Uppsatsen kartlägger det amerikanska agerandet i fråga om EU: s skapande av en militär krishanteringsförmåga. Dessutom görs ett försök att med hjälp av en teori vars födelse ägde rum före det kalla kriget, förklara USA:s säkerhetspolitiska beteende gentemot Europa. Huvudsyftet med uppsatsen är att ur ett geopolitiskt-realistiskt perspektiv belysa hur USA betraktar den Europeiska Unionens säkerhetspolitiska utveckling.I uppsatsen kan det konstateras att USA:s officiella syn på den europeiska utvecklingen i huvudsak har varit positiv och att man välkomnar att de europeiska allierade staterna satsar mer på sin respektive försvarsförmåga vilket ger en mer jämbördig fördelning av kostnaderna. USA välkomnar europeiska utvecklade förmågor för att förbättra Nato:s kapacitet. Det föreligger en amerikansk oro för att den europeiska uppbyggnaden skall leda till att Nato:s betydelse minskar.

ABSTRACT:The aim of this essay is to analyze whether the development of the Principles of War in small states´ doctrine has been influenced by the doctrinal development of alliances after the start of an international cooperation.The author suggests that the development of the Principles of War can be understood through theories of doctrinal development. The theory used for this analysis states that small states depend on alliances, such as Nato, and therefore adapt their doctrine to better match the doctrine of the alliance. Since the Principles of War are the foundation of doctrine, such an adaption should lead to an adaption of the Principles of War as well.The analysis will be made using Swedish Army field manuals as a basis. These will be compared to Nato´s, in order to see whether or not Sweden has adapted its Principles of War following its membership of the Partnership for Peace.The results show that today the Swedish Principles of War are more similar to Nato´s than they were in 1982, which suggests that they have been adapted to better match those used by Nato. Although this essay does not analyze the reasons why, the results imply that theories of doctrinal development also include the development of principles of war.

Uppsatsen analyserar den tyska planeringen av Ardenneroffensiven med hjälp avNato:s planeringsprocess, GoP 99. Inledningsvis så beskrivs planeringsprocessen ochdess koppling till militärteorin. Därefter så analyseras den tyska planeringen införArdenneroffensiven med hjälp av de olika stegen i planeringsprocessen i syfte att hittaskillnader och likheter. Slutligen så förs en diskussion kring planeringsprocessensanvändbarhet som analysinstrument. Resultatet av analysen visar att den tyskaplaneringen i huvudsak har haft samma innehåll som de olika stegen i GoP 99.

Denna studie behandlar de statliga intressen som bidrar till att Nato fortsätter att vara en attraktiv institution för stater, då hotet den bildades för att möta har försvunnit. Jag har utgått ifrån min hypotes att det finns varierande intressen hos staterna beroende på deras kapacitet och maktposition i systemet, som gör det lönsamt för staterna att fortsätta verka inom institutionen. I studien används realismen för att finna och identifiera dessa intressen hos USA, Frankrike och Polen som alla är medlemmar av Nato, men även den liberala institutionalismen avvänds som ett komplement till realismen. Mina resultat bekräftade min hypotes om staternas egenintressen i organisationen, och visade att Nato främst är en arena för staterna att utöva och utöka sin makt och sitt inflytande över andra stater. I USA:s fall handlar det om att fördröja och kanske förhindra att ett europeiskt försvarssamarbete tar form och utvecklar kapacitet att utmana deras unipolära ställning.

Undersökningen tar sin utgångspunkt i huruvida den Svenska förnödenhetsförsörjningen är interoperabel gentemot Nato. Detta med bakgrund till att Försvarsmakten har genomgått en större omorganisation till ett insatsförsvar som ska kunna verka och samarbeta tillsammans med andra nationer i multinationella insatser.  Syftet med denna undersökning är att jämföra huruvida den svenska förnödenhetsförsörjningen är interoperabel med Nato.Metoden för undersökningen är en teorikonsumerande metod där en teori om interoperabilitet används. Genom teorin har fyra olika variabler tagits ut och är utgångspunkter för det empiriska material och de områden som har undersökts. Slutligen har det empiriska materialet renderat i en jämförandeanalys mellan Sverige och Nato för att kunna besvara frågeställningen.  Slutsatser som är dragna av undersökningen är att Försvarsmaktens förnödenhetskedja till viss del är interoperabel med Nato.

Den svenska Försvarsmakten fattade 2004 beslut om att söka uppnå interoperabilitet med andra nationers försvarsmakter. Som gemensam nomenklatur för samarbetsformerna valdes, med bakgrund av att EU sökte samma lösning, att nyttja de standarder som fanns inom Nato. Den här uppsatsen undersöker i vilken utsträckning den svenska försvarsmakten på operativ nivå är interoperabel idag ? tidigt 2010. En gränsöverskridande funktion har valts som undersökningsobjekt, underrättelsefunktionen.

This thesis is an analysis based on the problem of defining a humanitarian intervention and argues when or not, it is appropriate to operate it. The interest lies in finding out whether the argument itself is justifiable,not whether the act of interference was justifiable. My hypothesis is that both private and international operatios misuse the definition "humanitarian interventions" as an excuse to trespass the laws of war. Behind the idea of protecting human rights, freedom and democracy, is the liberalist idea of all individuals being equal. The respect for their freedom and rights drives outside actors to intervene when crimes are comitted against them.

Humanitarian intervention is a concept that generates several problems in our time. The idea of humanitarian intervention concerns the modern norms of sovereignty and noninterventional principals. It also concerns the conventional norm, which declares that states are not allowed to interfere in other states? internal affairs. The use of military force to implement humanitarian intervention is restricted according to international law.

Denna studie tar avstamp i begreppet kris, då dess komplexitet och mångtydighet gör detintressant att studera utifrån en begreppshistorisk ansats. För begreppets fortlevnad har dethistoriskt sett utvidgats till att inrymma flera bakomliggande meningar som passar denaktuella verkligheten. Syftet med studien är således att urskilja hur begreppet kris förändratsutifrån Natos konceptdokument under årtalen 1968, 1991, 1999 samt 2010 med hjälp avbegreppshistorisk teori och metod. Reinhart Koselleck är en av begreppshistoriens urfädervilket gör att hans teoretiska ramverk samt metod fungerar som verktyg vid illustrerandet avden begreppsliga förändringsprocessen. Dessutom tillmötesgår den begreppshistoriskametoden det spontana intresset för språk och ordbetydelser, varför den bedöms vara somgiven för denna uppsats.

No-fly Zones have been used in three recent conflicts. For every intervention the time taken to achieve the end-state has decreased. It took twelve years in Iraq, three years in Bosnia and only nine months in Libya. Nato was part of the intervention in both Bosnia and Libya, facing almost the same size of opponent, but it took them four times longer to achieve the end-state in Bosnia compared to Libya. The purpose of this essay is to analyze this difference in the time taken to achieve the end-state with a structured focused comparison of Bosnia and Libya based on Robert Pape´s theory of coercion with a focus on No-fly Zones. The results show that the mandate can explain the difference. In Libya Nato had the opportunity, due to the mandate, to use pre-emptive strikes, which they did not have in Bosnia.

I mars 1999 inledde Nato operationen Allied Force i dåvarande Förbundsrepubliken Jugoslavien. Operationen blev kritiserad för att ha tillfogat s.k. ?collateral damage? och vissa ickestatliga organisationer hävdade att brott mot krigets lagar begåtts.Specifika dokument, som reglerar luftkrigföring, har historiskt sett saknats. Detta har inneburit problem för bedömningar av enskilda fall.

David Galula var en fransk officer som 1964 skrev ner sina teorier om upprorsbekämpning.Dessa teorier har därefter fått ett enormt stort utrymme i både utbildningar och itillämpningar på konflikter världen över. Uppsatsen avhandlar skillnader och likhetermellan Galulas åtta operationella steg och Nato:s nya doktrin för COIN-operationer från2011.Syftet med uppsatsen är att studera de två verken för att utröna hur mycket Galulas teorieranvänds i en modern handbok gällande upprorsbekämpning. Kopplat till användet avGalula i doktrinen vill uppsatsen bedöma hur mycket plats Galulas teorier bör få i denmoderna svenska officersutbildningen.Uppsatsen har nyttjat sig av en kvalitativ textanalys samt en komparativ del där de tvåverken jämförs. Nato:s doktrin för COIN-operationer har analyserats med hjälp avGalulas åtta steg. Resultatet visar att Galulas teorier till viss del går att finna i doktrinen,men det är även mycket som ej går att koppla mellan verken..

Uppsatsens syfte är att verifiera alternativt falsifiera hypotesen: Svensk logistikledning av förband,ingående i internationella operationer, kan genomföras på ett likartat sätt oberoende av omoperationen leds av FN eller Nato. Detta har gjorts med den rationalistiska organisationsteorinsom den bärande teorin.I uppsatsen besvaras delfrågorna-På vilket sätt påverkar eventuella skillnader i logistikledningsprinciper i FN respektive Nato,svensk logistikledning?-I vilken utsträckning påverkar gällande styrdokument Försvarsmaktens utformning avlogistikledning vid internationella operationer?Dessutom analyseras begreppet logistikledning genom att svara på frågan: Vad är logistikledning?.

In this essay we try to find explanations as to why Denmark went to war, to-gether with the United States and other nations, against Iraq. We have exam-ined several factors which we believe to be the most important for Denmark`s decision to go to war. In particular, we have looked at Prime Minister Anders Fogh Rasmussen and his belief system, Denmark`s recent domestic policies especially the immigrations policies, relevant parts of Denmark`s past foreign policies and Denmark`s role within international organizations like UN, Nato and EU. Throughout the essay our attention is focused on Rasmussen as a main actor in forming and pushing through Denmark`s policies..

Trots lagar, nationella som internationella, återkommer diskussionen om etik vid militära interventioner. Uppsatsen handlar om huruvida Nato:s intervention i Kosovo levde upp till etiska lagar kring militära interventioner samt om normativa teorier fortfarande är relevanta och lämnas utrymme idag.Syftet med uppsatsen är att se om det fortfarande finns utrymme idag för normativa teorier, såsom den etiska teorin just war theory, och om dessa är rimliga att använda. Uppsatsen använder fallstudien Kosovo som exempel och analyserar samtidigt hur denna intervention lever upp till de nio punkterna i teorin.Kvalitativ textanalys samt fallstudie av Kosovo har använts som metoder och just war theory har använts som teori.Resultatet visar att sju av nio punkter helt eller till stor del levdes upp till under Nato:s intervention i Kosovo, och att de resterande två till viss del levdes upp till. Undersökningen påvisar också att normativa teorier lämnas utrymme idag, och att teorin fortfarande kan vara relevant, om än med lite modifikation..