Det svenska landskapet har under det senaste århundradet förändrats. Detta har lett till att det finns en efterfrågan efter Naturupplevelser och rekreationsområden. Sedan den första nationalparken bildades i Sverige, har skyddandet av värdefull Natur varit ett uppdrag som utförts av staten. Alltsedan dess har kommunerna fått mer ansvar för Natur- och kulturvård. Tidigare studier visar på att det behövs mer kunskap om den samhällsekonomiska potentialen som den tätortsnära skogen har för kommunerna. Naturvårdsverket och Naturskyddsföreningen rapporterade 2010 att det varierar hur kommunerna tar ansvar för att det ska finnas tätortsnära skog. I detta kandidatarbete har en studie utförts som försöker ta reda på hur kommuner i Västerbottens län hanterar den tätortsnära skogen i översiktlig planering och hur den praktiska skötseln genomförs.

The aim of this study is to show how immigrants perceive and utilize Swedish Nature. The study also intends to make suggestions on how immigrants can be encouraged to use Nature close to where they live. The methods are qualitative interviews, group interviews and participant observations. The results show that immigrants are a very heterogeneous group and there is no distinct immigrant-specific perspective. Although they are all immigrants their lifestyle widely vary. Their reasons for not going out into Nature are diverse.

Denna uppsats analyserar Selma Lagerlöfs debutroman Gösta Berlings saga utifrån teorierna zookritik och ekokritik. Analysen ämnar visa hur Naturen framställs och hur den påverkar romanens karaktärer samt analysera hur det hierarkiska förhållandet mellan människa och Natur artar sig i romanen. Analysen utgår även ifrån de filosofiska och teologiska tankegångar som ligger till grund för tudelningen mellan kultur och Natur i det moderna samhället. Uppsatsens analys bygger på ett närläsningsstudium av tre kapitel i romanen. De kapitel som analyseras är första kapitlet ?Landskapet?, nittonde kapitlet ?Dovres häxa? och tjugotredje kapitlet ?Patron Julius?.

Människans välbefinnande och hälsa påverkas positivt av grönska och Natur, särskilt om den finns nära bostaden och upplevs som lätt att nå. Oavsett kulturell bakgrund upplever vi den på liknade sätt. En stor utmaning för planerare och gestaltare av offentlig miljö är därför att tillgängliggöra Naturen i staden och att skapa övergångar från den urbana miljön till Naturen så den upplevs nåbar. Syftet med det här arbetet är att skapa ett gestaltningsförslag som visar hur denna utmaning kan hanteras i en del av Linköping. Här möter Naturreservatet Tinnerö eklandskap de urbana, södra stadsdelarna Garnisonsområdet, Berga och Vidingsjö.

Syftet var att undersöka vilket språkligt ansvar lärare i Natur- ochsamhällsvetenskapliga ämnen tar i undervisningen, och i vilken utsträckning,samt vilka språkutvecklande arbetssätt som de använder sig av. Informanterna,sju till antalet, som deltog i den kvalitativa intervjubaserade undersökningen ärverksamma behöriga lärare i Natur- respektive samhällsvetenskap i år 7-9 vid ensvensk skola.Resultaten som framkom visar att lärarna i undersökningen anser att de arbetarspråkutvecklande i stor omfattning men samtidigt att de inte räcker till förelevernas behov. De arbetssätt som lärarna använder sig av har de själva arbetatfram men de uppger att de saknar fortbildning i arbetssätt som enligt forskningantas gynna elevernas lärande. Språkutvecklande arbetsätt som lärarna användersig av är: praktisk tillämpning och vardaglig anknytning till ämnet,ämnesordlistor, begrepp och resonemang förklaras, hjälpmeningar för att fåigång och stötta skrivandet, hjälp med att formulera skriftligt och genom attutgå från vardagsspråk och utveckla till skolspråk..

Militär doktrinutveckling har beskrivits som en process där kunskap och beprövad erfarenhet omsätts i principer för användandet av militära medel. Militärteorin erbjuder vetenskaplig förankring till militära doktriner och dess påverkan på utvecklingen av doktriner är därför viktig. Förra året, 2011, gav Försvarsmakten ut en ny militärstrategisk doktrin, MSD12. Syftet med denna uppsats är att undersöka kopplingen mellan den svenska doktrinen och dess vetenskapliga förankring. Undersökningen visar bland annat att von Clausewitz teorier, såväl direkt som indirekt, har haft stor influens på doktrinen.

Denna kvalitativa pilotstudie har som syfte att utifrån en fallstudiemetod undersöka varför de som valt MNR gjort det valet, vilken nytta MNR bidragit med både yrkesmässigt och personligt, vad den lett till samt vilka för- och nackdelar den flexibla studieformen haft.Pilotstudien är baserad på telefonintervjuer med tre studenter som genomgått programmet från allra första programstarten hösten 2001. Intervjuerna har sedan bearbetats med en modifierad fenomenografisk metod.Resultatet visar en mycket positiv hållning till MNR från samtliga tre intervjupersoner genom uppfyllda förväntningar och mål, personlig utveckling och att den flexibla studieformen gjort högre studier möjligt. Men framför allt har nyttan med en examen från högskolestudier lyfts fram. Detta visar att högskolekompetens har stor betydelse vid arbetssökandet men även att MNR skapar en bred bas med flera valmöjligheter på framtidens arbetsmarknad..

Ett svårlöst filosofiskt problem inom Kristendomen är att Gud ges attributen allgod och allsmäktig samtidigt som det finns ondska i världen. Detta filosofiska problem benämns teodicéproblemet.Syftet med denna studie är att ge en inblick i hur fem företrädare inom Kristendomen i Sverige ser på ondska och lidande i världen utifrån deras reflektion över teodicéproblemets Natur som ett filosofiskt dilemma. Studien har en kvalitativ metod bestående av intervjuer.Respondenternas svar jämförs med aktuell religionsfilosofiskt diskussion där likheter och skillnader sammanställs. Resultatet visade att den vanligaste förklaringen till teodicéproblemet var att företrädarna hävdade att det onda är en avsaknad av det goda samt att tolkningar av Gamla testamentet speglar de olikheter som företrädarna har. Lösningsansatser som företrädarna använde sig av till teodicéproblemet analyserades och försågs med vidareutvecklade filosofiska resonemang och infallsvinklar och visade att teodicéproblemet är ett svårlöst problem..

Tillhörighet är ett grundläggande mänskligt behov som bäst kan förstås i sitt sammanhang. Familjen, religionen och skolan är alla samhälleliga tillhörighetsarenor för lärande. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur tillhörighet, kontextuellt betraktat, kan främja hälsan och känslan av sammanhang och hur denna känsla av tillhörighet skapas. Detta gjordes genom en djupdykning i form av en fallstudie, där metoden bestod av ingående intervjuer. Resultatet belyste vad församlingstillhörighet betyder för fem personer som tillhör en religiös församling.

I den reviderade läroplanen för förskolan har intresset för och kunnandet om Naturvetenskapfått en mer framträdande roll än i den tidigare upplagan. Något som de båda upplagorna hargemensamt är miljöns betydelse för barnens utveckling och lärande, samt tillvaratagandet avbarnens nyfikenhet och utforskande. Detta väckte vår nyfikenhet gällande vilka möten ocherfarenheter av Naturvetenskap barn kan uppleva under utevistelsen på en förskola, samtvilka möjligheter respektive hinder pedagogerna ser med utemiljön som en lärandmiljögällande Naturvetenskapliga fenomen.I forskningsbakgrunden behandlas vad Naturvetenskap har för plats i dagens förskolan, samthur relationen Natur-Naturvetenskap-människa sett ut genom tiderna. Naturens verkan på ossmänniskor behandlas också då de ingår i Naturvetenskap, samt för att det pågår forskninginom området som tyder på en koppling mellan Natur, djur och välbefinnande som i sin turär förutsättningar för lärande.Det empiriska materialet är inhämtat via videoobservationer och metoden Stimulated recall.Utifrån studiens syfte har vi ställt frågor som: Hur belyser ni Naturvetenskap i verksamhetenutifrån Lpfö 98/10? Hur tolkar du Naturvetenskap i Lpfö 98/10? I resultatet kan vi se att detfinns en medvetenhet hos pedagogerna angående utevistelsen men att det kan hamna iskymundan på grund av säkerhetsskäl..

I dagens media kan vi dagligen läsa om miljö och miljöpåverkan. Hur vår livsstil bidrar till olika konsekvenser för Natur och djur. Hållbar utveckling är ett begrepp som nämns i och med detta. Återvinningen är en del i arbetet med att nå hållbar utveckling, där syftet med återvinningen är att använda sig av det material som redan finns för att skapa nytt material. Enligt läroplanen för förskolan (Skolverket, 2010) så ska pedagogerna utveckla barns förståelse för de olika kretsloppen och hur människor, samhälle och Natur påverkar varandra.

I den reviderade läroplanen för förskolan har intresset för och kunnandet om Naturvetenskapfått en mer framträdande roll än i den tidigare upplagan. Något som de båda upplagorna hargemensamt är miljöns betydelse för barnens utveckling och lärande, samt tillvaratagandet avbarnens nyfikenhet och utforskande. Detta väckte vår nyfikenhet gällande vilka möten ocherfarenheter av Naturvetenskap barn kan uppleva under utevistelsen på en förskola, samtvilka möjligheter respektive hinder pedagogerna ser med utemiljön som en lärandmiljögällande Naturvetenskapliga fenomen.I forskningsbakgrunden behandlas vad Naturvetenskap har för plats i dagens förskolan, samthur relationen Natur-Naturvetenskap-människa sett ut genom tiderna. Naturens verkan på ossmänniskor behandlas också då de ingår i Naturvetenskap, samt för att det pågår forskninginom området som tyder på en koppling mellan Natur, djur och välbefinnande som i sin turär förutsättningar för lärande.Det empiriska materialet är inhämtat via videoobservationer och metoden Stimulated recall.Utifrån studiens syfte har vi ställt frågor som: Hur belyser ni Naturvetenskap i verksamhetenutifrån Lpfö 98/10? Hur tolkar du Naturvetenskap i Lpfö 98/10? I resultatet kan vi se att detfinns en medvetenhet hos pedagogerna angående utevistelsen men att det kan hamna iskymundan på grund av säkerhetsskäl..

Vårt syfte med denna studie är att undersöka de kontroverser som uppstått vid vindkraftsetableringar på Västkusten. Detta syfte innefattar frågeställningar om vilka argument och aktörer som är inblandade och vad som formar en aktörs åsikter.Anledningen till att vi valde detta område var på grund av ett förslag vi fick från en konsult inom området. När vi studerat ämnet närmare insåg vi att det existerar kontroverser kring de olika etableringar som skett och även runt de som endast är i planeringsstadiet. Dessutom insåg vi att det inte fanns mycket aktuell forskning inom området.Studien är baserad på material som har insamlats i form av samrådsredogörelser, artiklar, insändare och fyra utförda intervjuer. Tolkning av materialet har skett utifrån en diskursanalys som gett resultat i form av tre olika diskurser inom kontroversen; Miljödiskursen, Lekmannadiskursen och den Ekonomiska diskursen.

Projektet har utförts ur ett bokförlags perspektiv och förklarar Natur & Kulturs byte av teknisk plattform för deras digitala läromedel. Detta projekt var ett delprojekt och delades in i tre faser: FAS 1: Förstudie, FAS 2: Genomförande och FAS 3: Analys och utvärdering. Syftet med projektet är dels att ge en helhetssyn över hur bytet skett i praktiken inom bokförlaget, och dels undersöka målgruppens förväntning på den nya tekniska plattformen. Projektets mål är att producera två titlar i produktions- och publiceringsverktyget 3D Issue, med utgivning höstterminen 2015. Metoderna som har använts i det här projektet är: intervju och en sammanställning av Natur & Kulturs enkätstudie, och en variation av deltagande observation.

För den som vill fiska i Strömmen är det bara att ta sitt fiskespö och gå dit, fisket har varit fritt för allmänheten sedan 1436. Men sportfisket är inte okontroversiellt, all lax och öring i Strömmen är inplanterad och hotar de Naturliga fiskbestånden i länet. Och man bör akta sig - fiske kan vara beroendeframkallande..