Bakgrund: NÀr individer frÄn olika kulturer möts och arbetar tillsammans uppstÄr det ofta missförstÄnd och konflikter. Ett sÀtt att uppnÄ förstÄelse för hur nationell kultur pÄverkar ett företag, Àr att studera ett team. Ledaren Àr mycket viktig för teamet och i ett mÄngkulturellt team kan hans arbete bli komplicerat pga. olika vÀrderingar etc. som finns i olika kulturer.

Studiens syfte a?r att underso?ka internetanva?ndares medvetenhet och a?sikter om filterbubblor pa? so?kmotorn Google. Underso?kningens fra?gesta?llning a?r: Vad har internetanva?ndare fo?r tankar och fo?rha?llningssa?tt till filterbubblor som skapas pa? Google? Studien a?r avgra?nsad till studenter vid Uppsala Universitet. Det a?r en population som kan fo?rmodas vara storkonsumenter av information via so?kmotorer.

av C-kursen, vad de bedömer och vilka bedömningsmetoder de anvÀnder sig av. Bedömningen jÀmförs med kursplanens mÄl och betygskriterier. Dessutom reflekterar jag över vilka skillnader i bedömning som finns mellan olika lÀrare. För att fÄ flera aspekter pÄ bedömningen har jag gjort kvalitativa intervjuer med fem sfi-lÀrare pÄ fyra olika orter.Studien visar att alla informanter försöker finna stöd i kursplanen i sin bedömning men att tvÄ informanter explicit nÀmner att de upplever kursplanen som otydlig. Samma tvÄ lÀrare arbetar ocksÄ pÄ de tvÄ orter dÀr man utvecklat egna C-prov som till formen pÄminner om de nationella proven.

TeaterlÀrare pÄ gymnasiets estetiska program har mycket knapphÀndiga nationella beskrivningar och betygskriterier för teaterkurserna de undervisar i. FrÄgan Àr hur teaterlÀrarna under dessa omstÀndigheter utför sitt bedömningsarbete. I studien undersökts med hjÀlp av kvalitativa intervjuer hur tvÄ teaterlÀrare bedömer och betygssÀtter sina elever i scenisk gestaltning. Som orientering ges en genomgÄng av betygens utveckling i skolan frÄn relativt/normativt till ett mer formativt, elevorienterat system. Sedan följer en kort belysning av för- och nackdelar med formativa och summativa betygssystem och om den oenighet som funnits inom skolvÀrlden om vilket system som skall rÄda. Med detta som bakgrund presenteras undersökningens resultat. LÀrarna vilar sin bedömning pÄ fyra ben: Skriftliga bedömningsverktyg, den egna erfarenheten, stöd frÄn kollegor samt elevernas reflektioner över sitt eget och sina skolkamraters arbeten.

År 2012 utkom en studie Lika för alla? ? OmrĂ€ttning av nationella prov i grundskolan och gymnasieskolan under tre Ă„r (2012). I den har skolinspektionen samlat in och rĂ€ttat om nationella prov. Syftet har varit att kontrollera att kvalitĂ©n upprĂ€tthĂ„lls, genom att analysera om ursprungsrĂ€ttare gör korrekta bedömningar av uppsatserna. Resultaten visar att nĂ€stan varannan uppsats i svenska B pĂ„ gymnasiet fĂ„r ett avvikande betyg mellan lĂ€rarna och kontrollanterna.

I den hÀr uppsatsen behandlas sprÄkriktighet i elevtexter som har tilldelats betygen E och F. Syftet med undersökningen Àr att belysa eventuella samband mellan förekomsten av sprÄkriktighetsfel och betyget som elevtexterna har fÄtt. Materialet för undersökningen Àr tio elevtexter som har tilldelats betyget E, samt tio elevtexter som har tilldelats betyget F. Samtliga texter kommer frÄn den skriftliga sÄ kallade c-delen av det nationella provet i gymnasiets Svenska 1. Undersökningen inleds med en kvantitativ variabelanalys dÀr stavfel, felaktiga val av ordformer och interpunktionsfel rÀknas.

Va?ra sta?der finns till fo?r oss. I sta?derna befinner vi oss i ett gemensamt rum, ett rum som borde vara designat fo?r va?rt eget ba?sta. Vi har etablerat lagar och regler fo?r att kunna planera och kontrollera va?ra sta?der men kan det vara sa? att dessa lagar har kommit att bli kontraproduktiva? Ibland i frustration, andra ga?nger av lekfullhet, har ma?nniskor bo?rjat ifra?gasa?tta dessa regler och tagit planerarnas roll i sina egna ha?nder.

Idenna uppsats granskades de fem popula?raste sociala na?tverksspelen pa? den sociala na?tverkstja?nsten Facebook. Syftet var att genom att studera speldesignsmo?nster urskiljaeventuella skillnader mellan sociala na?tverksspel och andra digitala spel. Dessa skillnader analyserades fo?r att kontrollera om de kunde vara bidragande faktorer till sociala na?tverksspels popularitet.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur begreppen genre och texttyp anvÀnds i gymnasieskolans nationella samt lokala styrdokument för kurserna svenska A och svenska B och att undersöka hur fem gymnasielÀrare i svenska tolkar begreppen och ser pÄ begreppens roll i undervisning. Detta undersöks genom kvalitativa intervjuer med fem verksamma gymnasielÀrare i svenska samt genom textanalys av styrdokumenten: svenskÀmnets beskrivning, nationella kursplaner för svenska A och svenska B samt lokala arbetsplaner för samma kurser. Resultatet visar att lÀrarnas förstÄelse av begreppen genre och texttyp samt deras innebörd varierar vilket speglar forskningslÀget. LÀrarna har Àven en skiftande syn pÄ huruvida begreppen Àr relevanta i undervisningen. En anledning till att genrekunskap anses vÀsentlig Àr att elever bör kunna förstÄ att olika texter har olika funktion.

Uppsatsens syfte var att fÄ en insikt om och visa hur ett antal lÀrare tÀnkte kring stödinsatser i svenska, för elever som inte hade nÄtt mÄl för Àmnet i Är 3. Syftet kom ur tankar kring dagens mÄlinriktade undervisning, dÄ de nationella provens vara eller icke vara diskuterats mycket i samhÀllet. Studien Àr av kvalitativ karaktÀr och gjordes genom Ätta intervjuer hos 4:e klass lÀrare, i ett lÀn, i sydöstra Sverige. Resultaten frÄn intervjuerna sammanstÀlldes i kategorier som uppkommit under intervjuerna, och dessa diskuterades sedan och stÀlldes mot tidigare forskning i slutet av uppsatsen. Resultaten visade att lÀrarna diskuterade kring begreppet lÀs- och skrivsvÄrigheter med olika termer samt beskrev det som ett komplext begrepp.

Det Àr nu vÀl belagt att mÀnniskorÀttssituation har försÀmrats i Ryssland under Putins presidenttid. MÀnniskorÀttsaktivister som blir godtyckligt arresterade, ökad statlig kontroll av de ryska NGO:er och HBT-fientlig lagstiftning som antas i Duman Àr bara nÄgra enstaka exempel pÄ det strÀngare klimatet kring de mÀnskliga rÀttigheterna i landet sedan Vladimir Putin kom till makten Är 1999. Uppsatsens utgÄngpunkt utgörs av Aydinlis teoretiska modell som lÀgger ett sÀrskilt fokus pÄ begreppen sÀkerhetisering, hot och konstruktion. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur de nationella eliterna i Putins administration framstÀller globalisering som ett hot. Analysen genomförs som en kvalitativ diskursanalys av ett tiotal deklarationer av olika aktörer inom den ryska statsförvaltningen under Putins presidentperioder.

Enligt flera studier skapar utbildning vid ho?gskola eller universitet vissa fo?rva?ntningar pa? arbetslivet. Ma?nniskor med en akademisk bakgrund fo?dda a?r 1980 eller senare anses ha stora behov av utvecklingsmo?jligheter. A?r detta sant? Underso?kningen i denna studie utgick fra?n tva? olika perspektiv, arbetsgivarnas och arbetstagarnas.

Under 1995 togs ett riksdagsbeslut om att skapa en stödform som möjliggjorde för partier med mandat i riksdagen att med Sida-finansierade projektmedel verka för att bygga upp partisystem i Östeuropa och i utvecklingslĂ€nder genom sĂ„ kallade partianknutna organisationer (PAO). Dessa organisationer skall enligt ett regeringsbeslut frĂ„n 1998 ocksĂ„ arbeta med att sĂ€rskilt uppmĂ€rksamma kvinnor i sina projekt. JĂ€mstĂ€lldhet har sedan mitten av 1990-talet varit ett av huvudmĂ„len för svenskt bistĂ„nd och pĂ„ senare Ă„r har jĂ€mstĂ€lldhet kommit att utgöra en betydelsefull markör för svensk nationell identitet.I uppsatsen studeras hur svenska nationella identiteter konstrueras i PAO:s bistĂ„ndsarbete för jĂ€mstĂ€lldhet, och med att sĂ€rskilt uppmĂ€rksamma kvinnor. Syftet fokuserar pĂ„ hur dessa förestĂ€llningar, sammanlĂ€nkade med idĂ©er om kön och ?ras?, etableras och upprĂ€tthĂ„lls inom PAO-bistĂ„ndet.

I anestesisjuksköterskans arbetsuppgifter ingÄr det att verka i samband med larm vilket innebÀr signal som anger fara, exempelvis vid akuta tillbud som krÀver omedelbara vÄrdÄtgÀder. Larmsituationer innebÀr att anestesisjuksköterskan lÀmnar sin ordinarie arbetsplats och invanda miljö. Anestesisjuksköterskan kan i larmsituationen tappa kontrollen över arbetssituationen om kunskaper och fÀrdigheten Àr ofullstÀndiga, vilket kan hota patientsÀkerheten samt medföra vÄrdskada och vÄrdlidande hos patienter. Syftet med denna totalundersökning var att kartlÀgga vilka kompetenskrav som vÄrdenhetschefer stÀller pÄ anestesisjuksköterskor i samband med larm som sker utanför den normala miljön. För att svara pÄ studiens syfte valdes en kvantitativ ansats med deskriptiv statistik samt kvalitativ innehÄllsanalys.

Detta Àr en studie om hur Aftonbladet och Dagens Nyheter har skildrat konflikten mellan Nordkorea och Sydkorea under april 2013. Syftet med studien Àr att frÀmst undersöka hur respektive land har framstÀllts. Tyngdpunkten kommer att lÀggas vid sprÄkbruket i artiklarna men ocksÄ att undersöka huruvida tidningarna varit objektiva i sitt innehÄll eller inte.Studien bygger pÄ en kvalitativ studie som har gjorts utifrÄn 25 nyhetsartiklar publicerade i Aftonbladet och Dagens Nyheter mellan 1 april och 8 april 2013. Underso?kningen bygger pa? teorier kring sprÄkbruk, objektivitet och nyhetsvÀrdering av bland annat Lars Nord och Jesper StrömbÀck.Studien visar att att Nordkorea framstÀlls som bovar i konflikten, medan Sydkorea och USA framstÀlls som konfliktens offer. .