Tolvstegsbehandling Àr en vanligt förekommande behandlingsmetod för alkohol- och narkotikamissbruk. Det har av tradition beskrivits som ett drogfritt behandlingsalternativ. Socialstyrelsens nationella riktlinjer (2007) rekommenderar vissa lÀkemedel i kombination med strukturerad psykosocial behandling. FrÄgan vÀcktes om detta Àr förenligt med behandlingsideologin. Studien syftade till att undersöka tolvstegsbehandlares upplevelser av vad tolvstegsideologin bestÄr av samt om möjlighet finns till förÀndring och influenser av behandlingskulturen.

Kultur tillhör alltid en del av undervisning i moderna sprÄk. Nationella faktakunskaper som ofta förekommer i mina lÀroböcker gör mig tveksam pÄ om dessa fakta direkt kan bidra till framgÄngsrik kommunikation vid kulturmöten. UtifrÄn mina tvivel syftar mitt examensarbete till att ta reda pÄ vilka Äsikter om kultur gymnasielÀrare i moderna sprÄk har och hur de genomför sin kulturundervisning. Min undersökning baseras pÄ kvalitativa intervjuer med sex verksamma gymnasielÀrare i moderna sprÄk. I resultatet av intervjuerna visar sig att kultur ofta stÄr i bakgrunden och Àr mindre viktig Àn de fyra sprÄkfÀrdigheterna.

Denna uppsats handlar om den kritik som riktas mot den lagstiftning som styr förhĂ„llandet nĂ€r tvĂ„ parter separerar som har barn, och om de lösningsförslag som finns i form av föreslagna lagĂ€ndringar. Uppsatsen delar in kritiken i omrĂ„dena: Barnets talan, Gemensam vĂ„rdnad och bestĂ€mmanderĂ€tt, FaststĂ€llande av vĂ„rdnaden om barnet, UmgĂ€ngesrĂ€tt och umgĂ€ngessabotage, Ekonomi, VerkstĂ€llighet och Övriga Ă€mnen, som redovisas var för sig. Dessa omrĂ„den tar sikte pĂ„ nĂ„got enskilt problem. TvĂ„ större lösningsförslag Ă€r av mer genomgripande karaktĂ€r: Barnkonventionen som lag och Barnbalk istĂ€llet för FörĂ€ldrabalken. Dessa redovisas ocksĂ„ var för sig.

Studien syftar till att förtydliga och konkretisera den skriftliga kommunikativa, grammatiska kompetens man kan förvÀnta sig och krÀva av deltagare, som gÄtt studievÀg 2, för att bli godkÀnda. Den hÀr studien, ett explorativt arbete, synar skriftlig förmÄga pÄ studievÀg 2 kurs C, eftersom det Àr en nivÄ för sprÄklig basfÀrdighet, som inte alltid Àr sÄ lÀtt att uppnÄ. Jag Àr intresserad av vad eleverna Ästadkommer i texter, som Àr bedömda och betygssatta, som E eller D, av andra inom Sfi- verksamheter i Stockholmsregionen.Genom att studera godkÀnda elevtexter frÄn Nationella Provet kurs C, fÄr jag syn pÄ exempel av den sprÄkliga förmÄga som kan förvÀntas av eleverna pÄ den kursen. Texterna bör kunna ge ledtrÄdar till att konkretisera den sprÄknivÄ eleverna befinner sig pÄ och förtydliga kunskapskravens formulering. Vilka sprÄkliga kÀnnetecken finns i elevtexterna? Hur kan skriftlig kommunikativ kompetens synliggöras?    Trettio texter med en uppgift att berÀtta om en personlig hÀndelse, ingÄr i studien.

Syfte: Att en kost rik p? m?ttat fett har en negativ inverkan p? blodlipider har l?nge varit klarlagt. D?remot r?der delade ?sikter om effekterna av kolesterolintag p? lipidniv?er hos personer med blodlipidrubbningar. M?nga kolesterolrika livsmedel inneh?ller ocks? en stor andel m?ttat fett.

Syftet med va?r underso?kning a?r att studera om det ledarskap som chefer inom banksektorn anva?nder sig av har a?ndrats i och med de fo?ra?ndringar och omstruktureringar som sker inom branschen och i sa? fall pa? vilket sa?tt. Vi har valt att genomfo?ra kvalitativa djupintervjuer med fyra chefer inom banksektorn i Mellansverige. Intervjuresultaten har kopplats och analyserats utifra?n relevanta teorier inom omra?det.

Den ha?r studien analyserar olika strukturella faktorer som kan fo?rklara variationen i nettokostnader fo?r ra?ddningstja?nst mellan Sveriges kommuner. Studiens syfte a?r att studera om kommuner med ho?ga strukturella ra?ddningstja?nstkostnader blir kompenserade fo?r dessa via det kommunala kostnadsutja?mningssystemet eller ej. Underso?kningen bygger pa? regressions- och ja?mfo?relseanalys med data fo?r samtliga svenska kommuner o?ver a?ren 2005- 2011.

I uppsatsen underso?ktes i vilken omfattning radiostationer pa? webben presenterar information om musiken som spelas, vilken information som finns samt vilken relevans dess besta?ndsdelar har fo?r anva?ndare. Fo?r att uppna? syftet utfo?rdes fo?rst en kvantitativ underso?kning av webbradiostationer. Resultatet visade att musikrelaterad metadata visserligen presenteras i ma?nga skepnader, men att fa? stationer har anammat majoriteten av denna funktionalitet.

Sammanfattning Betyg och bedömning Àr ett stÀndigt aktuellt Àmne i alla skolformer och inte minst inom kurser för svenska för invandrare (SFI). Skolverkets reviderade kursplaner för SFI-utbildningen visar pÄ tydliga kunskapskrav för alla kurser inom utbildningsgrenen (Utbildning i svenska för invandrare, Skolverket 2012). Den hÀr uppsatsens syfte Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt kunskapskrav och kursplaner anvÀnds i bedömningen av de vuxna deltagarnas kunskaper. Följande frÄgestÀllningar undersöks: 1. PÄ vilket sÀtt anvÀnds kunskapskraven och kursplanen i bedömningen pÄ SFI? 2.

Den hĂ€r studien Ă€r grundad pĂ„ intervjuer med personer som arbetar med miljömĂ„l, bĂ„de de nationella och de miljömĂ„l som Ramdirektivet för vatten vill genomföra. Jag har intervjuat sammanlagt 7 respondenter frĂ„n NaturvĂ„rdsverket, Jordbruksverket, Vattenmyndigheten för norra Östersjön, LĂ€nsstyrelsen i Södermanland och Flens kommun. Genom att göra dessa intervjuer hoppades jag pĂ„ att fĂ„ svar pĂ„ de frĂ„gor som Ă€r understĂ€llda mitt syfte. Vilka Ă€r:- NĂ„r all information om Vattendirektivet ut till alla instanser som Ă€r berörda och fĂ„r de informationen i tid inför sitt handlingsplansarbete?-Hur samarbetar de olika instanserna över de nationella, regionala och lokala grĂ€nserna med att göra handlings- och Ă„tgĂ€rdsplaner? -Och har dĂ„ Sverige större möjlighet att nĂ„ upp till de miljömĂ„l vi har satt upp om Vattendirektivet implementeras i handlingsplanerna? Mitt syfte Ă€r att se hur Vattendirektivet pĂ„verkar arbetet med att nĂ„ de tvĂ„ miljökvalitetsmĂ„len Ett rikt odlingslandskap och Ingen övergödning pĂ„ nationell, regional och lokal nivĂ„.Genom att analysera resultaten bĂ„de ur implementeringsteorin och ur ett rĂ€ttsligt perspektiv kom jag fram till att den information som finns ut till berörda myndigheter har stannat pĂ„ lĂ€nsstyrelsenivĂ„ och har ej gĂ„tt ut till de som arbetar med handlingsplanerna.

Detta arbete besta?r av en underso?kning om hur en musikla?rare och en idrottstra?nare jobbar med deras elever respektive spelare info?r en prestation. Underso?kningen inkluderar ocksa? hur musikla?raren och idrottstra?naren jobbar med efterarbetet av en prestation. Genom kvalitativa intervjuer och observationer har jag underso?kt deras olika metoder.

VÄr undersökning om lÀsprojekt pÄ viskastrandgymnasiet som innebÀr 20 minuters skönlitteratur lÀsning pÄ första lektionen pÄ dagen utfördes via enkÀtutdelning till Ärskurs tvÄ elever frÄn 5 olika program. Vi stÀllde 12 bestÀmda frÄgor i syfte att fÄ information om elevers Äsikter angÄende lÀsning och dess effekter i utveckling av lÀsförstÄelse och kunskap. Resultatet har visat att en majoritet av tillfrÄgade eleverna bekrÀftar att 20 minuters lÀsning under den första lektionen pÄ dagen ger positiva effekter i deras lÀsförstÄelse, skriv förmÄga, avslappning, koncentrations förmÄga och utveckling i kunskap. Att 20 minuters morgonlÀsning Àr viktigt hÄller 67 % av elever med om, men vÄr undersökning har ocksÄ visat att det finns en minoritet med Ca 33 % av eleverna alltsÄ 16 av 49 tillfrÄgade, som inte tyckte det. Tidigare nationella och internationella undersökningar visar att elevers lÀsförstÄelse har försÀmrats, vilket beror pÄ lÀslusten hos elever.

1960-talet a?r nog den tid som ma?nga fo?rknippar med solidaritetsro?relsers uppkomst, framfo?r allt de fo?renade FNL-gruppernas. Syftet med denna uppsatsen har dock varit att fo?rso?ka bidra med kunskap till ett tidigare relativt outforskat omra?de, na?mligen solidaritetsro?relser under 1970- och 1980-talen i Sverige. Vilka mobiliseringsstrategier anva?nde sig solidaritetsro?relser av fo?r att va?cka engagemang bland ma?nniskor och pa? sa? sa?tt attrahera nya medlemmar? Fokus fo?r denna underso?kning har legat pa? Chilekommitte?n, som var verksam i Sverige mellan 1971-1991, och som huvudsakligen arbetade mot milita?rregimen i Chile tillsammans med den chilenska motsta?ndsro?relsen.

Syftet med studien har varit att diskutera olika motiv som pojkar och flickor skapar utifra?n en reklamvideo. Studien har a?ven analyserat pa? vilket sa?tt elever skapar ko?nsidentitet i bilderna och hur de har uppfattat sin identitet i teckningen.Underso?kningen har baserats pa? bilder som elever fra?n ho?gstadiet har gjort. I metoden har elever skapa en bild, utifra?n en reklamvideo och med hja?lp av tre ord kommenterat videon.

Denna uppsats visar att ba?de svenska och danska la?rarstudenter utan erfarenhet av isla?ndska har sa? pass mycket fo?rkunskaper med sig fra?n sitt eget modersma?l, att de kan fo?rsta? det va?sentliga av inneha?llet i enklare isla?ndska texter som simultant presenteras i skrift och ljud. Texterna som anva?ndes vid denna grannspra?ksunderso?kning var dels ett avsnitt ur barnboken Hodja og to?frateppiĂ° och dels en artikel ur den isla?ndska morgontidningen MorgunblaĂ°iĂ°. Informanterna fick svara pa? fra?gor om inneha?llet.