I detta arbete undersöker vi vilka bedömningsmetoder och arbetssÀtt som anvÀnds i de naturvetenskapliga Àmnena i Ärskurserna F-6. Vi undersöker Àven om det finns nÄgra skillnader och likheter i bedömningen och arbetssÀtten mellan Ärskurserna F-3 och 4-6 och vilka dessa Àr. Arbetet grundar sig pÄ enkÀter som lÀrare i Ärskurserna F-6 har besvarat. UtgÄngspunkten för arbetet Àr ett formativt synsÀtt. Efter att vi lÀst den nationella utvÀrderingen som Skolverket (2007) genomförde sÄ fick vi en syn pÄ att man bör arbeta formativt i skolan.

I Europa vĂ€ljer en del lĂ€nder att investera och utveckla solenergimarknaden mycket, medan en del lĂ€nder vĂ€ljer att inte göra det i samma omfattning. Solenergiutvecklingen startade i liten skala under 1970-talet men det Ă€r under de senaste tio Ă„ren som utvecklingen har ökat ordentligt. Tyskland har en av de högsta installerade kapaciteten i vĂ€rlden, tillsammans med Japan och USA. Österrike i sin tur har den högsta installerade kapaciteten per capita. Dessa bĂ€gge lĂ€nder, samt Sverige har alla satt nationella mĂ„l för utvecklingen av solenergi.

Vi har under vÄr verksamhetsförlagda del av vÄr lÀrarutbildning observerat att mÄnga lÀrare haft stora problem med att komma tillrÀtta med elevers bristande sociala kompetens. I samtal med lÀrare, mentorer, elever men ocksÄ med mÀnniskor utanför skolan har vi blivit uppmÀrksammade pÄ det faktum att samtliga önskar att skolans lÀrandemiljö skall prÀglas av lugn och trygghet och att grunden för detta bygger pÄ ett gemensamt socialt förhÄllningssÀtt.Denna internationella dokumentstudie har pÄ ett komparativt sÀtt studerat de nationella och lokala styrdokumenten vid en engelsk och en svensk skola med utgÄngspunkt frÄn elever motsvarande Är 4 - 9. Avsikten har varit att försöka belysa eventuella likheter och olikheter nÀr det gÀller skolornas arbete med disciplinÀra frÄgor. Uppsatsen har samtidigt haft som syfte att visa om det finns ett samband mellan respektive lÀnders styrdokument och de etablerade lÀrteorier som finns.Inom respektive skola i studien Àr det rektorn som har ansvaret för att upprÀtta och sÀkerstÀlla efterlevandet av de nationella och lokala styrdokumenten. Vad som bl.

Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten fo?r 97 % av Sveriges fo?retag; ma?let med regleringen var att minska fo?retagens kostnader. Tidigare forskning indikerar att avsaknaden av revisor kan leda till ho?gre kreditkostnader. Anledningen a?r att banker inte anser att de finansiella rapporterna a?r av lika ho?g kvalitet utan granskning av revisor och da?rfo?r upplever ho?gre risk.

En empirisk kvalitativ undersökning presenteras. Undersökningen baseras pÄ intervjuer med tre lÀrare som undervisar i fysik och/eller matematik pÄ gymnasiet. Intervjuerna genomförs för att fÄr en inblick i hur dessa lÀrare resonerar kring och genomför bedömning i praktiken. Detta för att utröna pÄ vilket sÀtt de löpande bedömningar som görs under kursens gÄng ligger till grund för den summativa bedömningen eller kursbetyget, och kan anvÀndas för att beskriva eller visualisera elevens utveckling i förhÄllande till mÄlen för kursen. Resultaten visar att lÀrarnas löpande bedömningar i huvudsak görs baserat pÄ det centrala innehÄll som nyligen behandlats i kursen. Bedömningar som görs löpande under kursen genom skriftliga prov visar ocksÄ att kvaliteten eller nivÄn pÄ de förmÄgor som bedöms inte Àr oberoende av centralt innehÄll.

Att handla o?ver internet fra?n utlandet mo?jliggo?r la?gre priser och sto?rre produktutbud. Trots det visar underso?kningar att e-handel fra?n utlandet ligger la?ngt ifra?n den inhemska e-handeln I Sverige. Statistiken visar pa? att e-handel fra?n utlandet inte no?dva?ndigtvis poserar na?gon ytterligare risk ja?mfo?rt med e-handel som sker inrikes.

Fo?r att uppra?ttha?lla en ekonomisk ha?llbarhet inom ett fo?retag kra?vs ett ansvarsfullt fo?retagande inom organisationer, vilket skapar behov av ett systematiskt arbetssa?tt med ekonomiska styrmedel. Olika styrmedel kan vara relevanta fo?r olika syften, varfo?r valet och anva?ndandet av dem a?r kritiskt att studera. Studien underso?ker da?rfo?r genom en komparativ fallstudie vilka faktorer som pa?verkar valet och anva?ndandet av styrmedel i sma?fo?retag i Sverige.

Min underso?kning syftar till att underso?ka vilka strategier klassiska musiker anva?nder i la?roprocessen av klassiska musikstycken sa? att det konstna?rliga uttrycket fa?r de ba?sta fo?rutsa?ttningarna, stycket i sluta?ndan ka?nns sa? sa?kert som mo?jligt vid ett framtra?dande och inla?rningsprocessen ga?r sa? snabbt som mo?jligt.Bakgrunden beskriver minnets funktioner i just detta sammanhang. Det handlar om hur minnet fungerar allma?nt men ocksa? specifikt inom omra?det musik, betydelsen av fo?rkunskaper na?r vi spelar instrument och la?r oss musikstycken samt hur stress, press och nervositet pa?verkar minne och musicerande. Jag beskriver och analyserar a?ven fyra minnessystem som anva?nds i la?roprocesser i samband med instudering av musikstycken.Underso?kningen besta?r av tre intervjuer med professionella klassiska gitarrister tillika gitarrpedagoger, som ger sin bild av o?vning, instudering, minnesluckor, framfo?rande med mera.

Jag har genom en enkÀtundersökning tagit reda pÄ vilken möbel det finns behov av i storadelar av vÀrlden med ambitionen att sedan designa den. Grundtanken utgÄr ifrÄn att manska tillverka möbler pÄ den plats de ska sÀljas, med lokala material och tillverkare. PÄ sÄsÀtt kan man kanske minska miljöpÄverkan, göra designade möbler tillgÀngliga för fler,stÀrka lÀnders nationella sjÀlvkÀnsla och ekonomi och höja statusen pÄ lokala material.Möbeln som alla behöver Àr en förvaringsmöbel. Jag har designat ett fristÄende, modulÀrtförvaringssystem. Det Àr flexibelt och lÀttillverkat och erbjuder samtidigt nÄgot nytt..

Denna studie har underso?kt hur Israel- Palestina konflikten kartlagts i de tva? dagstidningarna Dagens Nyheter (Sverige) och The New York Times (USA). Fra?gan som besvarats a?r hur rapporteringen i artiklarna under tva? utvalda ma?nader (juni-juli 2014) sett ut, utifra?n teorier om krigs- och fredsjournalistik, mediernas roll som opinionsbildare, narrativitet och fo?renkling av konflikter. Materialet besta?r av totalt 158 artiklar, 62 fra?n Dagens Nyheter och 76 fra?n The New York Times.

För nĂ€rvarande Ă€r miljö- och etikfrĂ„gor i stort fokus, och allt fler företag börjar producera hĂ„llbarhetsredovisningar. Även antalet företag som lĂ„ter sin hĂ„llbarhetsredovisning bli granskad av nĂ„gon utomstĂ„ende ökar. Förekomsten att granska sin hĂ„llbarhetsredovisning varierar dock kraftigt mellan olika lĂ€nder.Det kan finnas flera olika orsaker till varför företagen vĂ€ljer att granska sina hĂ„llbarhetsredovisningar. Tidigare studier menar att valet att hĂ„llbarhetsredovisa kan kopplas till teorier sĂ„ som legitimitetsteorin, intressentteorin och agentteorin. Andra aspekter som kan pĂ„verka valet att framstĂ€lla en hĂ„llbarhetsredovisning kan enligt tidigare studier bero pĂ„ olika företagsegenskaper och nationella kulturer.

Detta arbete behandlar internetbedrÀgeriers utveckling i Sverige mellan Ären 2006 och 2011.Syftet med arbetet Àr att ge en bild av hur internetbedrÀgerier har utvecklats genom Ären, vilka orsaker som kan ligga bakom och vilka ÄtgÀrder som kan förhindra att internetbedrÀgerier begÄs. Fokus i detta arbete ligger pÄ privatpersoners utsatthet av internetbedrÀgerier, och till detta ligger Nationella trygghetsundersökningens (NTU) statistik som underlag. FrÄgestÀllningarna i detta arbete Àr: Hur har internetbedrÀgerierna utvecklats mellan Ären 2006 och 2011? Vilka orsaker ligger bakom utvecklingen av internetbedrÀgerier? Vilket motiv anvÀnder gÀrningspersonerna sig av för att bedra via internet? Vilka ÄtgÀrder kan implementeras för att försvÄra internetbedrÀgerier?För att uppnÄ syftet och kunna besvara frÄgestÀllningarna Àr arbetet baserat pÄ en statistisk genomgÄng av officiell kriminalstatistik och NTU. Som ett komplement till statistiken har semi-strukturerade intervjuer med tvÄ poliser med god insyn i internetbedrÀgerier genomförts.

MÄlet med studien Àr att presentera hur elever pÄ gymnasiesÀrskolan upplever delaktighet, med fokus pÄ sin nutid och den framtid som följer efter studenten. Studien har ett narrativt förhÄllningssÀtt och resultatet har uppnÄtts genom att tvÄ elever, som snart tar studenten frÄn ett specialutformat program pÄ gymnasiesÀrskolan, delger oss sina livsberÀttelser. Studiens teoretiska ram Àr hÀmtad frÄn Foucaults tankar kring maktförhÄllanden som Àr till den s.k. normales fördel. Att vara en avvikare innebÀr dÀrmed en svagare stÀllning i samhÀllet.Samtalen med eleverna fokuserar pÄ deras upplevelse av livet nu och deras förhoppningar och planer för framtiden.

Denna uppsats syftar till att kvantitativt studera och underso?ka selektiv migration i Uppsalas genom att observera ro?rlighet och befolkningsfo?ra?ndringar under tidsperioden 1990-2010 fo?r bostadsomra?den byggda under miljonprograma?ren 1965-1974. Fo?r att uppna? underso?kningen syfte har longitudinella demografiska och socioekonomiska data, ha?mtade fra?n databasen GeoSweden, fo?r inflyttare, utflyttare och stannare i Uppsalas miljonprogram analyserats. Analys av sagda data visar att andelen Sverigefo?dda individer i Uppsalas miljonprogram minskade under perioden 1990-2010 i takt med att andelen utlandsfo?dda inflyttare o?kade.

En empirisk kvalitativ undersökning presenteras. Undersökningen baseras pÄ intervjuer med tre lÀrare som undervisar i fysik och/eller matematik pÄ gymnasiet. Intervjuerna genomförs för att fÄr en inblick i hur dessa lÀrare resonerar kring och genomför bedömning i praktiken. Detta för att utröna pÄ vilket sÀtt de löpande bedömningar som görs under kursens gÄng ligger till grund för den summativa bedömningen eller kursbetyget, och kan anvÀndas för att beskriva eller visualisera elevens utveckling i förhÄllande till mÄlen för kursen. Resultaten visar att lÀrarnas löpande bedömningar i huvudsak görs baserat pÄ det centrala innehÄll som nyligen behandlats i kursen. Bedömningar som görs löpande under kursen genom skriftliga prov visar ocksÄ att kvaliteten eller nivÄn pÄ de förmÄgor som bedöms inte Àr oberoende av centralt innehÄll.