Uppsatsens syfte är att undersöka vilken vikt de geografiska traditionerna ges i den nuvarande och i tidigare kursplaner för ämnet geografi samt hur dessa traditioner visar sig hos aktiva SOlärare i grundskolans senare del i deras syn på geografiämnets beståndsdelar.Uppsatsen tar avstamp i en redogörelse för Pattisons fyra geografiska traditioner (den rumsliga, den regionala, den Naturgeografiska och människa-Natur traditionen) med tillägg av den kritiska traditionen som Graves benämner den. Dessa traditioner ligger till grund för granskningen av nuvarande kursplan och för kursplaner för geografämnet under 1900-talets senare del. De olika traditionernas vikt i förhållande till varandra redovisas genom en tabell som sammanfattar kursplansanalysen. Exempel på resultatet är att Människa-Natur traditionen har fått en dominerande del i senare kursplaner samt att den kritiska traditionen tillkommit sedan Lgr 80.Genom intervjuer undersöktes aktiva SO-lärares syn på geografiämnets beståndsdelar. Det empiriska materialet har tolkats utifrån en hermeneutisk ansats.

Denna uppsats analyserar Selma Lagerlöfs debutroman Gösta Berlings saga utifrån teorierna zookritik och ekokritik. Analysen ämnar visa hur Naturen framställs och hur den påverkar romanens karaktärer samt analysera hur det hierarkiska förhållandet mellan människa och Natur artar sig i romanen. Analysen utgår även ifrån de filosofiska och teologiska tankegångar som ligger till grund för tudelningen mellan kultur och Natur i det moderna samhället. Uppsatsens analys bygger på ett närläsningsstudium av tre kapitel i romanen. De kapitel som analyseras är första kapitlet ?Landskapet?, nittonde kapitlet ?Dovres häxa? och tjugotredje kapitlet ?Patron Julius?.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka elevers förståelse för begreppen Natur- och kulturlandskap i årskurs åtta samt i vilken omfattning elever uppfattar hur deras närmiljö används i deras undervisning. Dessa begrepp är valda då de utgör en central roll i kursplanen för geografi. Vår undersökning bygger på en kvantitativ enkätundersökning med uppföljande kvalitativa intervjuer. Vi har kommit fram till att eleverna har en viss förståelse för begreppen men har svårt att se helheten. 25 procent av eleverna kunde på ett tillfredställandet sätt förklara Natur- och kulturlandskap.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur elever definierar de geografiska begreppen Natur- respektive kulturlandskap, samt att undersöka om eleverna vet varför eller vem som bestämmer att de ska ha denna kunskap. Det är intressant att undersöka dessa begrepp beroende på att eleverna vistas i dessa varje dag, samt att enligt våra styrdokument ska eleverna ha kunskap om dessa begrepp i slutet av sitt femte skolår. Undersökningen är genomförd med hjälp av en kvalitativ undersökningsmetod där individuella intervjuer har utförts på 15 elever. Resultatet redovisas i kategoriseringsscheman där varje begrepp åskådliggörs i 4 olika nivåer. Eleverna i undersökningen vet inte med säkerhet vad det är som ligger till grund för undervisningen i skolorna.

Denna uppsats tar utgångspunkt i frågan om det på ett fruktbart sätt går att kombinera Natur- och samhällsvetenskapliga discipliner. Bakgrunden utgörs av en avsaknad av ett teoretiserande kring kroppens materialitet under utbildningen. Som avgränsning har jag valt att fokusera på genusforskare inom medicin och dess förhållningssätt till begrepp som kropp, kön, genus, biologi och social konstruktion. På vilket sätt talar de om dessa begrepp? Mitt resultat åskådliggör att det inom den genusvetenskapliga medicinska forskningen finns en vitalitet och bredd samtidigt som det även visar på de svårigheter som uppstår vad det gäller överskridande av disciplingränser.

Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger upplever ljudnivån, hur de blir påverkade av den på förskolan och hur de arbetar för att göra den bättre. Jag har även hämtat tips från litteraturen på hur man kan arbeta för att få god ljudmiljö på förskolan. Enkäter och intervjuer har genomförts med verksamma pedagoger. Undersökningen visar att personalen dagligen störs av för hög ljudnivå: 89 % av de medverkande upplever problem med ljudnivån på sin arbetsplats. De påverkas på olika sätt, genom stress, trötthet och huvudvärk.

Att barn i förskolan vistas utomhus under delar av dagen är nog något som många människor i dagens samhälle ser som en självklarhet. Men vad har pedagogerna själva för uppfattning om sin utomhusverksamhet? Varför ska barnen vara ute varje dag och vad är nyttan med det? Vi har valt att göra en kvalitativ intervjustudie på grund av att vi är ute efter pedagogernas uppfattningar om utemiljön. Vårt syfte är att belysa hur några utvalda pedagoger arbetar med utemiljön och vad de uppfattar som vinningar och svårigheter med att vara ute med barnen. Som bakgrund till vår studie har vi valt att belysa utomhusverksamhet ur ett sociokulturellt perspektiv, att se hur språk och handling kan vävas samman i en utomhusmiljö som i sin tur leder till lärande.Alla har vi olika syn på vad Natur är, detta har till stor del att göra med vad gemene man har för tidigare erfarenheter.

Det finns forskare som påstår att diskussioner om samhällsstrukturer och makt igrunden bygger på antaganden om människans Natur. Denna studies syfte är attundersöka relationen mellan individers människosyn och deras politiskaövertygelser. Närmare bestämt vill vi mäta samband mellan vilka antagandenindivider gör om människans Natur och deras ideologiska hållning och vilketpolitiskt parti de sympatiserar med. Vår grundhypotes är att det är troligare attantaganden om människans Natur ligger till grund för individers ideologiskahållning och partisympatier i första hand, och inte tvärt om. Vi anser att detta ärviktigt att mäta för att det i hög grad är politiska beslut som påverkar vårsamhällsutveckling.

Det finns forskare som påstår att diskussioner om samhällsstrukturer och makt igrunden bygger på antaganden om människans Natur. Denna studies syfte är attundersöka relationen mellan individers människosyn och deras politiskaövertygelser. Närmare bestämt vill vi mäta samband mellan vilka antagandenindivider gör om människans Natur och deras ideologiska hållning och vilketpolitiskt parti de sympatiserar med. Vår grundhypotes är att det är troligare attantaganden om människans Natur ligger till grund för individers ideologiskahållning och partisympatier i första hand, och inte tvärt om. Vi anser att detta ärviktigt att mäta för att det i hög grad är politiska beslut som påverkar vårsamhällsutveckling.

Denna uppsats analyserar Selma Lagerlöfs debutroman Gösta Berlings saga utifrån teorierna zookritik och ekokritik. Analysen ämnar visa hur Naturen framställs och hur den påverkar romanens karaktärer samt analysera hur det hierarkiska förhållandet mellan människa och Natur artar sig i romanen. Analysen utgår även ifrån de filosofiska och teologiska tankegångar som ligger till grund för tudelningen mellan kultur och Natur i det moderna samhället. Uppsatsens analys bygger på ett närläsningsstudium av tre kapitel i romanen. De kapitel som analyseras är första kapitlet ?Landskapet?, nittonde kapitlet ?Dovres häxa? och tjugotredje kapitlet ?Patron Julius?.

Aktivitetskort som pedagoger kan använda med barn i åldrarna 5-6 år påStenby 4H-gård i Eskilstuna har tillverkats. Syftet var att försöka ge barnen positiv känsla för djur, Natur och teknik. Genom konkreta upplevelserav djur och utevistelse var förhoppningen att barnen skulle få en ökadförståelse för djur och Natur. Aktivitetskorten innehåller fakta, bilder,sånger, ramsor och lekar för att ge variation till barnen. Pedagogen lederbarnen genom aktiviteterna med frågor och barnen ska ha möjlighet attta upp egna tankar.

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen i Kulturvård, Landskapsvårdens hantverk, 15 hp [2015].

Det finns forskare som påstår att diskussioner om samhällsstrukturer och makt igrunden bygger på antaganden om människans Natur. Denna studies syfte är attundersöka relationen mellan individers människosyn och deras politiskaövertygelser. Närmare bestämt vill vi mäta samband mellan vilka antagandenindivider gör om människans Natur och deras ideologiska hållning och vilketpolitiskt parti de sympatiserar med. Vår grundhypotes är att det är troligare attantaganden om människans Natur ligger till grund för individers ideologiskahållning och partisympatier i första hand, och inte tvärt om. Vi anser att detta ärviktigt att mäta för att det i hög grad är politiska beslut som påverkar vårsamhällsutveckling.

Syftet med denna uppsats är att studera betydelsen av genus/kön i samhällsplanering med hänseende på arbete med miljökonsekvensanalyser. I studien speglas framställningar av varianter i begreppen Natur, kultur och miljö samt hur de behandlas i relation till genus/kön. Varianter på begreppen ställer jag i förhållande till att arbeta med miljökonsekvens analysbeskrivningar (MKB). Vidare tar jag upp hur arbete med MKB kan påverkas av genus/kön i Sverige 2003. Startpunkten i studien är en intervjuundersökning på ett konsultföretag som genomför miljökonsekvensanalyser.

Det finns forskare som påstår att diskussioner om samhällsstrukturer och makt igrunden bygger på antaganden om människans Natur. Denna studies syfte är attundersöka relationen mellan individers människosyn och deras politiskaövertygelser. Närmare bestämt vill vi mäta samband mellan vilka antagandenindivider gör om människans Natur och deras ideologiska hållning och vilketpolitiskt parti de sympatiserar med. Vår grundhypotes är att det är troligare attantaganden om människans Natur ligger till grund för individers ideologiskahållning och partisympatier i första hand, och inte tvärt om. Vi anser att detta ärviktigt att mäta för att det i hög grad är politiska beslut som påverkar vårsamhällsutveckling.