Arbetet Àmnar undersöka vilken effekt pÄ spelupplevelsen ett transient kontra permanent mÄl har i ett spel med permadeath, samt hur spelaren reagerar pÄ mekaniken nÀr spelets förutsÀttningar förÀndras. Arbetet utgÄr ifrÄn hypotesen att ett spel som presenteras med ett transient mÄl Àr mer passande för permadeath och gör döden mer acceptabelt för spelaren. Arbetet gÄr först igenom en introduktion av permadeath som spelmekanik, vad förlust i spelsammanhang innebÀr, samt de tvÄ mÄl-variationerna, följt av arbetets frÄgestÀllning och hur denna ska utmÀtas. För detta arbete har ett spel med permdeath skapats i tvÄ variationer, en presenterad med ett permanent mÄl och en med ett transient mÄl. Testen utfördes sedan genom tvÄ grupper, vars spelupplevelse mÀttes genom en enkÀtundersökning.

Det första intrycket av en produkt Àr mycket viktigt, dÀrför har förpackningar en stor betydelse för kunder i beslutsprocessen vid val av produkt. NÀr det gÀller mejeriförpackningar Àr ofta innehÄllet det samma, oavsett om mjölken kommer frÄn Milko, Arla eller SkÄnemejerier Àr innehÄllet mjölk. Det Àr förpackningen som sÀrskiljer produkten frÄn olika varumÀrken genom att sÀtta sin identitet pÄ den. Vi ska dÀrför genom denna uppsats undersöka vilka kvalitetsattribut hos mejeriförpackningar som bör prioriteras för att uppnÄ kundtillfredsstÀllelse. Detta ska vi undersöka genom att anvÀnda oss av teorin om attraktiv kvalitet, hedonistisk kontra funktionell nytta, kvalitetsattributs livscykler samt genom att dela in attribut i dimensioner.

AbstractSyftet med denna uppsats Àr att belysa eventuella motsÀttningar som parrelationer utsÀtts för i och med dagens individualistiska samhÀlle dÄ individualism och tvÄsamhet kan ses som motsatspar. Vi vill med detta fÄ ökad förstÄelse för hur parrelationer prÀglas av samhÀllet och vi har utgÄtt ifrÄn fyra övergripande frÄgestÀllningar nÀmligen:1. Hur Àr det att leva i en parrelation idag?2. Hur yttrar sig eventuell motsÀttning mellan individuellt sjÀlvförverkligande kontra att anpassa sig till en annan mÀnniska?3.

Multi Protocol Label Switching (MPLS) Àr en routingteknik som blir allt vanligare i dagens nÀtverk. Vid implementation av MPLS i nÀtverk Àr det grundlÀggande att hÄrdvaran har tillrÀckligt hög prestanda för att hantera tekniken. Om sÄ inte Àr fallet kan det leda till negativa konsekvenser sÄsom paketförluster eller i vÀrsta fall att routern havererar. Syftet med arbetet var att ta reda pÄ hur processorbelastningen pÄ en router skiljer sig nÀr MPLS var implementerat jÀmfört med traditionell IP-routing. Routingprotokollen BGP, OSPF och RIP anvÀndes tillsammans med de olika routingteknikerna för att se vilket av dessa som krÀvde minst processorkraft.För att ta reda pÄ hur processorbelastningen pÄverkades skapades en experimentmiljö.

Detta arbete exponerar den problematik som existerar för spelutvecklare med avseende pÄ att bÄde erfarna och nya spelare ska tillgodoses i vidareutvecklingen av spelkoncept. I anknytning till detta diskuteras flow-teorin som kan sammanfattas som den optimala upplevelsen dÀr balansen mellan utmaning och skicklighet Àr perfekt. Teorin ligger till grund för analysen och varför designfilosofin ?intern expansion? undersöks som en eventuell lösning pÄ problemet. Det som undersöks Àr designfilosofins potential att generera en likvÀrdig upplevelse för bÄde erfarna och nya spelare.

Under Är 2004 inrÀttades PKC (Polisens kontaktcenter) i Sverige. I samband med detta fick polisen i januari Är 2005 ett nationellt telefonnummer för icke akuta Àrenden. Bakomliggande studier visade att det fanns ett behov av att förbÀttra polisens service och tillgÀnglighet. Arbetet syftar till att undersöka hur personalen i Norrbotten och VÀsterbotten upplever sin arbetssituation före kontra efter införandet av ett nationellt kontaktcenter. Vi har dÀrför varit i kontakt med personal som Àr ansvariga för övervakandet och utvecklandet av PKC i Sverige och intervjuat personal pÄ PKC i de berörda lÀnen för att verklighetsförankra arbetet.

I uppsatsen undersöks om kÀrnÀmneslÀrare upplever skillnader, och i sÄ fall vilka skillnader, i sin undervisning beroende pÄ om de undervisar i klasser frÄn studieförberedande eller yrkesförberedande program. Det undersöks Àven vad lÀrare anser vara orsaken till dessa skillnader.  Inledningsvis ges bakgrunden till den gymnasieskola vi har i dag, med en kort sammanfattning av den kommande reformen GY 2011. DÀrefter följer en redovisning av tidigare forskning. Materialet har tillkommit genom ett enkÀtutskick till 60 stycken kÀrnÀmneslÀrare som undervisar i Akurserna i Àmnena svenska, engelska, matematik, samhÀllskunskap och idrott&hÀlsa. Det har sammanstÀllts, analyserats och redovisats huvudsakligen kvantitativt, men med kvalitativa inslag.

Denna studie avser att skapa förstĂ„else för olika uppfattningar om innebörden av det handgjorda och hur handen kontra maskinen har betydelse i hantverkares verksamhet. Med hjĂ€lp av kvalitativa intervjuer med sex hantverkare baserade i Östergötland Ă€r det möjligt att fĂ„ en inblick i hur hantverkarna tĂ€nker kring besluten de tar och varför de gör som de gör. Genom att visa hur hantverket har sett ut genom tiderna Ă€r det möjligt att koppla det till hur det ser ut idag, i informanternas verksamhet. Den teoretiska förstĂ„elsen och tidigare forskningen belyser Arts and craftsrörelsen samt Hemslöjdsrörelsen som yrkade för det handgjorda arbetet, medan Bauhausskolan gömde den mĂ€nskliga handens avtryck. Den tekniska utvecklingen visar sig Ă€ven ha pĂ„verkan pĂ„ hantverkets innebörd pĂ„ grund av det utbredda anvĂ€ndandet av datorer. Resultatet av intervjuerna visar att det handgjorda inte spelar sĂ„ stor roll för informanternas kunder, utom nĂ€r det i vissa fall ger ett mervĂ€rde till produkten. Att arbeta med hĂ€nderna ses istĂ€llet som viktigt pĂ„ ett personligt plan dĂ€r utveckling i form av bĂ€ttre teknisk skicklighet Ă€r centralt.

KrÀppat pappers kraft och töjningskurva Àr mer dragstyv till 5 % töjning för att sedan bli mindre dragstyv. Vid tillverkningens krÀppningsprocess veckas pappret det borde göra det mindre dragstyvt i början av kraft och töjningskurvan för att sedan bli mer dragstyv nÀr fiber ? fiber ? bindningarna tar upp last. För att fÄ mer förstÄelse för fibrerna kontra krÀppningens betydelse för krÀppats pappers materialegenskaper, har en jÀmförelse mellan krÀppat och okrÀppat papper gjorts.Arbetet har genomförts genom att observera krÀppat papper och okrÀppat papper i en dragprovare under tiden har det spelats in av en usb ? mikroskops - kamera.

Uppsatsen undersöker hur barnkonventionens rÀttigheter tillgodoses under ensamkommande flickors flykt, frÄn att de passerar EU:s yttre grÀns fram till att de erhÄller ett asylbeslut i Sverige. Uppsatsen Àr gjord i samarbete med Unicef Sverige och bestÄr av tvÄ delar. Den första delen Àr en rÀttslig analys som syftar till att undersöka hur rÀttigheterna som stadgas i barnkonventionen tillgodoses inom svensk lagstiftning och EU-rÀtt. Den andra delen bestÄr av en kvalitativ analys av intervjuer med 15 ensamkommande flickor, de flesta boende pÄ HVB-hem runt om i Sverige. Med utgÄngspunkt i flickornas erfarenheter undersöks sedan i vilken utstrÀckning deras, i barnkonventionen stadgade, rÀttigheter tillgodoses i svensk och europeisk myndighetsutövning.

En stads centrum Àr dit du gÄr för att möta andra mÀnniskor, bli överraskad, fÄ nya intryck, föreviga ögonblick och skapa nya ögonblick. LuleÄs centrum dör ut under kvÀllstid, delvis eftersom den största attraktionen Àr detaljhandeln. Denna uppsats ger förslag pÄ hur LuleÄ kommun kan tillgodose sina invÄnares önskan att fÄ en central mötesplats i staden. Förslaget Àr att ge parkeringsplatsen Trekanten i LuleÄ centrum en ny funktion som mötesplats. Uppsatsen börjar med att ta undersöka vad en mötesplats Àr och vad som Àr de grundlÀggande förutsÀttningarna för att en mötesplats ska uppstÄ. Sedan redovisar den reultatet pÄ en enkÀt stÀlld till LuleÄs invÄnare samt platsanalyser gjorda pÄ Trekanten.

Allt fler tidningar har utökat sin verksamhet till fler plattformar, den ökade anvÀndningen av internet ochsurfplattor har gjort att möjligheten att annonsera inom tidningsbranschen har vuxit. Hur förhÄller sigkonsumenterna till annonsering i de olika publiceringskanalerna?Uppsatsen Àmnar undersöka om det finns en skillnad i attityd och beteende mellan annonser i digitalatidningar och papperstidningar. HuvudfrÄgan som utretts i uppsatsen Àr:Finns det en skillnad i konsumentensattityd och beteende kring annonsering i papperstidning kontra dess motsvarighet i surfplatta och pÄ webben?För att besvara problemformuleringen bestod undersökningsprocessen av bland annat tester ochanvÀndarintervjuer samt en studie av befintlig litteratur och forskning kring omrÄdet.

Efter mÄnga Ärs kompromissande kommer ett Europeiskt patent med enhetlig verkan (EU-patent) att införas. Tillsammans med skapandet av en enhetlig domstol, kallad Unified Patent Court (UPC), kommer EU-patentet sÀkerstÀlla en enhetlig patentrÀttslig tillÀmpning i alla deltagande lÀnder. I denna uppsats görs först en genomgÄng av vad EU-patent respektive patent enligt The European Patent Convention (EPC-patent) innebÀr och hur tvister hanteras. Sedan förs en diskussion kring skillnaderna och deras pÄverkan pÄ ett fiktivt företag inom bilsÀkerhetsbranschen.EU-patentet kommer materiellt inte sÀrskilja sig i nÄgon större utstrÀckning frÄn det nuvarande EPC-patentet. De stora skillnaderna kommer istÀllet att vara den förenklade ansökningsprocessen, minskade kostnader och det geografiska skyddsomfÄnget.

Bakgrund: NÀr ledningen för ett bygg- och fastighetsföretag tar beslut om ett nytt projekt ska genomföras mÄste företaget ta hÀnsyn till en mÀngd olika aspekter. Företaget mÄste ta ett investeringsbeslut som innefattar övervÀganden om hur risk och förvÀntad avkastning i ett projekt ska bedömas. Bostadsinvesteringar Àr förenade med en mÀngd osÀkerheter och svÄrbedömda risker i framtiden. Problemformulering: Företag som investerar ?och har en betydande del av sin verksamhet uppbunden? i olika projekt, bör se riskhantering som en möjlighet att allokera och dÀrigenom minimera sina risker, dÀribland sina finansiella risker.

I denna avhandling har vi undersökt nio musiklÀrares syn pÄ den sociala relationen mellan dem och deras elever. Syftet var att ta reda pÄ huruvida den sociala relationen mellan lÀrare och elever pÄverkar elevernas musikaliska lÀrande, sett ur lÀrarens perspektiv. Det var Àven vÄr intention att ta reda pÄ om det förelÄg nÄgon skillnad i den sociala relationens pÄverkan pÄ elevens musikaliska lÀrande mellan instrumentalpedagog och elev kontra klassmusiklÀrare och elever. Som metod för insamlande av fakta i frÄgan anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer med instrumentalpedagoger och klassmusiklÀrare. Dessa intervjuer fick bekrÀfta den tidigare forskning och litteratur vi behandlat i bakgrunden.