Intentionen med det här arbetet är att fördjupa vår kunskap om den deliberativa demokratins betydelse, i form av deliberativa samtal. Syftet är att undersöka vilka uttryck för deliberativa samtal som går att finna i läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) och i kursplanerna för Kemi A och Mediekommunikation. Vi har även undersökt läromedel i nämnda ämnen för att se vilket utrymme de lämnar för att bedriva deliberativa samtal som en del av undervisningen.Den metod som använts i arbetet tar sin utgångspunkt i pragmatismen och undersökningen utgörs av en textanalys som bygger på syftesrelaterade läsningar. Vi har utvecklat en tolkningsmodell som bygger på in- respektive utläsningar för att belysa våra forskningsfrågor. Inläsning innebär att texten förstås på dess egna villkor i dess egna perspektiv.

Sedan 2005 är det obligatoriskt för alla företag som har aktier eller andra värdepapper noterade på börs inom EU att upprätta koncernredovisning enligt IFRS. Detta beslut fattades av Europaparlamentet och rådet för att få en ökad jämförbarhet gällande redovisningen mellan olika länder samt för att företag ska ha samma tillgång till de globala kapitalmarknaderna. Det är främst på grund av den ökade internationaliseringen som en gemensam redovisningsstandard skapats för att åstadkomma en harmonisering mellan olika länders redovisning.För onoterade bolag som inte behöver använda IFRS finns möjligheten att frivilligt tillämpa de internationella redovisningsreglerna istället för nationella redovisningsregler. Syftet med denna studie är därför att undersöka vilka faktorer som förklarar frivillig tillämpning av IFRS i svenska onoterade bolag. Studien behandlar organisatoriska faktorer som rör förhållanden inom företagen samt miljöfaktorer vilka innefattar företagens yttre omgivning.

Syfte:Genom att ta del av fyra år 6-9-lärares erfarenheter och upplevelser av arbetet med åtgärdsprogram är syftet med studien att få svar på följande frågeställningar: 1. Vilka förutsättningar upplever lärarna att de har i arbetet med åtgärdsprogram, dvs rent praktiskt kunna upprätta, implementera, utvärdera och följa upp det som står i åtgärdsprogrammen?2. På vilket sätt får lärarnas erfarenheter och upplevelser av arbetet med åtgärdsprogram konsekvenser för elever i behov av särskilt stöd?Teori: Det teoretiska ramverket för studien är fenomenologisk livsvärldsteori. Att utgå från denna ansats innebär att ta del av människors erfarenheter och upplevelser och försöka sätta sig in i deras livsvärld. Metod: Studiens empiri utgörs av kvalitativa intervjuer med lärare om deras erfarenheter och upplevelser av arbetet med åtgärdsprogram. Jag utgick från en intervjuguide med öppna, halvstrukturerade frågor i syfte att ge informanterna utrymme att påverka vilka tankar och åsikter de ville uttrycka under intervjun.

I denna uppsats studeras förekomsten av värden i geometrikapitel i läromedel för gymnasieskolans Matematik A. En metod baserad på innehållsanalys som använts i en tidigare studie om förekomst av värden i algebrakapitel har vidareutvecklats. Sammanlagt 955 uppgifter i geometrikapitlen i fem olika läroböcker har analyserats. Resultatet visar på en skillnad mellan intentionerna i gymnasieskolans styrdokument och det utrymme olika värden ges. Även skillnader mellan det utrymme studerade läromedel ger åt olika värden har påvisats..

Syftet för denna studie är att undersöka vilka vithetsdiskurser som artikuleras visuellt och verbalt i högstadieskolans bildundervisning i konsthistoria, samt att undersöka hur elever förhåller sig till dessa diskurser i det bildarbete som genomförs i anslutning till momentet. Dessutom syftar studien till att diskutera bildlärarens uppdrag att lyfta frågor om etniska maktrelationer och samtidigt överföra ett nationellt kulturarv, enligt aktuella styrdokument. Studiens övergripande frågeställningar är: Vilka vithetsdiskurser artikuleras och reproduceras, visuellt och verbalt, i det material som introducerar momentet konsthistoria i högstadieskolans bildundervisning? Hur förhåller sig elever till dessa diskurser i det bildarbete som genomförs i anslutning till momentet? De teoretiska utgångspunkterna är diskursteori, socialsemiotik, och intersektionell vithetsteori. Materialet består av ett introduktionsmaterial som en bildlärare använt när denna introducerat momentet konsthistoria för en klass i årskurs 9, intervjuer med åtta elever från denna klass och åtta bilder som dessa elever arbetat med i anslutning till momentet.

Vi har valt att utgå ifrån ett fallföretags styrdokument och dess specifika utbildningsplan i uppsatsen. Syftet med vår studie är att analysera relationen mellan specifik utbildningsplan och fallföretagets mål, visioner och värderingar ur ett handlingsteoretiskt perspektiv. Framställan och agerande är två komplexa begrepp som existerar varje dag, i varje situation för oss alla. Ser vi till en organisation hittar vi framställan i styrdokumenten och agerandet i praktiken. Vi har medvetet valt att studera endast några teorier inom ramen för handlingsteorier då vi finner just dessa relevanta för analysen av relationen mellan framställan och agerande.

Bakgrund: Sepsis är kroppens svar på en bakteriell infektion. En patient med sepsis kan vara svår att upptäcka i tid då symtomen initialt kan vara mycket diffusa. Om patienten inte får behandling i tid är dödligheten mycket stor. En specialistutbildad ambulanssjuksköterska ska kunna bedöma patientens tillstånd, utföra åtgärder, utvärdera dessa och samtidigt se till att patienten blir behandlad under rätt vårdnivå. Samtidigt som sjuksköterskans anamnestagande är viktigt får sjuksköterskan inte glömma bort att arbeta patientsäkert och för patientens bästa.Syfte: Syftet var att följa upp det nationella kvalitetsregistret ?Svår sepsis på IVA inom 24t?.  Metod: Studien var en retrospektiv registerstudie där de inkluderade (n=110) var patienter som registrerats i det nationella kvalitetsregistret, ?Svår sepsis på IVA inom 24 t? under åren 2007-2014.

EU:s avfallsdirektiv är det högst styrande dokumentet som reglerar de nationella bestämmelserna gällande avfall. Detta genomsyrar bland annat kommunernas avfallsplaner. Tas hänsyn till plockanalyser, avfallsplan, insamlad mängd hushållsavfall och grovavfall erhålls en bra överblick på var åtgärder bör vidtas. Studien berör Ovanåkers kommuns avfallsarbete med avseende på hushållens avfallsmönster. Även avfall som går under producentansvaret har analyserats för att få en bättre uppfattning om kommunens förhållande till internationella och nationella lagar.

Vi har under året fått larmrapporter om att Sveriges matematikundervisning är undermålig. Enligt Skolverkets statistik får vi också detta bekräftat. Undersökningen avser att ta reda på hur lärare uttrycker sig kring undervisning, elevens självbild och kunskapsbedömning när det gäller att minimera antalet elever som lämnar grundskolan utan betyg i matematik. I denna kvalitativa studie har vi valt att intervjua sex matematiklärare i grundskolans senare år. Med dessa intervjuer vill vi synliggöra tänkbara orsaker till att svenska elever tappar mark när det gäller matematikkunskaper.

Sverige har under lång tid haft flera olika koordinatsystem, både nationella och lokala. Nu genomförs en övergång till ett gemensamt koordinatsystem som kallas SWEREF 99.I Norrtälje kommun finns stomnät som är noterade i ett flertal olika koordinatsystem, med ursprung i tidigare förrättningar. Åtskilliga av dessa har dålig orientering i kända nationella koordinatsystem men däremot god inre noggrannhet.I detta arbete väljs 12 stomnät för transformation till SWEREF 99 18 00. Detta görs genom att passpunkter mäts in med GNSS-teknik. De inmätta punkterna används sedan för att transformera stomnäten som de är noterade i.

Ett faktum är att miljö- och energimässigt står världen i obalans vilket negativt kan påverka våra nya generationer, därför behöver vi kapabla individer som ska kunna ta itu med problemet och hjälpa till att lösa det. Trots att särbegåvade elever utgör en viktig potential i vårt framtida samhälle, känns det att dessa elever inte får den stöd de behöver och har rätt till.Syftet med detta examensarbete är att utifrån styrdokument och forskning få en bild om hur uppfattas särbegåvade elever i skolorna och hur dessa elever bemöts i skolan.Arbetet grundas på en litteraturstudie som kompletterades med en kvalitativ studie där tre personer i en skola intervjuades..

Syftet med arbetet är att få en bild av vad lärare menar med individualisering och därigenom genomför sin undervisning.Metoden som används i undersökningen är strukturerade intervjuer med ett antal verksamma lärare, fördelade från grundskolans tidigare år till gymnasiet. Resultatet av intervjuerna kopplas därefter tillbaka till litteratur och styrdokument för skolan.Resultatet av undersökningen visar att de flesta lärare är ganska överrens om vad som menas med individualisering. Däremot tar sig detta olika uttryck i en klassrumssituation beroende på vilka yttre omständigheter som råder för de olika lärarna..

Studiens syfte är att synliggöra de tankar, som tre musiklärare på tre olika skolor i företrädesvis år 6-9, har kring begreppet kreativitet och hur lärarna medvetet utformar sina lektioner för att ge eleverna utrymme för egen kreativitetsutövning. I syftet ingår också att lyfta fram hur lärarna främjar sina elevers kreativitetsutveckling och i hur stor utsträckning de anser det vara möjligt att åstadkomma med den tid, gruppstorlek och läromiljö de har att förfoga över. Studiens resultatdel bygger på kvalitativa intervjuer och har sammanställts, reducerats, koncentrerats och presenterats med utgångspunkt ur parallellt tänkande. Metoden innebär att informanternas åsikter inte särskiljs, för att finna likheter och skillnader, utan bildar tillsammans en gemensam kunskapsbank inom varje kategori. Intentionen med studien är att spegla nuläget i de tre grundskolorna, mot bakgrund av den alltmer intensiva forskning som pågår inom området kreativitetsutveckling.

Uppsatsen är en undersökning av elevers och lärares upplevelser av lärandet i slöjden. Frågeställ-ningarna berör innehållet i lärandet, sättet att lära och syftet med ämnet. Metoden är observationer med låg struktur och semistrukturerade intervjuer med lärare och elever, delvis inspirerade av observationerna. Studien gjordes på två olika skolor. Antalet observationer är sju, elevintervjuerna är 17 och lärarintervjuerna fyra.

This paper is about teachers ?attitudes towards their pupils, both today and in the past. It describes various events with Adam, Elsa and Kajsa which I have observed at my preschool. Via a retrospective analysis I have attempted to understand how teachers ?views of their pupils has changed from the beginning of the century to the present day.