Syftet med studien var att med grundskollÀrares perspektiv fÄ en inblick i hur kursplanernas mÄl för Är 5 inom kemi och fysik, kan tolkas och anses bli uppnÄdda. För studien valdes kvalitativa intervjuer som utfördes med sammanlagt Ätta stycken grundskollÀrare. Resultatet visade att lÀrarna tyckte att det var svÄrt att tolka begreppen i kursplanerna och att förstÄ alla mÄl. Samtliga lÀrare verkade ha en klar uppfattning om vad skolans uppdrag var och att det var strÀvansmÄlet lÀrarna skulle arbeta mot, Àven om det visade sig att det var uppnÄende mÄlen lÄg i fokus. NÀr de gÀller mÄluppfyllelsen sÄ ansÄg lÀrarna i Är 4-6 att de uppnÄdde kursplanernas mÄl för Är 5, men det enligt deras egna lokala kursplaner och inte de nationellt faststÀllda..

Beskriv befintliga förmÄgor inom omrÄdet bekÀmpning, sÄvÀl nationellt som internationellt. Studera utveckling och trender inom omrÄdet bekÀmpning, sÄvÀl nationellt som internationellt. FöreslÄ hur metoder och system för bekÀmpning kan utvecklas mot MÄlbild 2010.Det valda ÀmnesomrÄdet indirekt bekÀmpning Àr ett sÀtt att tÀnka och ingÄr som en del i bekÀmpningsbegreppet. Uppsatsen visar att bekÀmpningsbegreppet (indirekt) behöver en gemensam definition som vilar pÄ en grundlagd operativ doktrin. DÄ kan metoder utarbetas och system införas som ger de effekter som erfordras, sÄ att framtida hotsituationer inom ramen för ett vÀpnat angrepp kan mötas.De vapensystem och metoder som införs Är 2004-2010, bÀr inte fullt ut mot mÄlbild 2010 och vision 2020.

Detta examensarbete syftar att undersöka vad det Àr som gör att eleverna kÀnner sig motiverade eller omotiverade och vilka faktorer som pÄverkar deras skolmotivation inom SO-Àmnena i grundskolans senare Är. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om motivation. För att uppnÄ studiens syfte har jag genomfört semistruktuerade kvalitativa intervjuer i en fokusgrupp av sex elever i Ärskurs 7-9. IntervjufrÄgorna grundas pÄ studiens frÄgestÀllning: Vilka faktorer pÄverkar elevers skolmotivation inom SO-Àmnena i grundskolans senare Är? Svaret pÄ frÄgestÀllning har sökts dels i litteratur dels i intervjuer med elever.

Ungdomars alkoholkonsumtion Àr ett stort problem i mÄnga lÀnder och de negativa konsekvenserna Àr mÄnga. Detta examensarbete behandlar, genom en litteraturstudie, ungdomars alkoholkonsumtion och framförallt hur ungdomars alkoholkonsumtion kan minskas. Faktorer som gÄr att koppla till ungas alkoholkonsumtion Àr sjÀlvförtroende, avvikande personlighetsdrag, kompisgruppens inflytande, intentioner samt biologiska drag. Syftet Àr att skapa en djupare förstÄelse för problematiken kring ungdomars alkoholkonsumtion samt att utifrÄn teoretiska perspektiv och tidigare forskning undersöka hur ungdomars alkoholkonsumtion kan minskas. FrÄgestÀllningarna Àr: ?Vilka teorier gÄr att koppla till ungdomars alkoholkonsumtion? samt ?Hur kan ungdomars alkoholkonsumtion minskas?? Resultaten visar att ungdomars alkoholkonsumtion bland annat kan minskas genom alkohollagstiftning i form av bland annat alkoholmarknadsföringskontroll samt prishöjning pÄ alkohol.

VattenfrÄgor Àr ett av de mest reglerade rÀttsomrÄdena inom EU och den mest omfattande lagstiftningen som sÀtter upp regler kring miljökvalitetsnormer Àr ramvattendirektivet. I Sverige regleras normerna bland annat i miljöbalkens 5 kap som innehÄller de grundlÀggande bestÀmmelserna. I uppsatsen framkommer att det rÄder viss osÀkerhet kring miljökvalitetsnormer och vilken betydelse de har samt vilka normer som ska gÀlla för vatten. Denna osÀkerhet beskrivs utifrÄn förarbeten och rapporter som tar upp problemet. Nationellt Àr det regeringen som beslutar vilka miljökvalitetsnormer som ska gÀlla vid sidan av de som satts upp av EU.

MÄnga av de komponenter som Àr nödvÀndiga i ett nationellt beskattningssystem erkÀnns av EG-domstolen som tvingande hÀnsyn till allmÀnintresset, Àven om de bakomliggande vÀrdena inte kommer till uttryck pÄ exakt samma vis i EG-rÀtten som i den nationella rÀtten. De nationella allmÀnintressen som inte erkÀnns av domstolen kan sammankopplas med godtagbara förklaringar till varför ett sÄdant erkÀnnande inte Àr lÀmpligt eller nödvÀndigt. Domstolen förefaller pÄ sÄ vis hÄlla en jÀmvikt mellan gemenskapens bÀsta och de enskilda medlemsstaternas bÀsta.EG-domstolens erkÀnnande av dessa allmÀnintressen sker dock inte helt utan förbehÄll. Medlemsstaternas yrkande pÄ rÀttfÀrdigande avslÄs mer som regel Àn undantag. Det tydligaste exemplet Àr behovet av ett konsekvent beskattningssystem.

Syftet med uppsatsen Àr att studera styrdokument- frÄn nationell till lokal nivÄ- vad gÀller synen pÄ etnisk och kulturell mÄngfald i skolan. Min ambition Àr Àven att med utgÄngspunkt frÄn befintliga styrdokument undersöka hur skolledare pÄ en skola i Eskilstuna tolkar styrdokument betrÀffande mÄngfald samt hur de tillÀmpar sina tolkningar i verksamheten. Samspelet mellan mÄngfald som direktiv samt dess förverkligande Àr sÄledes uppsatsen röda trÄd. Studien har inspirerats av det hermeneutiska perspektivet och nÀrmar sig mÄngfaldsbegreppet genom textstudier och intervjuer.Studien visar för det första att Lpo94, Eskilstuna kommuns skol- och verksamhetsplan framhÄller vÀrdet av kulturell och etnisk mÄngfald. Dock kan ingen definition pÄ mÄngfaldsbegreppet utrönas.

This master?s thesis deals with problems and opportunities when it comes to cooperation between compulsory schools, upper secondary schools, school libraries and public libraries on Gotland. The goal of this thesis is to investigate which ideas exist among public librarians, school librarians and headmasters when it comes to taking responsibility for the students? information literacy, basic library knowledge and passion for books. It also examines some of the problems they meet when trying to work together around these tasks.

Syftet för uppsatsen har varit att undersöka i vilken utstrÀckning sambandet mellan socioekonomisk status och ohÀlsa hos den Àldre populationen beror pÄ de arbetsförhÄllanden de haft under de yrkesverksamma Ären. Vi har för detta ÀndamÄl genomfört analyser med hjÀlp av ordinala logistiska regressioner dÀr vi kontrollerat den fysiska och psykiska arbetsmiljöns inverkan pÄ sambandet mellan tvÄ mÄtt av socioekonomisk status och sex olika ohÀlsoutfall. De olika ohÀlsoutfallen har baserats pÄ ett befintligt datamaterial frÄn den nationellt representativa Undersökningen om Àldres levnadsvillkor (SWEOLD) som genomförts Ären 1992, 2002 och 2004. Bakgrundsinformationen avseende socioekonomisk status och arbetsmiljöförhÄllanden har hÀmtats frÄn den nationellt representativa LevnadsnivÄ-undersökningen (LNU) frÄn Ären 1968 och 1981.  Kombinationen av de tvÄ har möjliggjort för longitudinella studier, vilket innebÀr att vi kunnat följa respondenterna över tid - frÄn tiden de varit yrkesverksamma till pensionsÄlder. Av studiens analyser framkom att de starkaste effekterna uppvisades nÀr vi kontrollerade för den fysiska arbetsmiljöns verkan pÄ sambandet mellan mÄtten pÄ socioekonomisk status och de tvÄ ohÀlsoutfallen rörelsesmÀrta och fysisk funktionsnedsÀttning.

Denna uppsats behandlar rÀtten till heltid. En historisk Äterblick görs bÄde nationellt och lokalt i Hudiksvalls kommun. Sedan analyseras begreppet rÀtten till heltid och byts ut med formuleringen rÀtten till önskad sysselsÀttningsgrad. Intressenterna identifieras och deras olika roller diskuteras. DÀrefter lyfts ett antal motargument fram för att systematiskt vÀderlÀggas.

Syftet med vĂ„r rapport Ă€r att försöka ge en djupare inblick i ett av polisens mindre kĂ€nda verksamhetsomrĂ„den. Vi har valt att arbeta med de regionala insatsgrupperna bĂ„de för att vi sjĂ€lva vill fĂ„ ökade kunskaper om deras verksamhet samt för att undersöka hur denna polisiĂ€ra resurs Ă€r organiserad i polismyndigheten. Rapporten försöker att analysera hur de regionala insatsgrupperna skiljer sig Ă„t betrĂ€ffande arbetsformer, utbildning och organisation i Örebros respektive VĂ€sterbottens polismyndighet. De fakta och uppgifter som rapporten bygger pĂ„ har inhĂ€mtats frĂ„n litteratur och genom intervjuer. Det vi har kommit fram till Ă€r att de regionala insatsgrupperna skiljer sig signifikant frĂ„n varandra och en likriktning av verksamheten genom nationellt faststĂ€llda direktiv skulle kunna kompetenssĂ€kra insatsgruppernas verksamhet..

Studien försöker belysa vilka svÄrigheter elever som lÀser det individuella programmet möter och vilka möjligheter de har i deras strÀvan att gÄ vidare till ett nationellt program. Studien ger ocksÄ svar pÄ frÄgan om IV-elever trivs med att lÀsa programmet och om de börjar en gymnasieutbildning efter IV. Jag ville ocksÄ ta reda pÄ om vad elever i grundksolans Ärskurs nio tyckte om informationen om gymnasieskolan, och om alla fick chansen att prata med en studie- och yrkesvÀgledare. Studien belyser ocksÄ frÄgan om ursprung har en viss betydelse för fortsatta studier pÄ nationella program..

För att frÀmja mÄlet om hÄllbar utveckling krÀvs det att alla samarbetar bÄde nationellt och internationellt. I miljörÀtt har alla en viktig roll att fylla för att sÀkerstÀlla rÀtten till en hÀlsosam och godtagbar miljö. DÄ Àr det viktigt att alla fÄr komma till tals eftersom det bÀst frÀmjar miljöskyddet. Syftet med denna uppsats har dÀrför varit att utreda vilka möjligheter enskilda och miljöorganisationer har till deltagande i miljöbeslutsprocesser. FrÄgorna har klarlagts med utgÄngspunkt frÄn svensk lagstiftning samt rÀttsakter frÄn internationellt- och europeiskt hÄll.

Syftet Àr att kartlÀgga om rektorers och specialpedagogers helhetssyn blir synlig kring eleven med ÄtgÀrdsprogram. FrÄgestÀllningar vi vill ha svar pÄ i arbetet Àr:Hur ser arbetsgÄngen ut kring ÄtgÀrdsprogram?Hur görs pedagogiska utredningar i samband med upprÀttande av ÄtgÀrdsprogram?Hur beskrivs ÄtgÀrder pÄ individ-, grupp-, och organisationsnivÄ?Eftersom vi bÄda dagligen kommer i kontakt med elever i behov av sÀrskilt stöd sÄ kÀndes det naturligt att vÀlja att fördjupa oss i arbetet kring ÄtgÀrdsprogram. Med tanke pÄ att vi lÀser till specialpedagoger sÄ tyckte vi att vi ville ta in specialpedagogens förvÀntade helhetssyn. Vi förvÀntade oss att hitta ÄtgÀrder frÀmst pÄ individnivÄ och vÄgade inte hoppas pÄ att hitta sÀrskilt mycket pÄ grupp- och skolnivÄ.

Syftet med vÄr studie Àr att, inom skolÀmnet SO, undersöka huruvida bearbetade lÀrobokstexter kan underlÀtta lÀsförstÄelsen hos elever i Är 9.För att uppnÄ vÄrt syfte har vi, i vÄr undersökning, anvÀnt oss av flera forskningsmetoder. Vi har gjort en s.k. triangulering bestÄende dels av en kvantitativ upprepad mÀtning och dels en kvalitativ hermeneutisk metod med enkÀtfrÄgor. VÄrt urval har bestÄtt av 6 elever i Är 9 frÄn en 6-9 skola. De deltagande eleverna har ej uppnÄtt godkÀnd nivÄ gÀllande lÀsförstÄelse i Nationellt prov i svenska för Är 9.Resultatet pekar pÄ att skolans faktatexter kan göras mer tillgÀngliga för eleverna om texterna bearbetas med olika sprÄkliga faktorer, sÄsom t.ex.