Examensarbetets syfte Àr att jÀmföra de provuppgifter inom matematik som ingÄr i TIMSS Advanced 2008 med provuppgifter frÄn nationella prov för Matematik D och provbanksprov för Matematik E.För att jÀmföra dessa tvÄ provkonstruktioner har 76 provuppgifter frÄn TIMSS Advanced 2008 och 88 provuppgifter frÄn nationella prov i Matematik D och provbanksprov i Matematik E kategoriserats. Detta har skett enligt en framarbetad taxonomi.JÀmförelsen mellan de tvÄ provkonstruktionerna visar bÄde pÄ skillnader och likheter. InnehÄllsmÀssigt hamnar stora delar av Matematik E utanför innehÄllet i TIMSS prov. Endast 7 procent av poÀngen i TIMSS prov ligger utanför det kunskapsomrÄde som en Matematik D-elev fÄtt tillgÄng till i skolan. Motsvarande siffra för en Matematik E-elev Àr 5 procent.

Genom intervjuer av Ätta olika pedagoger i Kiruna och Lund, samt analys av styrdokument och 4 historielÀroböcker, försöker vi hÀr ge en bild av hur nationella minoriteter och deras kulturella arv behandlas i historieundervisningen i Ärskurs 3 till 9. Vi har i vÄr undersökning anvÀnt oss av en blandat kvalitativ och kvantitativ metod. VÄra data har analyserats ur följande perspektiv; etnicitet, interkultur, sociokultur och intersektionalitet. Undersökningen har visat pÄ en brist i lÀroböckernas innehÄll nÀr det kommer till nationella minoriteter och Àven en brist i skolans undervisning inom samma Àmne..

En underso?kning av Bayeuxtapetens (BT) spra?kliga struktur. Underso?kningen avser bera?ttandetsorganisering och fo?rdelning mellan huvudfris, ba?rder, den kortfattade inbroderade texten och en postulerad fo?rlorad text. Sa?rskild fokus la?ggs pa? den s.k.

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur eleverna i gymnasieskolan förbereds inför den skriftliga uppsatsen i det nationella provet i svenska. Jag vill Àven ta reda pÄ om gymnasielÀrare anvÀnder sig av ett processorienterat arbetssÀttet som en metod i undervisningen. För att fÄ en överblick av olika sÀtt att se pÄ skrivundervisning sÄ har jag i min bakgrund tagit del av den forskning som Àr aktuell för just mitt arbete. Jag har i min bakgrund sammanfattat ett processorienterat arbetssÀtt och dess utveckling. I bakgrunden har jag Àven skrivit om hur skrivuppgifter bedöms.

Syftet med studien var att undersöka i vilken mÄn som de texter som testar elevernas lÀsförstÄelse i de nationella proven för svenska och svenska som andrasprÄk för Ärskurs 3 underlÀttar för andrasprÄkselever. För att kunna svara pÄ studiens syfte sÄ har studien begrÀnsats till att undersöka förekomsten av kausalitet och röst i provtexterna samt vilka likheter och skillnader som finns mellan de olika analyserade texterna. Kausalitet och röst Àr tvÄ text-interna variabler som genom tidigare forskning har visat sig underlÀtta förstÄelsen av texter för sÄvÀl första- som andrasprÄkslÀsare. För att kunna besvara studiens syfte och de frÄgestÀllningar som finns sÄ har en textanalys gjorts av tre beskrivande texter och en berÀttande text frÄn de nationella proven i svenska och svenska som andrasprÄk för Ärskurs 3. Samtliga texter har i de nationella proven haft som syfte att testa elevernas lÀsförstÄelse.

Vid regeringsskiftet 2006 kom det att bli förÀndringar inom skolpolitiken och det blev startskottet för denna undersökning. Skolverket fick i uppdrag att utforma nya kunskapsmÄl att uppnÄ i Àmnena matematik, svenska samt svenska som andra sprÄk. Detta föregick införandet av nationella prov i Ärskurs tre. Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ grundskolelÀrares instÀllning till hur proven kan komma att pÄverka det pedagogiska uppdraget.Insamlandet av material har skett genom en enkÀt bestÄende av fasta svarsalternativ och det har getts möjligheten för skriftliga kommentarer.Resultatet visar att lÀrare anser att de nya problemformuleringarna Àr en vinst för elevernas kunskapsutveckling och inte proven i sig. De nationella proven ses som redskap att synliggöra elevernas kunskaper och till viss del kan de komma att ligga till grund för bedömningar av elevernas kunskapsutveckling..

Vid regeringsskiftet 2006 kom det att bli förÀndringar inom skolpolitiken och det blev startskottet för denna undersökning. Skolverket fick i uppdrag att utforma nya kunskapsmÄl att uppnÄ i Àmnena matematik, svenska samt svenska som andra sprÄk. Detta föregick införandet av nationella prov i Ärskurs tre. Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ grundskolelÀrares instÀllning till hur proven kan komma att pÄverka det pedagogiska uppdraget.Insamlandet av material har skett genom en enkÀt bestÄende av fasta svarsalternativ och det har getts möjligheten för skriftliga kommentarer.Resultatet visar att lÀrare anser att de nya problemformuleringarna Àr en vinst för elevernas kunskapsutveckling och inte proven i sig. De nationella proven ses som redskap att synliggöra elevernas kunskaper och till viss del kan de komma att ligga till grund för bedömningar av elevernas kunskapsutveckling..

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur elever och lÀrare upplever de nationella proven i Ärskurs tre. Vilka tankar och Äsikter de har om nationella proven och hur lÀrares tankar pÄverkar deras bedömning av eleverna. Studien tar Àven upp hur elever upplever proven och vad de har för tankar kring dem. Detta Àr en kvalitativ studie och det anvÀnds intervjuer med lÀrare och en metod vid namn ?walk and talk? med eleverna.

Syftet med denna undersökning Àr att beskriva svensklÀrares arbete med det nationella provet i svenska B samt att undersöka skillnader och likheter mellan kommunala och fristÄende gymnasieskolor vad gÀller likvÀrdighetsarbetet med detta prov. Metoden Àr kvalitativ och bestÄr av intervjuer med sju stycken gymnasielÀrare i svenska. SvensklÀrarna representerades av fem kvinnor och tvÄ mÀn. Tidigare forskning om de nationella proven, som till största del gjorts pÄ uppdrag av Skolverket, ligger till grund för föreliggande undersökning. Denna undersökning har visat att det finns brister i likvÀrdighetsarbetet med det nationella provet i svenska B.

AbstractDenna studie har underso?kt fotodelningsapplikationen och det sociala na?tverket Instagram. Syftet med underso?kningen har tva? utga?ngspunkter men kan relateras till varandra. Dels avser studien att underso?ka hur ofta informanterna anva?nder Instagram samt hur stor vikt de tillskriver applikationen som en del av deras liv.

I den ha?r uppsatsen fo?rses la?saren med en uppfattning om vilken roll nationella kulturskillnader spelar i globala virtuella team besta?ende av Generation Z. Vi fokuserar pa? dimensionen individualism-kollektivism, och gruppdynamik i globala virtuella team ur fo?ljande perspektiv; fo?rtroende, o?msesidigt beroende, kommunikation, samt relations- och uppgiftsrelaterade konflikter. Utifra?n va?r litteraturgenomga?ng formulerar vi tva? hypoteser; 1) att nationella kulturer ha?ller pa? att fo?ra?ndras, och 2) att nationella kulturskillnader inte upplevs existera la?ngre, vilka vi underso?ker genom en kvantitativ enka?t som skickats ut till studenter fra?n hela va?rlden.Va?rt resultat visar pa? att skillnader i nationell kultur har minskat inom vissa omra?den, som kommunikation och konflikthantering, medan de fortfarande a?r na?rvarande na?r det kommer till fo?rtroende och o?msesidigt beroende.

I dag pÄgÄr ett nationellt miljömÄlsarbete som utgÄr frÄn de 15 nationella miljökvalitetsmÄlen, vilket har sin grund i ett tidigare miljömÄlsarbete som utgick frÄn 13 nationella miljöhot. Syftet med uppsatsen har varit att med fallet Kinda kommun undersöka svÄrigheter och möjligheter med att utforma lokala miljömÄl utifrÄn nationella miljömÄl. Detta riktar fokus mot den rumsliga skalproblematiken som kan uppstÄ nÀr nationella mÄl skalas ner till lokala mÄl. VÀgledande frÄgestÀllning har varit; Vilka svÄrigheter uppkommer nÀr det gÀller att utforma lokala miljömÄl utifrÄn de nationella? Vilka möjligheter har en liten kommun att anpassa och genomföra de nationella miljömÄlen pÄ lokal nivÄ? Grunden för uppsatsen Àr en kvalitativ fallstudie, dÀr tyngdpunkten ligger pÄ instudering och jÀmförelse av befintlig relevant litteratur samt intervjuer.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att undersöka det nationella provets betydelse för kursbetygen pÄ SFI. Det nationella provet utgör ett av de verktyg för bedömning som pedagogerna har att tillgÄ och dess syfte Àr att fungera stödjande vid betygsÀttningen. Tidigare rapporter som genomförts av Skolverket har visat att de nationella proven pÄ SFI har en status som ligger nÀra examensprov och att de ofta fungerar styrande vid betygsÀttningen. Den hÀr studien bygger pÄ resultaten frÄn tvÄ undersökningar. Dels undersöks och analyseras hur pedagoger pÄ en SFI-skola ser pÄ det nationella provets betydelse för kursbetygen, och dels undersöks vilken korrelation som finns mellan nationella prov-betyg och kursbetyg under en termin pÄ samma skola, samt om nÄgon skillnad i provets betydelse förekommer vid betygsÀttningen av elever med olika studieformer. Resultaten frÄn den första undersökningen visar att pedagogerna uppfattar en skillnad i provets betydelse för elever i olika studieformer. Dock visar sig inte denna uppfattning bekrÀftas av den andra undersökningen som speglar betygsresultaten.

En underso?kning av Bayeuxtapetens (BT) spra?kliga struktur. Underso?kningen avser bera?ttandetsorganisering och fo?rdelning mellan huvudfris, ba?rder, den kortfattade inbroderade texten och en postulerad fo?rlorad text. Sa?rskild fokus la?ggs pa? den s.k.

Syftet med underso?kningen a?r att kartla?gga pa? vilket sa?tt digitala la?rverktyg har betydelse fo?r elevs utveckling av fa?rdigheter inom omra?det kommunikation och delaktighet i tra?ningsskolan.Det sociokulturella perspektivet har anva?nts som teoretisk ram fo?r att underso?ka elevers kommunikation och delaktighet i mo?tet med artefakten iPad.Underso?kningen ger en o?versikt kring tidigare forskning av kommunikation och delaktighet. Genom en tillbakablick pa? specialpedagogiken beskrivs hur arbetet med elever i tra?ningsskolan har sva?ngt genom tiderna. Styrdokument och begrepp beskrivs och fo?rklaras, betydelsen av skolutvecklingssatsningar presenteras.