AbstractSyftet med denna uppsats Àr att belysa eventuella motsÀttningar som parrelationer utsÀtts för i och med dagens individualistiska samhÀlle dÄ individualism och tvÄsamhet kan ses som motsatspar. Vi vill med detta fÄ ökad förstÄelse för hur parrelationer prÀglas av samhÀllet och vi har utgÄtt ifrÄn fyra övergripande frÄgestÀllningar nÀmligen:1. Hur Àr det att leva i en parrelation idag?2. Hur yttrar sig eventuell motsÀttning mellan individuellt sjÀlvförverkligande kontra att anpassa sig till en annan mÀnniska?3.

Syftet med studien var att belysa och diskutera hur syskon till personer med funktionshinder som medför nÄgon form av beteendeavvikelse upplevde och hanterade sin situation under uppvÀxten. De specifika frÄgestÀllningarna var vilka situationer syskonen utan funktionshinder upplevde som problematiska i sin vardag och hur de hanterade dessa situationer samt vilket agerande syskonen tyckte fungerade i de svÄra vardagssituationerna kontra vilket agerande de inte ansÄg fungerade. Som metod intervjuades tre vuxna syskon till personer med funktionshinder och syskonens handlingssÀtt, tankar och kÀnslor ÄskÄdliggjordes. Resultatet visade att en person i de allra flesta fall tycktes bli pÄverkad av att ha syskon med funktionshinder. PÄ vilket sÀtt syskonet utan funktionshinder blev pÄverkat skilde sig dock Ät syskonen emellan.

Examensarbetet Àr gjort för NCC Construction AB i Karlstad, all indata Àr baserad pÄ NCCs tidigare projekt i VÀrmland. De flesta byggentreprenörer hyr sina etableringsbodar med vetskapen om att det kostar mer Àn att investera i bodar, men utan studier pÄ att det Àr lönsammare att köpa bodarna. Studien Àr gjord pÄ Cramos energieffektiva bodar. Energiförbrukningen för produktion av en byggnad uppgÄr till 15 % av byggnadens livscykel, vilket leder till stora kostnader. En stor del av energin i produktionsskedet gÄr till etableringsbodarna, undersökningar har gjorts pÄ bodar för att fÄ fram en energieffektiv bod och dÀrmed har utgifterna pÄ etableringarna minskat. Det finns ytterligare ett sÀtt att spara pengar pÄ gÀllande etableringen och det Àr att Àga sina etableringsbodar.

This essay shows how natural areas in Älta, a part of Nacka municipality southeast from Stockholm, been changed quantitatively and qualitative as a result of the increased housing construction in the area. Three issues are discussed. Namely: how has Ältas green areas been changed in sizes and quality in line with the settlement's expansion, what is the reason or the reasons to building of different types of accommodations, what has been and is the operators in connection with building of the different types of accommodations?The essay shows that the green areas has been decreased with over 2 km from 1901 to 2000 and in addition to these areas of approximately 1,1km been converted to a planned green structure. Älta has during the years gone through four eras of building types an era of small family houses ? an era of building one million houses on a national scale ? an era of terrace houses ? an era of sporadic building of different housing types (one family houses, pair houses, terrace houses and small blocks of flats).

I denna uppsats analyseras och jÀmförs fyra olika gymnasielÀroböcker inom historieÀmnets A-kurs. En vÀsentlig avgrÀnsning som görs Àr att endast det kapitel som specifikt behandlar det kalla krigets tid studeras. Det övergripande syftet med uppsatsen Àr att belysa skillnader och likheter lÀromedlen emellan, med avseende pÄ presentation och historiesyn. En mÄlsÀttning med studien Àr vidare att den ska kunna ha en praktisk anvÀndning genom att underlÀtta valet av lÀroböcker för gymnasielÀrare. Metoden som anvÀnts Àr kvalitativ vilken tar sig uttryck via en omarbetad version av Sture LÄngströms lÀroboksanalys, hÀmtad ur hans avhandling Författarröst och lÀrobokstradition ? en historiedidaktisk studie.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka faktorer som ligger bakom valet att outsourca kontra inte outsourca och varför inte fler företag vÀljer att outsourca med tanke pÄ de fördelar som finns. UtifrÄn teori och tidigare forskning har fyra forskningsfrÄgor tagits fram som sedan testas under kapitlet resultat.I denna uppsats har kvalitativ metod anvÀnts. SekundÀrdata har hÀmtats frÄn lit-teratur i form av böcker och artiklar. Inspiration har Àven hÀmtats ifrÄn tidigare uppsatser, tidningsartiklar och olika internetsidor. PrimÀrdata har insamlats med hjÀlp av semi-strukturerade intervjuer som sedan redovisas under kapitlet resultat.

Studiens syfte Àr att undersöka barnskötare kontra förskollÀrares kÀnnedom om begreppet litteracitet samt hur de arbetar med det. Litteracitet handlar om barns lÀs- och skrivaktiviteter vilket enligt Björklund (2008) bör ske i samspel med andra för att bli meningsfullt. Metoden som anvÀnds Àr intervjuer med tre barnskötare och tre förskollÀrare, dÀr frÄgor stÀlls med hjÀlp av en intervjuguide. I bearbetningen av samtalen har svaren kategoriserats för att synliggöra hur barnskötarna och förskollÀrarna uttrycker sin kompetens i verksamheten. Det synliggörs i examensarbetet att det stora engagemanget finns hos samtliga pedagoger angÄende hur de uppfattar samt arbetar med litteracitet i förskolan. UtifrÄn pedagogernas svar tolkas att de i samspel med barnen uppmÀrksammar barnens nyfikenhet kring symboler, tecken samt skriftsprÄk vilket benÀmns som skrivaktiviteter. Resultat visar pÄ likheter men Àven skillnader mellan barnskötare och förskollÀrare i sitt arbetssÀtt, tankar samt kunskap om begreppet litteracitet.

Kritik Àr ett begrepp som inte har fÄtt lika stort utrymme som feedback i forskning om sociala relationer. Den hÀr studien visar pÄ dess betydelse för relationer mellan lÀrare pÄ en gymnasieskola. UtifrÄn teorier som Scheffs sociala band, Asplunds problemlösning, Meads ?I? och ?Me? med flera, belyser vi kritikens olika aspekter och vad som krÀvs för att den skall tolkas som positiv kontra negativ. Vi har under den hÀr studien hittat en del saker som Àr relevanta nÀr det gÀller hur personer förhÄller sig till kritik, exempelvis pÄ vilket sÀtt den bör framföras och tas emot.

The decision of the European Commission to block the merger between Volvo and Scania in the late 90?s became the starting point to the debate of the possible discriminating effects of the European merger regulation. Especially since the Commission a few years earlier had approved of the merger between Mercedes-Benz and KĂ€ssbohrer on the German bus market, where the conditions for competition had been similar to those at hand in the Swedish case. The issue that was and still is in focus is whether the European merger regulation is more difficult to pass for large companies situated on a smaller domestic market than is the case for their competitors of corresponding size but situated on a larger domestic market.This thesis aims at examining what the judgement of the geographical relevant market means for the application of the Merger act. This is being done from two perspectives.

Rapporten beskriver hur vi gÄtt tillvÀga för att lösa uppgiften som var att bestÀmma om det gÄr att stÀnga av nÄgra transformatorer under sommarrevisionerna nÀr man inte producerar nÄgon elektricitet. Den tar Àven upp hur förbrukad el förhÄller sig till förbrukad effekt vid vissa driftfall, samt Àven hur förbrukningen ser ut kontra producerad över Äret.Genom kartlÀggande av de stora effektförbrukarna, och bestÀmma under vilka driftfall de anvÀnds, har vi kunnat konstatera att det skulle krÀvas ett mycket omfattande omkopplingsarbete för att kunna koppla ifrÄn en transformator. Vidare undersökte vi de faktiska tomgÄngskostnaderna för sjÀlva transformatorerna och kom fram till att dessa Àr vÀldigt smÄ i sammanhanget.MÄnga problem uppenbarade sig under arbetets gÄng ju mer information som intogs, exempel pÄ det Àr just att mÄnga komponenter till de olika pannorna Àr fördelade över flera transformatorer och en annan orsak Àr att centraler för lampor och dylikt Àr kopplade i olika omfattning till de olika transformatorerna, vilket gör att om man slog av dessa skulle de som jobbar under revisionerna fÄ arbeta i mörker. Slutsatsen blir att det Àr svÄrt att hitta enkla sÀtt att spara energi, som att slÄ av och pÄ en transformator, och att man kanske borde titta mer pÄ enskilda komponenter..

Syftet med mitt examensarbete Àr att fördjupa förstÄelsen för hur rektorer ser pÄ inkludering av elever frÄn sÀrskolan i grundskolan och gymnasieskolan. Studien grundar sig pÄ en hermeneutisk ansats med intervju som metod. Jag vÀljer en kvalitativ metod eftersom mitt syfte inte Àr att generalisera och dra allmÀnna slutsatser utan fÄ en djupare insikt i hur just mina informanter ser pÄ mina frÄgestÀllningar. Som teoretisk bakgrund har jag valt att utgÄ ifrÄn de tre specialpedagogiska forskningsperspektiven, som benÀmns som det individinriktade,- deltagar,- samt dilemmaperspektivet. De resultat som framkom i min studie visade, i likhet med tidigare studier som gjorts inom omrÄdet, att det finns en tydlig diskrepans kring den syn pÄ inkludering som beskrivs i forskning kontra i den konkreta verksamheten ute pÄ skolorna.

AbstractSyftet med denna uppsats Àr att belysa eventuella motsÀttningar som parrelationer utsÀtts för i och med dagens individualistiska samhÀlle dÄ individualism och tvÄsamhet kan ses som motsatspar. Vi vill med detta fÄ ökad förstÄelse för hur parrelationer prÀglas av samhÀllet och vi har utgÄtt ifrÄn fyra övergripande frÄgestÀllningar nÀmligen:1. Hur Àr det att leva i en parrelation idag?2. Hur yttrar sig eventuell motsÀttning mellan individuellt sjÀlvförverkligande kontra att anpassa sig till en annan mÀnniska?3.

Det blir allt vanligare med teknik sÄsom mobiltelefoner som pratar med mÀnniskor och vardagen blir allt mer lik en verklighet som tidigare endast existerat i fiktion. Tekniken talar med hjÀlp av sÄ kallade röstgrÀnssnitt, system som lÄter datorer tolka och/eller förmedla information genom tal. Uppsatsen ifrÄgasÀtter strÀvan efter att göra dessa grÀnssnitts röster mÀnskliga och undersöker hur tekniken kan ges en egen individualitet. Undersökningen grundas i tidigare forskning som behandlar hur mÀnniskor bemöter röstgrÀnssnitt. Genom en filmanalys med utgÄngspunkt i identitet och relationer undersöks hur relationen mÀnniska-maskin gestaltas i fiktion.

Efter 30 Är av diskussioner och förhandlingar lyckades ministrarna inom Europeiska unionens rÄd, ocksÄ kallad ministerrÄdet, rösta igenom en förordning som kom att reglera en ny företagsform, SE-bolag. Den ursprungliga tanken med en att ha en gemensam bolagsform var att den skulle lyda under gemensamma EU-regler. Ambitionen kom att bli overklig dÄ harmoniseringen inom EU inte hade tagit den form som krÀvdes för att förverkliga detta, vilket den fortfarande inte har gjort. I stÀllet lÀmnades kompletterande bestÀmmelser Ät medlemsstaterna för att behandla SE-bolag som nationella publika aktiebolagSamtidigt som SE-bolagens stadga utvecklades sÄ gjorde ocksÄ bestÀmmelserna om arbetstagarinflytande det. Det publicerades ett direktiv gÀllande arbetstagarinflytandet som blev implementerat i flertalet medlemsstater.Utvecklingen har idag kommit sÄ lÄngt att det finns 510 etablerade SE-bolag inom EU.

Det första intrycket av en produkt Àr mycket viktigt, dÀrför har förpackningar en stor betydelse för kunder i beslutsprocessen vid val av produkt. NÀr det gÀller mejeriförpackningar Àr ofta innehÄllet det samma, oavsett om mjölken kommer frÄn Milko, Arla eller SkÄnemejerier Àr innehÄllet mjölk. Det Àr förpackningen som sÀrskiljer produkten frÄn olika varumÀrken genom att sÀtta sin identitet pÄ den. Vi ska dÀrför genom denna uppsats undersöka vilka kvalitetsattribut hos mejeriförpackningar som bör prioriteras för att uppnÄ kundtillfredsstÀllelse. Detta ska vi undersöka genom att anvÀnda oss av teorin om attraktiv kvalitet, hedonistisk kontra funktionell nytta, kvalitetsattributs livscykler samt genom att dela in attribut i dimensioner.