Syftet med arbetet var att undersöka hur skolan ser pĂ„ kost och hĂ€lsa, samt elevers matvanor. Hur viktiga Ă€r dessa frĂ„gor för skolan, finns strategier för ett arbete kring detta? För att nĂ„ syftet har intervjuer gjorts med representanter för statliga skolmyndigheter ? Myndigheten för skol-utveckling (MSU) och Nationellt centrum för frĂ€mjandet av god hĂ€lsa hos barn och ungdom (NCFF). Även kommunala kostchefer och gymnasierektorer frĂ„n tvĂ„ olika kommuner (Leksand och GĂ€vle) har intervjuats. Resultatet av undersökningen Ă€r att det rĂ„der skilda uppfattningar om kost- och hĂ€lsofrĂ„gorna hos dessa ansvariga för skolan.

ABSTRAKTBesÀttningarna ombord pÄ ett fartyg kan bestÄ av mÀnniskor som kommer frÄn olika delar av vÀrlden. Tillsammans ska de arbeta och leva ihop i vÀg frÄn sina familjer samt vÀnner, för att föra fartyget frÄn en plats till en annan. UtifrÄn denna bakgrund, var syftet med vÄr undersökning att belysa hur svenska sjökaptensstudenter upplever att multikulturella besÀttningar pÄverkar miljön ombord med avseende pÄ social gemenskap och arbetsklimat jÀmfört med nationellt sammansatta besÀttningar. Undersökningen bestÄr av sju intervjuer vars struktur avsÄg en lÄg grad av standardisering med sjökaptensstuderande frÄn avgÄngsklassen. För att kunna förstÄ och skildra respondenternas upplevelser och erfarenheter valdes en kvalitativ metod.

VÄr huvudsakliga mÄlsÀttning med studien var att undersöka fritidspedagogens yrkesroll i skol- och undervisningsverksamheten. Vi finner detta som ett intressant problemomrÄde dÄ yrkesrollen förÀndras nÀmnvÀrt under senare Är och detta har pÄverkat sÄvÀl yrkesrollen som uppfattningen om denne. Diskussionerna har förts utifrÄn ett professionellt perspektiv samtidigt som sjÀlva yrkesrollsdiskussionen förankrats i ett rollteoretiskt perspektiv. Detta för att skapa en djupare förstÄelse för rollskapande och hur rollerna ter sig i olika sociala sammanhang. Den övergripande strukturen i studien Àr av traditionell karaktÀr och undersökning Àr empiriskt genomförd i form av kvalitativa forskningsintervjuer.

I tolkningen av vad en doktrin Àr, sÄ finns bÄde ett inriktande syfte och en slags ensning av det förhÄllningssÀtt som gÀller och förvÀntas av Försvarsmaktens personal. Det innebÀr att man skulle kunna förvÀnta sig en tydlig viktning mot det internationella fokus som faktiskt klart kan sÀgas gÀlla efter försvarsbeslutet 2004. FrÄgan blir dÄ om de tre svenska arenadoktrinerna Àr tillrÀckligt tydliga i att poÀngtera detta. Denna uppsats försöker dÀrför analysera doktrinerna och utröna om det egentligen finns nÄgot fokus avseende nationella och internationella insatser och om det i sÄ fall finns nÄgon skönjbar förklaring till detta i doktrintexterna. Undersökningen bestÄr av en kvantitativ textanalys samt en kvalitativ undersökning av doktrinerna för luft-, mark- och marina operationer, som tillsammans angriper texterna baserat pÄ tvÄ definierade indikatorer av fokuseringarna.Analysen i uppsatsen ger vid handen att doktrinen för marina operationer visar en mÀrkbart större fokusering vid internationella insatser Àn vad de andra gör.

VÄr huvudsakliga mÄlsÀttning med studien var att undersöka fritidspedagogens yrkesroll i skol- och undervisningsverksamheten. Vi finner detta som ett intressant problemomrÄde dÄ yrkesrollen förÀndras nÀmnvÀrt under senare Är och detta har pÄverkat sÄvÀl yrkesrollen som uppfattningen om denne. Diskussionerna har förts utifrÄn ett professionellt perspektiv samtidigt som sjÀlva yrkesrollsdiskussionen förankrats i ett rollteoretiskt perspektiv. Detta för att skapa en djupare förstÄelse för rollskapande och hur rollerna ter sig i olika sociala sammanhang. Den övergripande strukturen i studien Àr av traditionell karaktÀr och undersökning Àr empiriskt genomförd i form av kvalitativa forskningsintervjuer.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med den hÀr uppsatsen Àr att beskriva ett antal perspektiv pÄ huruvida kunskapskraven i Àmnet idrott och hÀlsa gÄr att standardisera till ett nationellt prov samt hur det skulle pÄverka Àmnet utifrÄn betyg- och bedömningssynpunkt.FrÄgestÀllningarna som uppsatsen bygger pÄ Àr följande:? Vad kan det finnas för hinder och möjligheter för att implementera ett nationellt prov i Idrott och hÀlsa, enligt erfarna idrottslÀrare?? Vad kan det finnas för hinder och möjligheter för att implementera ett nationellt prov i Idrott och hÀlsa, enligt lÀrarutbildare?? Vad kan det finnas för hinder och möjligheter för att implementera ett nationellt prov i Idrott och hÀlsa, enligt experter pÄ att ta fram nationella prov?MetodUppsatsen har en kvalitativ ansats med intervjuer i fokus. De intervjuade har olika relationer till nationella prov och lÀraryrket. Den tidigare forskning som ses över behandlar begreppen nationella prov, betyg och bedömning, motoriska tester samt nuvarande kursplan.Resultat? Möjliga hinder:Tid Àr ett hinder, att lÀraren ska hinna med att genomföra samt administrera proven, vilket Àven innebÀr en ökad arbetsbörda för lÀrarna.

Syftet med studien Àr att undersöka hur en skola för alla framstÀlls i 2011-Ärs skollag jÀmfört med 1985-Ärs skollag samt i 2011-Ärs lÀroplan, Lgr11, jÀmfört med 1994-Ärs lÀroplan, Lpo94. Empirin har begrÀnsats till de avsnitt som berör grundskolan ur perspektivet en skola för alla och elever i behov av sÀrskilt stöd, i de bÄda skollagarna och lÀroplanerna (endast kapitel 1). Analysen gjordes utifrÄn tvÄ av Faircloughs tre diskursdimensio­ner: text och diskursordning. I diskussionen anknyts till den tredje dimensionen: den sociala praktiken. Analysverktyget för diskursordningen var dels inspirerat av Asp-Onsjös (2006) aspekter av inkludering (rumslig, socialt och didaktiskt) dels av Perssons (2010) modell för analys av grundlÀggande demokrativÀrden.

In this paper I study how the repeal of the Swedish wealth tax (1 of January 2007) has affected peopleÂŽs labour supply behaviour. This particular issue is relevant because it may help us understand some of the effects of the earnings tax changes that have taken place in Sweden. Accoring to standard economic theory a repealed wealth tax is similar to an income effect for the persons who previously paid the tax. That means that they theoretically will want to consume more leisure, that is decrease their labour supply. The method I am using to test this hypothesis is a difference-in-difference approach where the treatment group consists of persons who previously paid the tax and the control group of comparable persons who did not pay the tax.

Under vÄr utbildning kom vi i kontakt med det individuella programmet pÄ en skola dÀr 82% av en Ärskull gjort sig behöriga till ett nationellt program. Det vÀckte vÄr nyfikenhet. Studiens syfte Àr att ta reda pÄ vad som bidragit till att eleverna blivit studiemotiverade. En hermeneutisk undersökning har gjorts dÀr bÄde kvalitativa och kvantitativa metoder har anvÀnts genom intervjuer och enkÀter. Resultatet visar att det inte Àr en tillfÀllighet att sÄ mÄnga blir behöriga att söka ett nationellt program efter ett Är pÄ den undersökta skolan.

Syftet med studien Àr att undersöka hur en skola för alla framstÀlls i 2011-Ärs skollag jÀmfört med 1985-Ärs skollag samt i 2011-Ärs lÀroplan, Lgr11, jÀmfört med 1994-Ärs lÀroplan, Lpo94. Empirin har begrÀnsats till de avsnitt som berör grundskolan ur perspektivet en skola för alla och elever i behov av sÀrskilt stöd, i de bÄda skollagarna och lÀroplanerna (endast kapitel 1). Analysen gjordes utifrÄn tvÄ av Faircloughs tre diskursdimensio­ner: text och diskursordning. I diskussionen anknyts till den tredje dimensionen: den sociala praktiken. Analysverktyget för diskursordningen var dels inspirerat av Asp-Onsjös (2006) aspekter av inkludering (rumslig, socialt och didaktiskt) dels av Perssons (2010) modell för analys av grundlÀggande demokrativÀrden.

Syftet med studien Àr att undersöka hur en skola för alla framstÀlls i 2011-Ärs skollag jÀmfört med 1985-Ärs skollag samt i 2011-Ärs lÀroplan, Lgr11, jÀmfört med 1994-Ärs lÀroplan, Lpo94. Empirin har begrÀnsats till de avsnitt som berör grundskolan ur perspektivet en skola för alla och elever i behov av sÀrskilt stöd, i de bÄda skollagarna och lÀroplanerna (endast kapitel 1). Analysen gjordes utifrÄn tvÄ av Faircloughs tre diskursdimensio­ner: text och diskursordning. I diskussionen anknyts till den tredje dimensionen: den sociala praktiken. Analysverktyget för diskursordningen var dels inspirerat av Asp-Onsjös (2006) aspekter av inkludering (rumslig, socialt och didaktiskt) dels av Perssons (2010) modell för analys av grundlÀggande demokrativÀrden.

Författare: Louis EberstĂ„lTitel: ?FrĂ„n ett nationellt och samtida problem till ett globalt ochframtida hot?NivĂ„: KandidatuppsatsSprĂ„k: SvenskaAntal sidor: 36Syfte: Åtskilliga teorier bekrĂ€ftar att medier har ett stort inflytandepĂ„ den allmĂ€nna opinionen, de avgör vad publiken sersom miljöproblem. Syftet med denna studie Ă€r dĂ€rför attundersöka hur dagstidningar i Sverige gestaltar miljöfrĂ„ganoch miljöproblem.Metod: Kvantitativ innehĂ„llsanalys samt en kvantifiering avkvalitativa variabler. Undersökningens material Ă€r tvĂ„svenska dagstidningar (Dagens Nyheter och Aftonbladet) under tre utvalda tidsperioder; 1994, 2004 samt 2014.Empirin analyseras med en teoriram bestĂ„ende av följandeteorier; gestaltningsteorin, elitkĂ€llor, dagordningsteorin samtteorin om gatekeeping.Huvudresultat: Resultatet i denna studie visar att miljöjournalistiken har gĂ„tt frĂ„n att vara ett nationellt och samtida problem prĂ€glat av politik, till att bli ett globalt och framtida hot som Ă€r prĂ€glat av klimat- och hĂ„llbarhetsfrĂ„gor. Studien visar Ă€ven vikten av relevanta elitaktörer som i viss mĂ„n fĂ„r ta över rapporteringen genom debattartiklar nĂ€r kunskapen hos journalisterna inte rĂ€cker till för att beskriva detta komplexa och abstrakta Ă€mne.Program: Kandidatprogram i Medie- och kommunikationsvetenskapUniversitet: LinnĂ©universitetet, VĂ€xjöPeriod: VĂ„rterminen 2015Handledare: Göran PalmExaminator: Helena MeldrĂ©.

Narkotika Àr idag ett vanligt problem i Sverige. Ett intressant Àmne Àr hur man pÄ bÀsta sÀtt behandlar detta problem. Det Àr svÄrt att konfrontera missbrukare och det krÀvs erfarenhet och kunskap för att tackla problemen pÄ bÀsta sÀtt. Vi vill med denna rapport belysa metoder som kan anvÀndas av polisen i deras arbete mot narkotika. Vad görs nationellt, men frÀmst, vad görs pÄ myndighetsnivÄ? Rapporten begrÀnsas pÄ myndighetsnivÄ till Södermanland och VÀstra Götaland.

JÀgerdén, Matilda, Wallin, Rebecka. Förankring av förÀndringsarbete. En fallstudie av svenska polismyndighetens arbetsprocess med framtagandet av en nationellt gemensam vÀrdegrund. D-uppsats i socialt arbete och verksamhetsutveckling. Malmö högskola: HÀlsa och samhÀlle, enheten för socialt arbete, 2009. FörÀndringsarbete sker stÀndigt inom organisationer med syfte att förÀndra, förbÀttra samt utveckla verksamheten.

Inom ramen för den statliga idrottssatsningen Idrottslyftet finns det möjlighet för idrottsföreningar att frÄn sina regionala idrottsförbund ansöka om ekonomiskt bidrag för att finansiera ett samarbete med en eller flera skolor. Det viktigaste syftet med detta Àr att rekrytera fler barn och ungdomar till och behÄlla fler barn och ungdomar i idrottsrörelsen. Verksamheten ska ha ett inkluderande perspektiv och genomsyras av Riksidrottsförbundets programförklaring Idrotten vill. FolkhÀlsomÄlen och barnrÀttsperspektivet ska ocksÄ beaktas vid projektens genomförande.Syftet med examensarbetet Àr att undersöka tre olika samarbeten mellan skolor och idrottsföreningar. MÄlsÀttningen Àr inte att presentera resultat som kan generaliseras till alla samarbeten som sker mellan skolor och idrottsföreningar, utan snarare att ge en bild av hur de tre undersökta samarbetenas förenings- och skolrepresentanter resonerar kring frÄgestÀllningarna.