Sökresultat:
1313 Uppsatser om Natur och miljö - Sida 20 av 88
Har ungdomar som valt NV respektive SP till gymnasiet olika natursyn? : En enkÀtstudie av förstaÄrselever pÄ Naturvetenskaps- och SamhÀllsvettenskapsprogrammet
Syftet med detta arbete var att undersöka gymnasieelevers intresse för naturen och miljön. En enkÀtundersökning genomfördes bland elever som gÄr första Äret pÄ Naturvetenskapsprogrammet (NV) respektive SamhÀllsvetenskapsprogrammet (SP). EnkÀten formulerades för att utifrÄn svaren kunna jÀmföra olika grupper avseende orsakerna till varför de valt som de gjort till gymnasiet, vad de anser vara natur, samt om natursynen skiljer sig Ät mellan grupperna. En huvudfrÄga formulerades utifrÄn dessa faktorer:Har ungdomar som valt NV respektive SP till gymnasiet olika natursyn?Samtliga faktorer skilde sig, mer eller mindre, Ät mellan alla de grupper som jÀmfördes - mellan NV- och SP-elever, mellan tjejer och killar, mellan elever uppvuxna pÄ landsbygd och elever uppvuxna i stad samt mellan elever som huvudsakligen bott i villa och elever som huvudsakligen bott i lÀgenhet.Vid gymnasievalet uppger fler killar Àn tjejer att de pÄverkats av andra, och kompisar har pÄverkat mest.
En tid som andades förÀndring : En uppsats om religiös hÀngivelse till mer Àn religion
Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur idealen i statskyrkan och frikyrkorörelsen interagerade med arbetarrörelsens under sent 1800-tal och tidigt 1900-tal. Sverige Àr under den hÀr perioden ett samhÀlle i förÀndring pÄ sÄvÀl politisk, social som religiös nivÄ och i detta arbete undersöks nÄgra perspektiv pÄ konsekvenserna av dessa förÀndringar. Med en teori om varför mÀnniskor blir religiösa, undersöker jag nÀrmare vilken natur engagemangen i rörelserna kunde ha. Den tidiga arbetarrörelsen inspirerades av Marx och dÄ marxism och en positiv religionsyn inte Àr förenliga vill jag visa pÄ att nÀr religionen slutade vara det som skÀnkte mening och tillhörighet ersattes den av den politiska ideologin.
Barn p? v?g in : En scoping review om barns rekrytering till kriminella g?ng och f?rebyggande insatser
Ungas involvering i g?ngkriminalitet har ?kat markant i Sverige under de senaste ?ren och utg?r en v?xande samh?llsutmaning med l?ngtg?ende konsekvenser f?r trygghet och social sammanh?llning. Syftet med denna scoping review ?r att sammanst?lla och kartl?gga befintlig forskning om unga personer i eller p? v?g in i g?ngkriminalitet, med fokus p? vilka risk- och skyddsfaktorer som identifieras i litteraturen. Studien syftar ocks? till att unders?ka hur dessa faktorer beskrivs i relation till socialt arbete och f?rebyggande insatser.
Stimulerande utemiljö för personer med autistiskt syndrom : ett gestaltningsförslag i habiliteringssyfte
Valet av Àmne grundar sig i det rÄdande intresset av rehabiliterings- och habiliteringsformer i natur- och utomhusmiljö.
Arbete ska leda fram till ett gestaltningsförslag av en stimulerande utemiljö för personer med autistiskt syndrom. Platsen för gestaltningen Àr dagligverksamheten, Margaretahemmet i Lund. Verksamheten efterfrÄgar ett
gestaltningsförslag till deras atriumgÄrd i anslutning till byggnaden.
Att utevistelse och gröna miljöer har en positiv inverkan pÄ mÀnniskan Àr forskarna överens om. Det finns en efterfrÄgan av behovsanpassade utemiljöer i anslutning till habiliteringsverksamheter. Vid ett samarbete mellan
professionerna kan dessa utemiljöer förÀndras och förbÀttra.
Förskolebarns utelek ur ett genusperspektiv
Vi anser att barns utelek Àr ett intressant Àmne och vi upplever efter vÄr praktiktid och med erfarenhet av egna barn att leken Àr mer variationsrik, mer fantasifull och mer könsneutral dÄ barnen leker i skogen. Dessa tankar har funnits med oss genom hela utbildningen och syftet med denna undersökning har varit att dels fÄ svar pÄ de frÄgestÀllningar vi har samt att fÄ kunskaper och idéer till att frÀmja leken oavsett i vilken utemiljö barnen befinner sig i. Med hjÀlp av observationer av barnen och intervjuer med pedagoger har vi kommit fram till i vÄr mer begrÀnsade undersökning att det finns skillnader i barns utelek och att förskolans utemiljö dÀrför har betydelse för hur barnens lek ser ut..
LÀroplanernas och geografiÀmnets förÀndring i skolan. : En studie av olika lÀroplansförÀndringar och geografilÀraresupplevelser av dem.
Den hÀr rapporten tittar pÄ innehÄllet i de lÀroplaner som funnits i den svenska grundskolan, frÄn den första som kom 1962 till dagens som infördes 2011.Den behandlar ocksÄ Àmnet geografi, hur Àmnets innehÄll sett ut och förÀndrats över den hÀr tiden samt intervjuer med verksamma lÀrare.Man kan se att lÀroplanerna inte förÀndras direkt mycket i sin allmÀnna del, men att kursplanen förÀndrats en hel del med förskjutning frÄn kartografi och fokus pÄ nÀrmiljön till en mer teknisk undervisning med fokus pÄ samspel mellan mÀnniska natur, vilket Àven framkommer i de svaren lÀrarna ger..
Drömmen om Paradiset : en studie i paradiset dÄ, nu och i framtiden
Tankar om ett paradis har funnit i tusentals Ă„r, men det har Ă„terkommit i olika skepnader och under olika namn. Ăven i dag skapar mĂ€nniskan sig en bild av ett paradis och i detta arbete görs en jĂ€mförelse mellan dĂ„tidens och nutidens paradisskildringar. FrĂ„gan Ă€r om vi ser nĂ„gon skillnad mellan dĂ„tiden och nutidens? De större vĂ€sterlĂ€ndska filosofipĂ„verkande epoker, sĂ„som antiken, den keltiska och fornnordiska mytologin, den kristna, beskriver ett paradisiskt ideal som i mycket liknar vartannat. Edens lustgĂ„rd Ă€r kanske det mest kĂ€nda paradis, men som Ă€r en kombination av flera olika paradis.
Havsutsikt : Metoder för att bevara befintlig bebyggelse mot den stigande havsnivÄn
Klimatfra?gan a?r na?got som diskuteras pa? alla niva?er, o?verallt i samha?llet, a?nda fra?n dagliga matinko?p till teoretisk niva? pa? den internationella arenan. Fra?gan genomsyrar hela samha?llet, sa? a?ven den fysiska planeringen. Klimatfo?ra?ndringen fo?r med sig en stor ma?ngd effekter pa? natur och samha?lle, en av dessa a?r stigande havsniva?.
Arbetsterapeuters resonemang kring rehabiliteringsinsatser vid stressrelaterad psykisk oh?lsa
Bakgrund
Stressrelaterad oh?lsa ?r den sjukskrivningsorsak som ?kar mest och utmattningssyndrom
?r en av de vanligaste diagnoserna. Symtom p? utmattning g?r det sv?rt att klara arbete,
fritidsaktiviteter, hush?llsaktiviteter och annat som kan vara meningsfullt att utf?ra.
Arbetsterapeuter har kunskap om vardagens aktiviteter och hur dessa interagerar med
person och milj?. Eftersom arbetsterapeuter m?ter denna m?lgrupp i prim?rv?rden ?r det
av vikt att utforska deras resonemang kring vad de kan bidra med i
rehabiliteringsprocessen.
SlÀpp ut parken! : gestaltningsprogram för Larsberg pÄ Lidingö
Larsberg pÄ Lidingö byggdes sent sextiotal i tidstypisk anda. En ny stadsdel anlades med fj orton tiovÄningars skivhus,
tre lÀgre lamellhus och ett mindre centrum för service och handel. OmrÄdet anlades som hus i park, pÄ det viset att
man lade bostadshusen i en stor bÄge kring befi ntlig natur som genomskars med gÄngvÀgar och kantades med extensiva
grÀsytor. De öppnare ytornas solitÀrtrÀd har med tiden lyckats skapa vacker rumsbildning och som besökare i parken
fi nner man en stor kvalitet i den stÀndiga glÀnta som skapas mellan vildare natur och det grÀsbeklÀdda landskapet.
TyvÀrr hÄller inte övrig miljö samma klass. Mellan husen Àr funktioner dubbelt inramade av vÀxter och staket.
Skogen som resurs i lÀrandet
Syftet med min undersökning Àr att ta reda pÄ hur man anvÀnder skogen som verktyg i lÀrandet pÄ förskolan. Undersökningen har genomförts pÄ tvÄ olika kommunala förskolor med olika lÄngt till skogen. Intervjupersonerna var bÄde barnskötare och förskollÀrare. Jag har intervjuat om vilket syfte det har i skogen, vilka utmaningar som finns, lÀrandet, utomhusvistelsen medverkar till en beteendevariation, sociala utvecklingen och leken i skogen. Jag kom fram till att pedagogerna koncentrerade sig mycket pÄ barnens motorik nÀr de vistas i skogen och att barnen ska fÄ kunskap om skogen, djurlivet och Àven vÀxtlivet.
Hinder och möjligheter för naturreservat som hÀlsoresurs
Syftet med denna studie Àr att belysa förutsÀttningarna för att anvÀnda naturreservat som ett verktyg mot ohÀlsa utifrÄn tre viktiga samhÀllsinstanser: kommun, landsting och
lÀnsstyrelse. Som metod har jag anvÀnt mig av tre kvalitativa intervjuer. Intervjuerna var
halvstrukturerade, spelades in, transkriberades och bearbetades med kvalitativ innehÄllsanalys dÀr ansatsen var en blandning av induktion och deduktion. Resultatet
tyder pÄ att de naturreservat som valts ut med omsorg om vÀxter och djur, och dÀr man satsat pÄ tillgÀnglighet sÄ vÀl ute i naturen som med information, kan verka som verktyg
mot sÄvÀl fysisk som psykisk ohÀlsa förutsatt att de tjÀnstemÀn som arbetar med samhÀllsutveckling och folkhÀlsa fÄr de ekonomiska resurser och den utbildning som
behövs för utvecklingen samt att de vÀrdesÀtter ett ökat samarbete..
Ett varv pÄ Beckholmen
Reparationsvarv.Beckholmen kan pÄ grund av sin historia anses vara en ofta hÀnsynslöst behandlad ö. HÀnsynslös mot öns natur och egna ordning, för att stÀndigt fylla ny funktion och nya ÀndamÄl. Idag Àr ön starkt mÀrkt av denna behandling, och i kontrast till tidigare, ansedd som en oerhört kÀnslig plats, bÄde i sin natur och exponering för staden. Staden sjÀlv ser olika vÀrden i Beckholmen, vilka stÄr i stark strid med varandra. Att vilja bevara Beckholmen som en ö med skÀrgÄrdsframtoning, som en förlÀngning av DjurgÄrden, i kontrast till det kulturhistoriska vÀrdet i Beckholmens tidigare varvsverksamhet som bör fortskrida och utvecklas, gör det nödvÀndigt att pÄ nÄgot sÀtt vÀlja sida i frÄgan.Vi har fÄtt i uppgift att rita ett reparationsvarv pÄ denna ö, och för mig kÀndes det mest naturliga att lÄta den dramatik och förÀndring som funnits genom historien fortskrida.
Natur pÄ skolgÄrd : vÀrdet av naturlika miljöer och deras utformning för barn
As a result of my fascination for nature I have chosen to study the possibilities to introduce natural environments on schoolyards. Too many schoolyards are lacking vegetation and many of them look like sterile asphalt deserts.
The master thesis consists of two parts. The first part is based on literature studies and the second part in which findings from part one are put into practice. Five examples are presented; four schoolyards in Malmö; KryddgĂ„rdsskolan, Kirsebergsskolan, Rörsjöskolan and LindĂ€ngeskolan and one in Kalmar; Ă
byskolan. Malmö Naturskola has been working with the chosen areas on the schoolyards in Malmö.
Lönsamhet i mindre slakteri : fallstudie pÄ Wiktor Olssons slakteri
Slakteriverksamhet blir allt mer intressant med tanke pÄ de stÀndiga variationerna i
slaktsvinspriset, en av flera stora osÀkerhetsfaktorer inom lantbruksbranschen. Genom
att komplettera olika verksamheter inom animalieproduktion med ett slakteri har man
möjlighet till att investera sig till en större sÀkerhet genom att man har hela
produktionsledet fram till konsumenten.
Syftet med projektet Àr att undersöka om det gÄr att fÄ lönsamhet i ett mindre slakteri
samt vilka formella krav som stÀlls. DÀrför togs kontakt med en mindre slakteriÀgare
som bedriver slakteriverksamhet lokalt i Blekinge. Denna slakteriÀgare utgör
huvudkÀllan till arbetet.
Det första man ska söka vid ett Àgarbyte Àr tillstÄnd. Beroende pÄ hur mycket
köttprodukter du producerar ansöker du antingen till kommunen eller till
Livsmedelsverket.