The purpose of this study is to show how some Swedish teachers in the grades four to six assess the subject of English and what impact the national tests have on teachers? way of looking at assessments and grades and how teachers are supposed to work with assessment and grading according to the curriculum and the education act. The method of this study has been interviews with principals, teachers and pupils to get as many perspectives of the subject as possible. It has contributed to an interesting content and the end result will be as fundamental as it can be. The findings of this study show that teachers teaching English in Sweden have a great responsibility because of the lack of subject priority and communication between themselves, the government and other authorities in the world of education.

Det faktum att Sverige blir allt mer internationaliserat och samhĂ€llet mer mĂ„ngkulturellt vĂ€ckte ett intresse av att skriva om bröstarvingars arvsrĂ€tt ur ett sĂ„vĂ€l nationellt som internationellt perspektiv, dĂ€r resultatet avsĂ„gs stĂ€llas i relation till svensk IP-rĂ€tt om ordre public. Idag tar alla barn lika lott enligt 2 kap. 1 § ÄB. Principen om istadarĂ€tt intrĂ€der om arvlĂ„tarens barn avlider innan honom eller henne, dĂ„ arvlĂ„tarens barnbarn Ă€rver istĂ€llet. Bröstarvingar har alltid en rĂ€tt till hĂ€lften av sin arvslott enligt laglottsskyddet i 7 kap.

Denna undersöknings syfte Àr att redogöra för den finlandssvenska satirens skildring av sprÄkstriden i Finland under mellankrigstiden. HuvudkÀllan för detta ÀndamÄl Àr skÀmttidningen Garm som innehar en unik position i den finska skÀmtpressens historia. Genom att analysera tidskriftens ÄrgÄngar frÄn perioderna 1927-1931 och 1934-1939 besvaras frÄgan: ?Hur representeras sprÄkstriden i relation till finlandssvensken??. Det lÀggs vikt pÄ vilken typ av samtidsfrÄgor som uttryckligen Àr relaterade till aktuella hÀndelser rörande sprÄkstriden, hur Àktfinskheten och finsk nationalism representeras och hur sprÄkliga skillnader skildras.

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva militÀrmusiken och den kommunala musikskolans framvÀxt dels pÄ ett nationellt och dels pÄ ett lokalt plan och hur dessa verksamheters vÀgar har korsats. FrÄgestÀllningarna Àr om militÀrmusiken har pÄverkat den kommunala musikskolans utveckling och om sÄ Àr fallet vilka faktorer som har pÄverkat detta. Jag stöder mina antaganden pÄ den tyske social- och personlighetspsykologen Kurt Lewins kraftfÀltsteori och ser de bÀgge verksamheterna som tvÄ fÀlt. Det var svÄrt att hitta kÀllor till detta arbete och jag har dÀrför anvÀnt mig av tvÄ intervjuer i kombination med litteratur och arkivmaterial för att fÄ svar pÄ mina frÄgor. Det visar sig att mÄnga av de anstÀllda militÀrmusikerna initialt tog timlÀrarjobb pÄ kommunala musikskolan och dÀrigenom pÄverkade utvecklingen positivt genom att ta med sig sin kompetens dÀrifrÄn..

Syftet med litteraturstudien var att beskriva erfarenheter av delaktighet i det dagliga livet hos pojkar med muskelsjukdomen Duchennes Muskeldystrofi. Debuterande symptom för sjukdomen Àr svÄrigheter att gÄ vilket medför att pojkarna blir rullstolsburna innan tio Ärs Älder. Behovet av olika habiliteringsinsatser Àr stort under hela livet. Studien inkluderade Ätta pojkar mellan 7- 32 Är. Datamaterialet utgjordes av bloggar och biografier och analyserades med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys.

Denna undersöknings syfte Àr att redogöra för den finlandssvenska satirens skildring av sprÄkstriden i Finland under mellankrigstiden. HuvudkÀllan för detta ÀndamÄl Àr skÀmttidningen Garm som innehar en unik position i den finska skÀmtpressens historia. Genom att analysera tidskriftens ÄrgÄngar frÄn perioderna 1927-1931 och 1934-1939 besvaras frÄgan: ?Hur representeras sprÄkstriden i relation till finlandssvensken??. Det lÀggs vikt pÄ vilken typ av samtidsfrÄgor som uttryckligen Àr relaterade till aktuella hÀndelser rörande sprÄkstriden, hur Àktfinskheten och finsk nationalism representeras och hur sprÄkliga skillnader skildras.

VÄr avsikt med uppsatsen har varit att göra en femÄrsuppföljning pÄ de ungdomar som skrevs ut frÄn Björkbackens skol- och behandlingshem under 2003/04. Vi har velat se hur dessa ungdomars livssituation ser ut idag utifrÄn dokumentationssystemet och intervjuinstrumentet ADADs nio livsomrÄden samt fÄnga de numera unga vuxnas upplevelser av detta. Vi har Àven velat fÄ kÀnnedom i hur de unga vuxna tÀnker idag kring deras vistelse pÄ Björkbacken. Som metod har vi valt att triangulera mellan en intervjudel av kvantitativ karaktÀr vilket ger en deskriptiv samt en intervjudel som innehÄller öppna frÄgor dÀr vi fÄr de unga vuxnas subjektiva berÀttelser. De unga vuxna som vi har intervjuat Àr sammanlagt 19 stycken, varav 13 Àr kvinnor och sex stycken Àr mÀn.Vi kunde urskilja tvÄ grupper bland informanterna dÀr den ena gruppen fortfarande i olika hög grad hade kvar ett normbrytande beteende vilket Àven visade sig har betydelse i de flesta omrÄdena.

Syftet med denna uppsats var att studera hur individer inom organisationer, företag och myndigheter som arbetar med barnsexturismfrÄgor upplevde sitt arbete. Detta för att forska i hur de upplever att globaliseringen inverkar pÄ arbetet mot barnsexturism. HÀri inkluderas faktorer som lagstiftning och hur nationellt och internationellt samarbete fungerar. Vi har genomfört en intervjuundersökning med sju kvinnor och en man. Intervjuerna har tolkats enligt en hermeneutisk ansats.

Fritidshemmets uppdrag att komplettera skolan, stimulera elevernas lÀrande och utveckling samt erbjuda en meningsfull fritid och rekreation stÄr inskrivet i skollagen. Dock finns inga nÀrmare föreskrifter om hur komplementet bör se ut eller vad en meningsfull fritid innebÀr.VÄr studie syftar till att undersöka hur pedagoger verksamma inom fritidshem tolkar uppdra-get. VÄra frÄgor Àr:Hur beskriver pedagogerna att fritidshemmet kompletterar skolan?Vad innebÀ meningsfull fritid, enligt pedagogerna?Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ ansats med semi-strukturerade intervjuer dÀr vi intervjuat sju pedagoger verksamma pÄ fritidshem.Resultatet visar att uppdragets formulering fungerar som ramar som pedagogerna arbetar inom. Detta medför att arbetet med uppdraget och verksamheten ser olika ut pÄ olika skolor.

AffÀrsverksamhet i bolagsform medför en risk för samtliga parter som tillskjutit kapital i bolaget. Aktiebolagsformen ger Àgarna ansvarsfrihet vad gÀller bolagets förpliktelser och som substitut har ett minimikapitalkrav upprÀttats till skydd för bolagets borgenÀrer.Minimikapitalkravets nivÄ har varierat sedan i mitten av 1800-talet och den har Äterigen ifrÄgasatts bland annat i SOU 2008:49. Denna uppsats ifrÄgasÀtter inte bara minimikapitalkravets nivÄ utan undersöker Àven dess lÀmplighet i övrigt samt stÀller det svenska regelverket i komparation till alternativa system, funna i England, Tyskland, Frankrike och USA. Uppsatsen tar hÀnsyn till reglernas effekter ur sÄvÀl ett nationellt som ett grÀnsöverskridande perspektiv. DÀrtill undersöks reglernas lÀmplighet ur ett europarÀttsligt perspektiv..

Denna undersöknings syfte Àr att redogöra för den finlandssvenska satirens skildring av sprÄkstriden i Finland under mellankrigstiden. HuvudkÀllan för detta ÀndamÄl Àr skÀmttidningen Garm som innehar en unik position i den finska skÀmtpressens historia. Genom att analysera tidskriftens ÄrgÄngar frÄn perioderna 1927-1931 och 1934-1939 besvaras frÄgan: ?Hur representeras sprÄkstriden i relation till finlandssvensken??. Det lÀggs vikt pÄ vilken typ av samtidsfrÄgor som uttryckligen Àr relaterade till aktuella hÀndelser rörande sprÄkstriden, hur Àktfinskheten och finsk nationalism representeras och hur sprÄkliga skillnader skildras.

I Bergs kommun startades Är 2003 ett öppenvÄrdsprojekt dÄ kommunen mÀrkte av en pÄtaglig ökning av barn och unga som var i behov av socialtjÀnstens insatser. Denna verksamhet kom att heta BergssprÀngarna. Mitt syfte var frÄn början att jÀmföra de barn och unga som blivit föremÄl för placering pÄ institution och familjehem och de som fÄtt insats genom BergssprÀngarna för att se om grupperna var likvÀrdiga och jÀmföra kostnaderna för respektive verksamhet. Men under arbetes gÄng har syftet förÀndrats dÄ jag inte fÄtt tillgÄng till de ekonomiska underlagen som skulle belysa varje individs totala kostnad för respektive insats. DÀrför redovisas endast grova kostnadsunderlag.

Vi har för avsikt med denna uppsats att utifrÄn ett samhÀllsperspektiv studera den rÄdande hÀlsotrenden i samhÀllet. Vi vill bidra till en förstÄelse av hur det kommer sig att hÀlsa Àr en vÀxande trend.Uppsatsen prÀglas av en kvalitativ metod samt av ett hermeneutiskt synsÀtt, detta för att vi vill skapa en förstÄelse för det problem vi kommer att studera. Vi kommer anvÀnda oss av en deduktiv ansats dÄ vi utgÄr frÄn befintlig teori som styr forskningen och utformningen av frÄgorna till intervjupersonerna. Vi kommer att genomföra en empirisk fallstudie av tre olika spaanlÀggningar i sydöstra Sverige.Vi har genom analys av teori och empiri konstaterat att det rÄder en hÀlsoboom bÄde nationellt och internationellt, samt att trenden funnits lÀngre Àn vad vi trodde, nÀmligen över 20 Är. I och med denna studie har vi funnit att det finns mÄnga obesvarade frÄgor vilka vi kommer att belysa i kapitlet avslutande reflektioner..

Syftet med den hÀr studien var att genom en kvantitativ enkÀtstudie och kvalitativa intervjuer undersöka hur det gÄr för nÄgra elever pÄ nationella program pÄ gymnasiet, efter att de ha haft sÀrskilt stöd i kÀrnÀmnena matematik, svenska och engelska under grundskolans senare Är. Hur ser de sjÀlva pÄ sina stödbehov? Hur har de upplevt studierna i grundskolan och hur gÄr det för dem nu? RÀckte det att fÄ detta extra stöd i kÀrnÀmnena för att sedan klara av studierna pÄ egen hand pÄ gymnasiet? Om man jÀmför elever som studerar pÄ ett yrkesförberedande program med elever pÄ ett studieförberedande program pÄ tvÄ gymnasier, kan man se nÄgra samband nÀr det gÀller hur eleverna beskriver sina behov av extra stöd?EnkÀtstudien genomfördes i sammanlagt fem klasser pÄ ett studieförberedande program (SP) och i fem klasser pÄ ett yrkesförberedande program (HR) i tvÄ stÀder. UtifrÄn enkÀterna genomfördes sedan fyra intervjuer, tvÄ pojkar och tvÄ flickor.Resultatet av intervjuerna visar att alla informanter Àr överens om att de nÄtt mÄlen i kÀrnÀmnena, dels tack vare det extra stöd de fick under den sista tiden i grundskolan, och dels för att de var motiverade att komma in pÄ gymnasiet. Studierna fungerar nu för tvÄ av eleverna och tvÄ av eleverna har fÄtt "IG-varningar" i ett eller flera Àmnen.

 Syftet med den hÀr studien var att genom en kvantitativ enkÀtstudie och kvalitativa intervjuer undersöka hur det gÄr för nÄgra elever pÄ nationella program pÄ gymnasiet, efter att de ha haft sÀrskilt stöd i kÀrnÀmnena matematik, svenska och engelska under grundskolans senare Är. Hur ser de sjÀlva pÄ sina stödbehov?  Hur har de upplevt studierna i grundskolan och hur gÄr det för dem nu? RÀckte det att fÄ detta extra stöd i kÀrnÀmnena för att sedan klara av studierna pÄ egen hand pÄ gymnasiet? Om man jÀmför elever som studerar pÄ ett yrkesförberedande program med elever pÄ ett studieförberedande program pÄ tvÄ gymnasier, kan man se nÄgra samband nÀr det gÀller hur eleverna beskriver sina behov av extra stöd?EnkÀtstudien genomfördes i sammanlagt fem klasser pÄ ett studieförberedande program (SP) och i fem klasser pÄ ett yrkesförberedande program (HR) i tvÄ stÀder. UtifrÄn enkÀterna genomfördes sedan fyra intervjuer, tvÄ pojkar och tvÄ flickor.Resultatet av intervjuerna visar att alla informanter Àr överens om att de nÄtt mÄlen i kÀrnÀmnena, dels tack vare det extra stöd de fick under den sista tiden i grundskolan, och dels för att de var motiverade att komma in pÄ gymnasiet. Studierna fungerar nu för tvÄ av eleverna och tvÄ av eleverna har fÄtt "IG-varningar" i ett eller flera Àmnen.