Övervikt bland yngre barn Ă€r ett nationellt och globalt ökande hĂ€lsoproblem. Distriktssköterskor som arbetar inom barnhĂ€lsovĂ„rden har en viktig uppgift, bĂ„de i att arbeta hĂ€lsofrĂ€mjande och förebyggande med barns övervikt. Syftet med denna studie var att belysa distriktssköterskors erfarenheter av vad som pĂ„verkar deras arbete med överviktiga barn inom barnhĂ€lsovĂ„rden. Data analyserades genom kvalitativ innehĂ„llsanalys, med en induktiv ansats, beskriven av Graneheim och Lundman. Åtta intervjuer med svenska distriktssköterskor, aktiva inom barnhĂ€lsovĂ„rd, genomfördes.

I och med Försvarsmaktens nya riktning, dÀr ett nationellt försvar skall ersÀttas av en insatsorganisation, kommer det ske omfattande förÀndringar inom organisationen. En av dessa berör personalförsörjning dÄ vÀrnpliktssystemet ersÀtts av frivillighet och personalen utgörs av yrkesanstÀllda soldater. Det kan antas att ett förÀndrat personalförsörjningssystem fÄr konsekvenser för kraven pÄ Försvarsmakten och dess anstÀllda. Fokus i den hÀr uppsatsen ligger pÄ plutonchefer och deras chefs- och ledarskap. Detta arbete syftar till att faststÀlla om det finns nÄgon skillnad mellan att vara plutonchef över vÀrnpliktiga respektive anstÀllda soldater.

Kirurgiska ingrepp ökar dĂ„ antalet sjukdomar och befolkningens livslĂ€ngd ökar. Fler operationer utförs i vĂ€rlden och högre krav stĂ€lls pĂ„ hĂ€lso- och sjukvĂ„rden. Ibland kan en operation leda till omfattande skador, komplikationer eller dödsfall. Förebyggande arbete för att höja patientsĂ€kerheten sker internationellt och nationellt.VĂ€rldshĂ€lsoorganisationen (WHO) har utarbetat en checklista för att förbĂ€ttra patientsĂ€kerheten för att sĂ€kerstĂ€lla kvaliteten pĂ„ vĂ„rden genom att anvĂ€nda en beprövad mall. EuroparĂ„det, Sveriges kommuner och landsting (SKL), Landstingens Ömsesidiga FörsĂ€kringsbolag (LÖF) och Socialstyrelsen arbetar alla med frĂ„gor kring patientsĂ€kerheten.

Syftet med vÄr undersökning Àr att bidra med kunskap om hur förskollÀrare arbetar och samspelar med utagerande respektive inagerande barn genom att ta del av förskollÀrares syn pÄ arbetet i verksamheter i en liten kommun i södra Sverige. Resultatet kommer inte att ge en heltÀckande bild över hur arbetet ser ut nationellt, men vÄr lokala undersökning Àr dÀremot tÀnkt att skapa ett underlag för diskussion och reflektion för andra förskollÀrare i respektive verksamheter. För att fÄ reda pÄ vÄra frÄgestÀllningar intervjuade vi fem förskollÀrare frÄn fyra olika förskolor. Intervjuerna spelades in, vilket underlÀttade bearbetningen av datainsamlingen. Resultatet av undersökningen visar att viktiga delar i arbetet med inagerande och utagerande barn Àr att skapa trygghet och lugn för barnen, att finnas nÀrvarande som vuxen i verksamheten och att stÀrka deras sjÀlvkÀnsla genom att bland annat bekrÀfta barnen.

Biomedicin kan betraktas som den teoretiska grenen av Ă€mnet medicin. Inom Ă€mnet utnyttjas kunskaper inom kemin och biologi, för att studera mĂ€nniskokroppens uppbyggnad och funktion sĂ„vĂ€l vid hĂ€lsa som vid sjukdom. ÄmnesomrĂ„det studerar ocksĂ„ alla organisationsnivĂ„er i mĂ€nniskokroppen frĂ„n molekyl till organism. Biomedicin undervisas inom gymnasieskolan som tillval, profilutbildning och/eller som spetsutbildning. Eftersom det Ă€nnu inte finns nĂ„gon nationellt antagen kurs i biomedicin, undervisas Ă€mnet som fördjupningskurs inom kemi och biologi.

Att förstÄ, och ta tillvara elevernas tankar Àr mycket viktigt för elevernas utveckling inom matematiken. Matematikundervisningen ska möta och utveckla elevernas uppfattningar om matematik. Som lÀrare blir det dÀrför viktigt att undersöka hur elever tÀnker. Varje Är finns det möjlighet att delta i en matematiktÀvling vid namn KÀngurutÀvlingen. TÀvlingen Àr inget prov utan ska ses som ett utbud av intressanta matematikproblem som ska vÀcka lust och nyfikenhet för matematik.

Bakgrund: Sj?lvskadebeteende bland unga ?r ett nationellt s?v?l som globalt problem, d?r f?rsta och ibland enda v?rdkontakt ?r med akutmottagningen. Detta v?rdm?te ?r d?rf?r av yttersta vikt och har betydelse f?r den unga individens eventuella framtida sj?lvskadebeteende. Dock ?r v?rdkvaliteten som patientgruppen erh?llit p? akutmottagningar inte alltid optimal.

Denna studie utgörs av en kvalitativ undersökning dÀr sex stycken gymnasieelever intervjuas. Eleverna har tidigare gÄtt pÄ det individuella programmet och dÀrefter pÄbörjat ett nationellt gymnasieprogram. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ vad som motiverar elever pÄ det individuella programmet med fokus pÄ hur elever uppfattar förÀldrars möjlighet att pÄverka studiemotivationen. Respondenterna beskriver vad motivation betyder för dem och vad som motiverar dem i deras studier. DÀrefter lÀggs fokus pÄ hur respondenterna upplever att deras förÀldrar hjÀlpt dem i studierna samt förÀldrarnas betydelse för studiemotivationen.

Bakgrund: Kvinnomisshandel Àr ett vanligt förekommande problem bÄde nationellt och internationellt. Det medför allvarliga konsekvenser för kvinnors fysiska och psykiska hÀlsa och deras möten med vÄrden. Grunden för ett bra omhÀndertagande av kvinnor som utsatts för vÄld Àr att lyssna, frÄga och tro pÄ vad kvinnorna sÀger. Det finns ett motstÄnd hos vÄrdpersonal att vÄga frÄga om misshandel. Orsaken kan vara tidsbrist eller rÀdsla för att sÀtta igÄng en process som de inte kan hantera.

SyfteEn utgÄngspunkt för hela uppsatsen Àr att lÀra mig mer om formativ utvÀrdering (kontinuerlig framÄtstrÀvande utvÀrdering/reflektion) som undervisningsmetod. Min avsikt blev dÀrför att studera om det fanns nÄgra kopplingar till lÀrares bakgrund/ arbetsförutsÀttningar (lÀrarens engagemang för ÀmnesinnehÄllet, planeringsrutiner inkl. utvÀrdering, Är i yrket, utbildning) till hur de upplever och genomför sin undervisning? Vad Àr lÀraren sjÀlv nöjd med i sin undervisning? FrÄgor jag stÀllde mig var: Hur undervisar lÀrare i NO? Hur utvÀrderar lÀrare sin NO-undervisning? Finns det Mina förhoppningar Àr Àven att min studie kan leda till ett utvecklingsarbete för NO-undervisningen i stadsdelen dÀr jag arbetar. MetodJag genomförde en sÄ kallad ostrukturerad enkÀtstudie, d.v.s.

I det svenska utbildningssystemet ges inte elever tilltrÀde till ett nationellt gymnasieprogram om de inte har minst betyget godkÀnd i kÀrnÀmnena svenska, svenska som andrasprÄk, engelska och matematik. Denna bestÀmmelse gör betygsÀttning svÄrt för lÀrare sÀrskilt avseende elever i behov av sÀrskilt stöd. Genom att sÀtta ett icke-godkÀnt betyg kan lÀrare stÀnga dörren till fortsatta gymnasiestudier.Denna rapport beskriver en studie gjord med en narrativ metod. Sju lÀrare som undervisar i de ovan nÀmnda Àmnena har berÀttat om sina erfarenheter av dokumentation, bedömning och betygsÀttning. Deras berÀttelser har dÀrefter bildat en berÀttelse som analyserats i tvÄ steg.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med den hÀr studien var att försöka ta reda pÄ vad som motiverar framgÄngsrika elitidrottare. För att besvara syftet anvÀnds följande frÄgestÀllningar: Hur kom dem i kontakt med idrotten?Hur har med- och motgÄngar hanterats?Vad Àr det som har drivit dem framÄt?Finns det nÄgon person/personer som har betytt vÀldigt mycket för dem?Vilken Àr den viktigaste egenskapen för att nÄ framgÄng enligt dem?MetodEn kvalitativ metod har anvÀnts dÀr fyra stycken individer varav tvÄ mÀn och tvÄ kvinnor har intervjuats. Undersökningsgruppen utgjordes av elitaktiva kampsportare mellan 20 och 35 Är. Urvalet grundades pÄ goda meriter bÄde nationellt och internationellt.

Studien syftar till att förtydliga och konkretisera den skriftliga kommunikativa, grammatiska kompetens man kan förvÀnta sig och krÀva av deltagare, som gÄtt studievÀg 2, för att bli godkÀnda. Den hÀr studien, ett explorativt arbete, synar skriftlig förmÄga pÄ studievÀg 2 kurs C, eftersom det Àr en nivÄ för sprÄklig basfÀrdighet, som inte alltid Àr sÄ lÀtt att uppnÄ. Jag Àr intresserad av vad eleverna Ästadkommer i texter, som Àr bedömda och betygssatta, som E eller D, av andra inom Sfi- verksamheter i Stockholmsregionen.Genom att studera godkÀnda elevtexter frÄn Nationella Provet kurs C, fÄr jag syn pÄ exempel av den sprÄkliga förmÄga som kan förvÀntas av eleverna pÄ den kursen. Texterna bör kunna ge ledtrÄdar till att konkretisera den sprÄknivÄ eleverna befinner sig pÄ och förtydliga kunskapskravens formulering. Vilka sprÄkliga kÀnnetecken finns i elevtexterna? Hur kan skriftlig kommunikativ kompetens synliggöras?    Trettio texter med en uppgift att berÀtta om en personlig hÀndelse, ingÄr i studien.

Studien hade som syfte att lyfta fram och utröna förekomsten av genusperspektiv iforskningen samt hur det speglas frÄn lÀrare inom naturvetenskapliga Àmnen och tekniki deras undervisning. En intervjustudie och en litteraturstudie betraktades parallellt.Undersökningen sÄgs frÄn ett intersektionellt perspektiv med tonvikt pÄ genus menbeakta specifikt klass och etnicitet.Fokuseringen i intervjuerna var att försöka nÄ lÀrarnas egna lösningar runt deförestÀllningar de har av genusproblematiken utifrÄn problemfrÄgorna. Resultatet avlitteraturstudien visar att det har hÀnt mycket under de senaste Ären inom de aktuellaproblemomrÄdena bÄde nationellt och internationellt. Flickorna visar ett bÀttre resultatteoretiskt och har generellt högre betyg Àn pojkar i naturvetenskapliga Àmnen. NÀr detgÀller intervjustudierna framgick genusmedvetenhet inte lika klart.

Bakgrund Prevalensen hos barn med diabetes typ I och den samtidiga förekomsten av celiaki varierar i studier mellan 2,4-16,4 %. Celiaki och diabetes typ I krÀver bÄda en noggrant kontrollerad kost. Det tycks finnas fÄ studier som undersöker hur kombinationen av de tvÄ olika kosterna fungerar i praktiken. Syfte Att utforska hur förÀldrar till barn med dubbeldiagnosen celiaki-diabetes upplever att kosten fungerar. Metod En kvalitativ metod anvÀndes i form av skrivna berÀttelser, insamlade via ett webbaserat formulÀr.