurser och om de kan se hur kunskapen kan användas i sina framtida yrkesval? För att få svar på våra frågor har vi gjort kvalitativa intervjuer med 6 elever som deltar i våra projekt, där vi aktivt arbetar med att förbättra integreringsarbetet mellan kärnämnen och karaktärsämnen. Resultatet visar på att eleverna upplever ämnesintegreringen positiv, speciellt när teori blandas med praktik. Svenska och matte kan alla elever koppla till sina framtida yrken på ett naturligt sätt, lite svårare har de att se meningen med engelskan.

Syftet med vår undersökning var att se hur eleverna upplever helheten i sin gymnasieutbildning. Vi ville också bilda oss en uppfattning om eleverna förstår meningen med kunskapen i samtliga kurser och om de kan se hur kunskapen kan användas i sina framtida yrkesval? För att få svar på våra frågor har vi gjort kvalitativa intervjuer med 6 elever som deltar i våra projekt, där vi aktivt arbetar med att förbättra integreringsarbetet mellan kärnämnen och karaktärsämnen. Resultatet visar på att eleverna upplever ämnesintegreringen positiv, speciellt när teori blandas med praktik. Svenska och matte kan alla elever koppla till sina framtida yrken på ett naturligt sätt, lite svårare har de att se meningen med engelskan.

Detta är en undersökning genomförd i två årskurs 1 klasser på Naturbruksprogrammet.Det som undersökts är vilka attityder som finns till ämnet matematik, vad dessa attityder beror på samt om det har skett någon förändring av dem sedan eleven började på gymnasiet. Om det skett någon förändring har det undersökts vad detta beror på.Undersökningen består av en enkätundersökning som efterföljts av några elevintervjuer. Sammantaget besvarade 43 elever enkäten, sex av dessa blev sedan också intervjuade.Resultatet visar att de flesta eleverna tycker att matematik är ett viktigt ämne. De är inte lika överens om det är intressant och roligt. Eleverna tycker överlag att matematik är ett ganska svårt ämne.Eleverna uppger att det som påverkat deras attityder mest är den matematiklärare som de har och att de känner att svårighetsnivån är anpassad så att de förstår och klarar av de uppgifter som de räknar.Mer än hälften av eleverna har blivit mer positiva till matematik sedan de började på gymnasiet.

Syftet med studien a?r att beskriva erfarenheter elever i gymnasiesa?rskolan har av a?mnet matematik. Den teoretiska ansatsen utga?r fra?n grunderna i konstruktionismen och Berger och Luckmann's (2008) kunskapssociologiska fo?rha?llningssa?tt. Jag analyserar mina resultat utifra?n Hacking (2000) och ett socialkonstruktionistiskt perspektiv.Studien a?r kvalitativ och gruppintervju anva?nds som metod.

Allt färre ungdomar väljer att studera trädgård trots att branschens behov av arbetskraft är stort. Syftet med denna empiriska studie är att se vilka faktorer som kan ha påverkat de sammanlagt 48 eleverna i åk 1, läsår 2013/2014, att ändå välja Naturbruksprogrammet med inriktning Trädgård. De frågeställningar som studien avsåg besvara var; Varför väljer eleverna NB-Trädgård? Vilka likheter och olikheter har trädgårdseleverna gentemot övriga naturbrukselever vad gäller könstillhörighet, etnisk tillhörighet, bakgrund och uppväxt? Hur värderar eleverna utbildningen och skolan? Har egen eller närståendes kontakt med trädgårdsnäringen under uppväxten betydelse i Gy-valet? På vilket sätt kan skolorna, enligt eleverna, locka till sig fler elever? Vilken beskrivning av eleverna erbjuder resultatet? Enkätstudien visade på en mycket jämna könsfördelning, att kontakt med trädgård under uppväxten väcker ett intresse som kan vara avgörande för ett yrkesliv inom branschen samt bekräftade att trädgård fortfarande är okänd eller ointressant mark för utlandsfödda svenskar. Trädgårdsleverna värderade sin utbildning högt.

Eleverna i denna studie går Naturbruksprogrammets hundinriktning. Denna studie fokuserar på elevernas berättelser om hundens betydelse för dem personligen och för studierna. Studiens syfte är att visa på den betydelse hunden kan ha för gymnasieelevernas självkänsla, självförtroende och sociala utveckling, hur hunden kan påverka elevernas delaktighet i undervisningen och i deras eget lärande.Studiens syfte är att belysa om gymnasieungdomar på Naturbruksprogrammet kan ha stöd av umgänget med sina hundar. Genom umgänget med djur blir många fysiska och psykiska behov tillfredsställda. Att lyfta fram de positiva delarna av vad umgänget med djuren för med sig, är viktigt för att kunna ge alla elever en möjlighet att nå de uppsatta målen inom skolan.

Eleverna i denna studie går Naturbruksprogrammets hundinriktning. Denna studie fokuserar på elevernas berättelser om hundens betydelse för dem personligen och för studierna. Studiens syfte är att visa på den betydelse hunden kan ha för gymnasieelevernas självkänsla, självförtroende och sociala utveckling, hur hunden kan påverka elevernas delaktighet i undervisningen och i deras eget lärande.Studiens syfte är att belysa om gymnasieungdomar på Naturbruksprogrammet kan ha stöd av umgänget med sina hundar. Genom umgänget med djur blir många fysiska och psykiska behov tillfredsställda. Att lyfta fram de positiva delarna av vad umgänget med djuren för med sig, är viktigt för att kunna ge alla elever en möjlighet att nå de uppsatta målen inom skolan.

Eleverna i denna studie går Naturbruksprogrammets hundinriktning. Denna studie fokuserar på elevernas berättelser om hundens betydelse för dem personligen och för studierna. Studiens syfte är att visa på den betydelse hunden kan ha för gymnasieelevernas självkänsla, självförtroende och sociala utveckling, hur hunden kan påverka elevernas delaktighet i undervisningen och i deras eget lärande.Studiens syfte är att belysa om gymnasieungdomar på Naturbruksprogrammet kan ha stöd av umgänget med sina hundar. Genom umgänget med djur blir många fysiska och psykiska behov tillfredsställda. Att lyfta fram de positiva delarna av vad umgänget med djuren för med sig, är viktigt för att kunna ge alla elever en möjlighet att nå de uppsatta målen inom skolan.

Gymnasieskolans uppdrag enligt Lpf 94 är att förmedla kunskaper och har som utgångspunkt de fyra F:n Fakta, Förståelse, Färdighet och Förtrogenhet. Detta ska även ske i en kontinuerlig diskussion kring begreppet kunskap, vad som är viktig kunskap idag och vad som kan komma att bli viktig kunskap i framtiden. Syftet med studien var att undersöka kunskaps-och människosynen hos gymnasielärare som undervisar elever inom Naturbruksprogrammet inriktning häst-ridsport inför att de ska göra Yrkesprovet för diplomerad hästskötare. Sju stycken kvalitativa intervjuer genomfördes med yrkesverksamma gymnasielärare på Naturbruksgymnasium och Ridgymnasium med inriktning häst- ridsport. Resultatet visade att gymnasielärarna utgår från de fyra F:n och lär eleverna en bas av fakta och förståelse kring hästen, de låter dem öva de praktiska färdigheterna och ger dem möjligheter för att de ska bli väl förtrogna med det som görs med hästarna. De förslag som de intervjuade lärarna delgett är bland annat att det skulle kunna vara mer fallbeskrivningar, gruppdiskussioner och fler moment där eleverna får visa hantering av hästar istället för att redogöra för endast vissa baskunskaper samt att de fakta som efterfrågas ska vara relevant för yrket hästskötare. Samtidigt gör Yrkesprovets utformning att gymnasielärarna använder sig av en något gammalmodig människosyn där eleven ses som ett objekt som ska formas och styras till att kunna agera och säga saker på ett så liknande sätt som de utomstående examinatorerna önskar se när eleverna sedan ska göra Yrkesprovet för diplomerad hästskötare..

Ett stort antal studier har gjorts där man konstaterat och ringat in svårigheter med att som elev förstå undervisning i genetik, och att som lärare bedriva densamma. Denna studie har jämfört två grupper av elever som båda läst kursen genetik & mikrobiologi på Naturbruksprogrammet inriktning djurvård. Med den ena gruppen (1) bedrevs undervisningen på sedvanligt sätt enligt skolans traditionella stoffordning och undervisningsmetoder. Med den andra gruppen (2) förändrades undervisningen genom att ett antal nya kursinslag skapades. Stoffordningen var dock i stort densamma mellan grupperna.