Bakgrund och problemdiskussion: Med bakgrund i regeringens mÄl i att minska de administrativa kostnader för företag, beslutade BokföringsnÀmnden 2004 att Àndra inriktning pÄ den praxis som dÄ fanns för redovisning. Detta genom att ta fram nya och samlade regelverk för noterade och icke-noterade företag. Regelverken delades upp i fyra kategorier baserat pÄ företagsform och storlek K1-K4. I dagslÀget finns olika regelverk och rekommendationer att tillÀmpa, vilka ges ut av olika organisationer. Förenklingarna för företagen i K2 kategorin bestÄr i att alla redovisningsregler ska finnas i ett samlat dokument, samt att det inte ska vara möjligt att vÀlja olika alternativa redovisningsprinciper.

CE-mÀrkning av produkter blir allt vanligare i Europa. I stort sett alla produkter kan CE-mÀrkas. En av dessa produkter Àr ballast, det vill sÀga berg- och grusmaterial. Det finns mÄnga olika anvÀndningsomrÄden för ballast, men framförallt Àr det en viktig komponent i asfaltbelÀggningar, betong och som vÀg- och jÀrnvÀgsmaterial. SÀkerhets- kraven pÄ dessa typer av ballast Àr höga, vilket har medfört att ett antal nya europeiska kravstandarder har utvecklats.

KlÀdindustrin har förÀndrats betydligt de senaste 30 Ären. Detta har lett till nya affÀrsmodeller som bygger pÄ trendigt, billigt och snabbt mode. Dessa affÀrskoncept benÀmns fast fashion och i Sverige finns kedjeföretagen H & M, Lindex och Gina Tricot för att nÀmna nÄgra. Konceptet uppmanar konsumenter till att stÀndigt konsumera klÀder som dÀrmed stimulerar konsumenternas behov av att bÀra det senaste modet till ett rimligt pris. Detta beteende fÄr i lÀngden konsekvenser för miljön vilket leder till att media och samhÀllsaktörer ifrÄgasÀtter dessa affÀrsmodeller.

Renheten hos brÀnnbart avfall/restavfall frÄn hushÄll skiljer sig mellan olika insamlingssystem. Det Àr av stor vikt att sÄ mycket material som möjligt kan utsorteras och Ätervinnas. Olika insamlingssystem för hushÄllsavfall kan delas in i enkÀrlssystem med fraktionen brÀnnbart avfall/restavfall, tvÄfackssystem med brÀnnbart samt möjlighet att sortera ut matavfall, och fyrfackskÀrl dÀr brÀnnbart, matavfall samt fler fraktioner kan utsorteras. Syftet med detta arbete Àr att undersöka renheten hos restavfallet vid olika hushÄllsnÀra insamlingssystem. Skillnader i renhet/andel felsorterat material i det brÀnnbara avfallet/restavfallet frÄn de olika systemen studerades och jÀmfördes baserat pÄ befintliga plockanalyser som visar innehÄllet i avfallet.

SammandragProblematisering: Tilla?ter kvinnliga revisorer en la?gre ma?ngd av earnings management a?n sina manliga kollegor? En va?ldigt liten del av den befintliga kvantitativa forskningen inom earnings management har fokuserat pa? om det finns skillnader i hur kvinnliga respektive manliga revisorer va?ljer att begra?nsa earnings management i ett fo?retag. Dessa underso?kningar har gjorts i la?nder som enligt World Economic Forum (WEF, 2013) rankas bland de ho?gsta i va?rlden na?r det kom- mer till ja?msta?lldhet, och det finns da?rfo?r en osa?kerhet ifall deras empiriska resultat kan appliceras i andra la?nder. A? andra sidan finns det forskning som tyder pa? att sociala strukturer sa?som ja?m- sta?lldhet pa?verkar inte bara skillnaderna mellan kvinnor och ma?n utan ocksa? synen pa? resultat manipulering.

SammanfattningDetta examensarbete Àr baserat pÄ ett uppdrag frÄn AB MÀlarplast, en plasttillverkare i Eskilstuna, med syftet att designa en serie med tre olika glastyper. Ett vin-, champagne- och grogglas skulle ges förslag pÄ, som alla innehöll en gemensam nÀmnare som kopplade de alla glastyperna. Uppdragsgivaren hade redan före arbetet skapa kontakt med en kund som importerade en glasserie frÄn Nya Zeeland. PÄ grund av att den lÄnga transportvÀgen innebÀr en hög kostnad försöker MÀlarplast ta över den utlÀndska leverantörens plats, och dÀrigenom kunna erbjuda ett bÀttre pris. Examensarbetet Àr ett stöd för tillverkningen som kommer starta innan Ärets slut.Arbetet kom att baseras pÄ en bakgrundsundersökning av vinkultur, materiallÀra och produktionsteknik för att sedan genom olika verktyg och modeller komma fram till en konkurrenskraftig lösning för AB MÀlarplasts situation.

Den 25 maj 2014 valde Sverige, likt resterande medlemslÀnder inom EU, parlamentariker till Europaparlamentet för perioden 2014-2019. Detta val tenderar att engagera lÄngt fÀrre vÀljare Àn nationella parlamentsval trots att det Àr ett av fÄ reella verktyg en vÀljare har att pÄverka EU:s arbete och inriktning. Fenomenet kan exemplifieras med Sverige som i riksdagsvalet 2010 uppnÄdde ett valdeltagande pÄ 84,63% av den röstberÀttigade befolkningen, men i valet till Europaparlamentet 2009 röstade endast 45.3%. Generellt i EU röstar 20 procentenheter fÀrre i valet till Europaparlamentet. I och med valet 2004 föll det sammanlagda valdeltagandet till under 50 % för första gÄngen.I boken ?What?s wrong with the European union & how to fix it? pÄvisar Simon Hix denna problematik och kallar Europaparlaments-valet ett ?second-order election?.

Bemanningsföretagen har sedan legaliseringen 1993 fÄtt fÀste pÄ den svenska arbetsmarknaden. Bemanningsbranschen innebÀr en förÀndring av det traditionella anstÀllningsförhÄllandet som vanligtvis Àr tvÄpartsrelation till att bli en trepartsrelation. Det har skapat viss problematik, dÄ arbetsrÀttslig lagstiftning frÀmst Àr anpassad efter den tvÄpartsrelation som Ànnu anses vanligast. Den reglering som styr arbetsmiljöfrÄgor Àr frÀmst Arbetsmiljölagen, vilken kom till dÄ trepartsförhÄllande var frÀmmande för den svenska arbetsmarknaden. DÀrmed vÀcktes frÄgan om vilken aktör som bÀr arbetsmiljöansvaret vid uthyrning av arbetskraft samt om arbetsmiljöansvaret skiljer sig vid anlitandet av entreprenad.Syftet blir dÀrför att, genom den rÀttsdogmatiska metoden, utreda gÀllande rÀtt och dÀrigenom fÄ djupare förstÄelse för komplexiteten kring Àmnet.

SammandragProblematisering: Tilla?ter kvinnliga revisorer en la?gre ma?ngd av earnings management a?n sina manliga kollegor? En va?ldigt liten del av den befintliga kvantitativa forskningen inom earnings management har fokuserat pa? om det finns skillnader i hur kvinnliga respektive manliga revisorer va?ljer att begra?nsa earnings management i ett fo?retag. Dessa underso?kningar har gjorts i la?nder som enligt World Economic Forum (WEF, 2013) rankas bland de ho?gsta i va?rlden na?r det kom- mer till ja?msta?lldhet, och det finns da?rfo?r en osa?kerhet ifall deras empiriska resultat kan appliceras i andra la?nder. A? andra sidan finns det forskning som tyder pa? att sociala strukturer sa?som ja?m- sta?lldhet pa?verkar inte bara skillnaderna mellan kvinnor och ma?n utan ocksa? synen pa? resultat manipulering.

Syftet med denna uppsats Àr att pröva om kulturella faktorer kan förklara den mellanstatligavariationen av korruption. En teoretisk genomgÄng pekar ut Transparency Internationals CorruptionPerception Index, samt VÀrldsbankens Control of Corruption Index som lÀmpliga indikatorerpÄ graden av korruption. Som kulturella förklaringsfaktorer anvÀnds tvÄ dimensionersom den amerikanske samhÀllsvetaren Ronald Inglehart (1997) extraherat ur det vÀrldsomspÀnnandeWorld Values Survey-materialet; dessa dimensioner avspeglar en tvÀrkulturellpolarisering mellan traditionella visavi sekulÀra vÀrderingar och överlevnadsvÀrden visaviemancipativa frihetsvÀrden (Warelius 2007). Inglehart och Welzel (2005) har lagt fram empiriskbevisföring för att socioekonomisk utveckling orsakar kulturell förÀndring, sÄledes anvÀndsdenna faktor som bakomliggande kontrollvariabel ? FN:s Human Development Indexnyttjas som indikator pÄ socioekonomisk utveckling.Flera teoretiker framhÀver nÀrvaron av formella demokratiska institutioner som en förklaringtill graden av korruption.

Sverige som land sÀger sig idag ha förÀndrat sin politik ifrÄn en neutralitetspolitik till en solidaritetspolitik. I studier tidigare gjorda för den tid Sverige hade en uttalad neutralitetspolitisk linje inom sÀkerhetspolitiken sÄgs en bakomliggande solidaritet ligga i det dolda. Det denna studie syftar till Àr genom en analys av den politiska diskursen ta reda pÄ huruvida Sverige kan sÀgas ha lÀmnat sin neutralitetspolitik och fullt ut gÄtt över till en solidaritetspolitik.För att ta reda pÄ detta genomförs en fallstudie med ett fall av svensk sÀkerhetspolitik. Fallet bestÄr av det nordiska samarbetet sett frÄn svensk politisk synpunkt. För att kunna anlysera solidaritet kontra neutralitet anvÀnds teorierna neoliberalism och neorealism som ett medel för att tolka Sveriges politiska drivkraft i samarbetet.

Kandidatuppsatsens syfte Àr att undersöka hur bistÄndshandlÀggare inom Àldre-omsorgen tolkar och anvÀnder socialtjÀnstlagen i handlÀggningsprocesser. En kvalitativ forskningsmetod anvÀnds och totalt har sex bistÄndshandlÀggare inter-vjuats.De frÄgestÀllningar som uppsatsen utgÄr ifrÄn Àr:? Hur tolkar bistÄndshandlÀggare portalparagrafen, vÀrdegrundspara-grafen samt bistÄndsparagraferna i socialtjÀnstlagen?? Hur anvÀnder bistÄndshandlÀggare ovannÀmnda paragrafer i hand-lÀggningsprocesser?? Vilka möjligheter har bistÄndshandlÀggare att pÄverka sitt arbete och hur yttrar sig detta?Uppsatsen har en abduktiv ansats och de teorier som anvÀnds Àr organisationsteori samt salutogent perspektiv. Centrala begrepp inom organisationsteori Àr makt, byrÄkrati och handlingsutrymme medan det individinriktade salutogena perspek-tivet fokuserar pÄ begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.Det empiriska materialet Àr indelat i fyra teman dÀr resultaten presenteras; lag-tolkning och reflektion, subjektiv kontra objektiv lagstiftning, betydelse av rikt-linjer respektive organisation och ekonomi. Studiens övergripande resultat Àr att det förekommer variationer pÄ hur bistÄndshandlÀggare tolkar socialtjÀnstlagen och att tolkningarna pÄverkar hur lagen anvÀnds i handlÀggningsprocesser.

I denna studie undersöks deltagarnas handlingar och mĂ„l i ett IT och lĂ€randeexperiment. Experimentet Ă€r inspirerat av en undersökning gjord av Schnotz, Böckheler och Grzondziel (1999) med tyska studenter. I den undersökningen undersöks bland annat effekterna av lĂ€rande i par med hjĂ€lp avstatiska bilder kontra tillgĂ„ng till interaktiva animerade bilder. Detta görs genom att testa deltagarnas kunskaper före och efter en lĂ€randeperiod dĂ€r en grupp haft tillgĂ„ng till statiska bilder och en annan haft tillgĂ„ng till interaktiva animerade bilder (simuleringar). Ämnet Ă€r tidszoner och tidsskillnader samt tiden vid jordenruntresor.

PÄ uppdrag av CWR Engineering AB har en undersökning utförts över huruvida det Àr möjligt att skapa ett verktyg som kan hjÀlpa den mekaniska konstruktören inom processindustrin att höja kvalitetssÀkringen och effektiviteten i sitt arbete med utrustningsritningar. Arbetet i utvecklingsprocessen i processindustrin strÀvar mot en tvÀrfunktionalitet. All konstruktion grundas i Piping and Instrumentation Diagram (P&ID) dÀr processen för exempelvis en kemikaliefabrik beskrivs i 2D-format med rörledningar, utrustningar och instrument specificerat till sort, men inte position. Dessa utrustningar ska sedan beskrivas detaljerat i en 2D-ritning. 2D-ritningen Àr i sin tur underlag för modellering av utrustningen i 3D.

Studien syftar till att beskriva och diskutera lÀrares attityder och tankar kring skrivutveckling samt deras syn pÄ sin egen skrivundervisning. ForskningsfrÄgan lyder: Hur menar lÀrare, i grundskolans senare Är, att de arbetar med elevernas skrivutveckling? Vilka metoder anvÀnder de och hur motiverar lÀrarna dessa? ForskningsfrÄgan, som frÀmst har beskrivande ambitioner, besvaras genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med fyra svensklÀrare frÄn en och samma skola. LÀrarnas svar kopplas sedan till utvald relevant litteratur gÀllande skrivutveckling. UtifrÄn vald litteratur redogör jag för inÄtriktat kontra utÄtriktat perspektiv pÄ skrivande, dialogisk och processorienterad undervisning, explicit skrivundervisning och genrepedagogik, respons och bedömning samt en kort redogörelse för skrivutveckling i lÀroplanen. Under kapitlet resultat och analys redogör jag först för huruvida diskursiva eller berÀttande texter Àr prioriterade i skrivundervisningen innan jag gÄr vidare med vilka metoder lÀrarna anser sig anvÀnda.