Trots lagar, nationella som internationella, återkommer diskussionen om etik vid militära interventioner. Uppsatsen handlar om huruvida Nato:s intervention i Kosovo levde upp till etiska lagar kring militära interventioner samt om normativa teorier fortfarande är relevanta och lämnas utrymme idag.Syftet med uppsatsen är att se om det fortfarande finns utrymme idag för normativa teorier, såsom den etiska teorin just war theory, och om dessa är rimliga att använda. Uppsatsen använder fallstudien Kosovo som exempel och analyserar samtidigt hur denna intervention lever upp till de nio punkterna i teorin.Kvalitativ textanalys samt fallstudie av Kosovo har använts som metoder och just war theory har använts som teori.Resultatet visar att sju av nio punkter helt eller till stor del levdes upp till under Nato:s intervention i Kosovo, och att de resterande två till viss del levdes upp till. Undersökningen påvisar också att normativa teorier lämnas utrymme idag, och att teorin fortfarande kan vara relevant, om än med lite modifikation..

Sammanfattning: Vilka är trenderna i den ryska doktrinutvecklingen under 2000-talet och hur kan dessa karaktäriseras? De ryska doktrinerna vänder sig inte primärt till operativ verksamhet utan är deklaratoriska till innehåll och omfattning och ska tolkas som signaler till omvärlden. Rysslands doktrinutveckling påverkas i stor omfattning av omvärldshändelser där retoriken i början av decenniet indikerar en stor oro för ett försvagat FN, vilket härleds till bl.a. Nato intervenering i f.d. Jugoslavien utan FN- mandat.Rysslands geostrategiska läge indikerar ett dilemma då hoten mot Rysslands säkerhet får en omfattande beskrivning i doktrinerna.

USA har nu hört och sett Rysslands tendenser till maktanspråk i Europa och vilka medel man är villig och kapabel att använda sig av. Detta föranleder Nato att rusta upp sina resurser och vidare fördjupa säkerhetsdilemmat i Europa. Att bibehålla och expandera ett starkt Nato i Europa även efter kalla krigets slut har visat på USA:s förmåga att navigera världspolitiken på ett proaktivt sätt utan att löpa några risker för den egna nationella säkerheten. USA:s engagemang på den Europeiska arenan ska primärt tolkas som en strategi för att balansera upp Ryssland och bara sekundärt som en idealistisk ambition att värna om regional fred och säkerhet. Vi kan således utläsa att ingen av aktörerna är intresserade av status quooch den process av maktmaximering som pågått i Europa sedan långt tillbaka fortsatt lika aktiv..

24 mars 1999 påbörjar Nato för första gången i organisationens historia krigshandlingar med luftstridskrafter. Detta mot ett Serbien med Slobodan Milosevic i spetsen som utförde etniska rensningar på kosovoalbaner i Kosovo. Denna konflikt kom att från Natos håll kallas operation Allied Force. Tre år innan denna konflikt urartade släppte Dr. Robert A.

Charles de Gaulle, en fransk general, var president i Frankrike från 1958 till 1970. Redan innan sitt makttillträde ?58 hade han verkat för att Frankrike skulle skaffa sig ett självständigt kärnvapenförsvar och göra sig mer självständigt och suveränt, främst gentemot Nato och USA. Detta arbete tog rejäl fart efter hans makttillträde och det franska självständiga kärnvapenförsvaret förverkligades 1967. Året innan, tog han Frankrike ur Nato:s militära samarbete.

Uppsatsen avser undersöka om bakomliggande politiska ideologier syns i två svenskar dagstidningars framställning av Sveriges medverkan i de Nato-ledda operationerna under konflikten i Libyen 2011. En kritisk diskursanalys har använts enligt Van Dijks modell. Studien visade att tidningarnas bakomliggande politiska hållning syntes till viss del i rapporteringen. DN:s liberala hållning kunde urskiljas i att de lät många parter komma till tals, medan SvD lutade mycket av sin rapportering på det moderata partiets företrädare. De tycktes också ha lagt olika mycket allvar och dramatik i händelserna i Libyen 2011..

This study takes its starting point in ongoing changes and differences in the global power dynamics. The liberal rules-based world order that has been acknowledged for governing the world with the US as the hegemon of power has been strongly challenged during the last decades. Russia?s invasion of Ukraine can be seen as an example of ongoing changes in the world order, with Russia as a challenger to the US as the hegemon of power. The changes and instability that this has led to for Sweden's national security situation can be seen as a concrete example of how ongoing changes in the world order affect Sweden?s foreign policy.

This essay aims to examine managers experiences of control at the workplace within the property sector, and how these experiences differ between female and male managers. This study is a qualitative single case study that intends to offer a deeper understanding of a unique case and uses an abductive method approach. The essay is based on two main theories, Foucault?s (2003) theory of control and the gender system of Hirdman (1988, 2001) and is supplemented by previous studies of the modern workplace. The study is based on eighteen semi-structured interviews that aims to capture the participants personal experiences regarding control at the modern workplace, and the norms, surveillance, hierarchies, and self-discipline that make up this control.

This paper has its aim to investigate in which way the theory about the dynamic of the triadic nexus, presented by Brubaker, needs to be revised. In the first place this theory is presented and after then applied on the triad formed by: the Hungarian national minority in Transylvania, Romania and Hungary. Through the empirical evidences, that are presented here by following up the political relations and its dynamics over time between the three fields, is shown that the theory is usable for the case in question. Further as we approach the more actual development of the political life in the triad appears a need to deal with one more field which would be for example the Nato or/and EU.This means that Brubakers theory has to be revised so it would take in account a forth field and that of an international organization/institution. The arguments for this needed change is put forth through empirical evidences on the political relations that the two states has with Nato or/and EU and the huge influence these have on the states..

Det serbiska luftvärnet sköt ner ytterst få av Nato:s flygplan under Kosovokonflikten. Trots det så visar det sig att Nato:s luftoperationer indirekt påverkades i stor skala av luftvärnet. Även om man sköt ner ytterst få av de anfallande flygplanen uppnådde serberna indirekta effekter på Nato som försvårade hela operationen. Syftet med denna uppsats är att problematisera och definiera begreppet indirekt effekt inom ramen för luftvärn samt att applicera detta begrepp på en vald konflikt.Uppsatsen består i huvudsak av två sammanhängande undersökningar. Först sker en begreppsutredande studie som resulterar i en definition av begreppet indirekt effekt.

Denna C-uppsats i socialpsykologi syftar till att undersöka hur en grupp gymnasieelever reflekterar kring sina egna och andras erfarenheter av grupptryck. Arbetet ska bidra till att få en förståelse för socialpsykologiska interaktioner som återfinns i resonemanget kring grupptryck. Arbetet grundar sig på intervjuer av fem gymnasielevers upplevelser av grupptryck och använder hermeneutiken i sin metodologi. Empirin analyseras genom tre teorier som behandlar olika perspektiv på grupptryck; beteende, existentiellt och intersubjektivt. Dessa teorier är Social Proof, Sartres Ond Tro samt Meads intersubjektivitet.

There are several competing views on how to best utilize air power. Following his quantitative study of air power, Robert Pape developed a theory which focuses on undermining the target state's military strategy. According to Pape it is possible to explain the outcome as a result of military vulnerability. This essay seeks to determine if Pape's theory can predict the outcome of Operation Unified Protector. By using a mixed methods approach on four hypotheses, it will be determined if the operation was a successful case of coercion, if Nato acted according to Pape's model and whether this achieved the desired effects or not. The results reveal that the theory could not successfully predict the outcome of the conflict.

There are several competing views on how to best utilize air power. Following his quantitative study of air power, Robert Pape developed a theory which focuses on undermining the target state's military strategy. According to Pape it is possible to explain the outcome as a result of military vulnerability. This essay seeks to determine if Pape's theory can predict the outcome of Operation Unified Protector. By using a mixed methods approach on four hypotheses, it will be determined if the operation was a successful case of coercion, if Nato acted according to Pape's model and whether this achieved the desired effects or not. The results reveal that the theory could not successfully predict the outcome of the conflict.

Detta är en studie över Sverige, Norge och Danmarks legala möjligheter att inrikes nyttja sin försvarsmakt för att bekämpa terrorism. De lagliga förutsättningarna skiljer sig idag mellan länderna vilket, i sin tur, innebär att ländernas möjligheter att snabbt sätta in tillräckliga resurser för att möta ett angrepp, varierar. Även angreppets karaktär är avgörande huruvida försvaret får nyttjas. Kriminalitet och ytterligheten terrorism är polisens uppgift men försvaret har möjligheter, men med varierande grad, i samtliga tre länder att stödja polisen. Preliminär lagstiftning och undantagstillstånd är inte genomförbart i alla tre länderna.

Dr. Robert A. Pape gav 1996 ut sin bok Bombing to Win ? Airpower and Coercion in War där han presenterar sin teori om hur luftmakt bäst ska användas för att påtvinga sin vilja över en motståndares. Genom empiriska studier argumenterar han för att strategisk bombning inte fungerar utan luftstridskrafterna ska istället användas till att bekämpa fiendens militära strategi.Detta självständiga arbete presenterar kärnan ur Pape's teori, samt tar ut tre centrala kriterier som verkar sammanfattande för teorin och undersöker sedan om det går att urskilja dessa inom Nato's nyttjandet av luftmakt under Operation Deliberate Force i Bosnien 1995.