Syftet med detta examensarbete är att få inblick i hur verksamma lärare går tillväga i sitt val av matematikläromedel och om de anser att deras matematikläromedel lever upp till de nationella målen i matematik för årskurs 3 införda 2008. För att nå arbetets syfte genomfördes åtta kvalitativa intervjuer på fyra olika skolor i södra Sverige med lärare i årskurs 1-3.Resultatet av undersökningen visar att samtliga av de intervjuade lärarna ansåg sig ha möjlighet att påverka val och inköp av läromedel och att de alla i någon utsträckning använder sig av ett läromedel i sin matematikundervisning. Av resultatet framgår dock att alla lärarna på ett eller annat sätt kompletterade läroboken där de ansåg att denna inte var tillräcklig för att barnen ska utveckla de kunskaper de behöver för att nå de uppsatta målen. Vid valet av läromedel var det enligt lärarna de ekonomiska aspekterna och layouten i form av färg och bilder som vägde tyngst. I förhållande till de nationella målen för årskurs 3 lever läromedlet upp till dessa anser lärarna..

Sverige och Finland har en ambition att skapa en gemensam sjöstyrka, SFNTG (SwedishFinnish Naval Task Group). Länderna har historiskt mycket gemensamt men har också olika utgångspunkter för sina respektive säkerhetspolitiska lösningar. Med sjömaktens betydelse för nationerna ? den nationella uppfattningen om sjömakt, jämförs ländernas förutsättningar för att i framtiden fördjupa det marina samarbetet. I uppsatsen används Alfred T Mahan, Geoffrey Till och Eric Grove som teoretisk grund för att utifrån strategiska och doktrinära nationella dokument tydliggöra avgörande skillnader i ländernas syn på sjömakt.Den svenska utgångspunkten för sjömakt är global där den finska utgångspunkten är terri­toriellt försvar med en internationell ambition.

Till polisens uppgift hör att meddela dödsbud när de är ansvariga för en utredning av dödsfallet men det finns inga existerande gemensamma riktlinjer för hur det ska ske. Polisen tar ofta med sig präster när de åker ut och meddelar dödsbud men samarbetet mellan kyrkan och polisen ser olika ut runt om i Sverige trots att det finns ett behov av ett samarbete i hela landet. Syftet med rapporten är att förstå vilka reaktioner som poliser kan mötas av när dödsbud meddelas för att de ska känna sig trygga med den arbetsuppgiften samt att ta fram ett exempel på hur gemensamma riktlinjer kan se ut när dödsbud meddelas. Teorin till rapporten om det psykiska kristillståndet, det naturliga krisförloppet, meddelande av dödsbud och bemötande av anhöriga när dödsbud meddelas är hämtat från litteratur och resultatet består av sex stycken intervjuer. Det är intervjuer med en Human resource strateteg för kyrka-polis-samverkan, tre präster, en polislärare och en begravningsentreprenör.

Syftet med denna studie var att undersöka några lärares erfarenheter gällande att göra elever på gymnasiesärskolan delaktiga i bedömningen av deras kunskapsutveckling. Metoden jag använde mig av var intervjuer. Jag utförde studien i en mellanstor svensk kommun bland sex lärare som arbetade på gymnasiesärskolans nationella program. För att utröna vilka former av delaktighet som förelåg, använde jag mig av Harts (1997) delaktighetsstege. Resultatet visade på att alla lärare ansåg elevers delaktighet som viktigt.

Syftet med detta arbete är att studera styrkor och brister i matematik hos elever med utländsk bakgrund utifrån matematiska kompetenser. Det finns flera rapporter som visar på att denna elevgrupp får sämre resultat på de nationella ämnesproven i matematik årskurs 9 jämfört med genomsnittsresultat i Sverige.För att få en djupare förståelse för elevernas kunskaper har studien en kvalitativ ansats. Nio elever har fått ett antal uppgifter att lösa, följt av en intervju där de har fått tillfälle att förklara och motivera sina lösningar. Uppgifterna var hämtade från det nationella ämnesprov i matematik årskurs 9 och valda utifrån att kunna se på olika matematiska kompetenser som speglas i svenska styrdokument. I intervjuerna fick eleverna också berätta om sin tidigare erfarenhet och kort om sin bakgrund.

Syftet med denna studie är att ta reda på vad eleverna upplever att de lärt sig i ämnet idrott och hälsa, samt om kunskapen motsvarar syften och mål i den nationella kursplanen för ämnet. Studien genomfördes i form av en enkätundersökning bland 59 elever i år 9. Resultatet visar att elevernas kunskap motsvarar målen i kursplanen i vissa moment, medan detta inte uppfylls i andra moment. Färdigheter inom olika idrotter och social utveckling är det som eleverna särskilt upplever att de lärt sig/utvecklat genom idrottsundervisningen, medan den psykiska aspekten av hälsa har hamnat i skymundan, tillsammans med kunskaper inom bland annat dans, friluftsliv och livräddning. Enligt detta kan konstateras att elevernas kunskap i sin helhet inte motsvarar syften och mål i kursplanen i tillräckligt hög grad, samt att undervisningen i idrott och hälsa fokuserar mer på utövande av fysisk aktivitet än övriga syften och mål i den nationella kursplanen..

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur pojkar på Teknik-, Fordons- och Byggprogrammet löser en specifik uppgift i det nationella provet, Svenska B. Jag har fokuserat på följande tre frågeställningar: 1.) Vad för ämne skriver pojkarna om, hur bygger de ämnena och hur relateras det till skrivuppgiftens inspirationsmaterial, 2.) Hur deltar skribenterna i sina texter och hur bjuds läsaren in till deltagande, och 3.) Vad kan ovanstående säga om den övergripande skolkontext som uppsatsen uppstår i?Ur ett material av 28 elevlösningar från det nationella provets arkiv har jag valt ut sex stycken för analys. Dessa texter har därefter analyserats utifrån två aspekter: ämnesinnehåll och inkludering/exkludering. Den modell för textanalys som jag har använt mig av bygger på dels Hägerfelths (2004) modell för analys av semantiska kedjor, dels social-semiotikens syn på verbens funktion.

Nazismen och rasismen har blivit allt mer tydligare i dagens samhälle. Hur kan vi inom skolan arbeta för att stoppa dess framfart? Syftet med mitt arbete är att se hur skolorna tolkar och omsätter styrdokumentens riktlinjer angående rasism och nazism. Jag vill också undersöka hur nazisterna går till väga när de rekryterar barn/ungdomar och vilka barn/ungdomar som ligger i farozonen för deras rekrytering. Genom litteraturstudier och en enkätundersökning har jag kommit fram till att det krävs betydligt mer engagemang och kunskap hos lärare för att kunna förebygga rasism och nazism.

Uppsatsen främsta syfte var att undersöka hur kursen Svenska 1 har utformats på en gymnasieskolas bygg- och anläggningsprogram efter införandet av Gy 11. Med hjälp av samtalsintervjuer undersöktes vad lärarna ansåg att eleverna skulle ha haft möjlighet att tillägna sig efter avslutad kurs. Undersökningen syftade även till att undersöka i vilken mån lärarna ansåg att undervisningen och dess innehåll borde riktas mot de nationella proven, som efter införandet av Gy11 utgör en del av svenskkursen i årskurs 1 på gymnasieskolan. Resultatet av undersökningen har tolkats mot bakgrund av hur skolan som institution har organiserats över tid samt utifrån de utbildningstraditioner som utgör den gymnasiemiljö som undervisningen bedrivs i. Lärarnas syn på sin yrkesroll och sitt uppdrag som myndighetsutövare utgör en annan förklaring. Den nya ämnesplanen visade sig vara mycket närvarande för lärarna och det var främst den som styrde kursens utformning enligt dem själva.

Livsmedelverkets riktlinjer för Bra mat i skolan är det enda styrdokument som finns förskolmåltider. Där beskrivs hur pedagogisk måltid med fördel ska ingå i pedagogernasuppdrag. Studier har dock visat att pedagoger känner sig osäkra i sin roll under måltiden,vilket kan bero på pedagogernas brist på utbildning och kunskap om mat och nutrition. Fråganär hur lärare kan förväntas att agera som förebilder vid måltiden när det inte finns någraofficiella riktlinjer som stöd, eller när det inte finns professionell kunskap om mat ochnutrition?Syftet var att kartlägga pedagogernas syn på sin roll under den pedagogiska måltiden ochvilken inställning de har till denna.

Detta examensarbete är en undersökning i hur riktlinjer anpassade för Serious Games-genren kan användas i utvecklingen av träningsmoment till ett simpelt kooperativt plattformspusselspel. Undersökningen baserades på en analysmodell vid namn RETAIN (Relevance, Embedding, Transfer, Adaptation, Immersion, Naturalization) vilken utvecklats specifikt för att analysera och hjälpa till vid utvecklingen av inlärningsspel. Denna modell har använts för att analysera plattformspusselspelet Braid, varefter analysen har använts som riktlinjer under utvecklingen av ett eget verk. RETAIN-modellen har även använts för att analysera det egna verket.Efter undersökningen har jag kommit fram till att RETAIN-modellen i sitt originalutförande ej lämpar sig för utveckling av träningsmoment i underhållningsspel då kraven på spel i Serious Games-genren och underhållningsspel är alltför olika..

Bakgrund och problem: På senare år har CSR-frågor, och i synnerhet miljöfrågor, blivitmer frekvent förekommande i massmedia. I takt med att CSR-medvetandet har växt harföretagens olika intressenter börjat ställa allt högre krav på företagen att de skall redovisahur de arbetar med hållbarhetsfrågor. En organisation som arbetat med att skapa riktlinjerför hur företag kan redovisa hur de arbetar med hållbarhetsfrågor är Global ReportingInitiative (GRI). Under 2007 beslutade den Svenska regeringen, som första landet ivärlden, att samtliga statliga företag från och med 2008 skall presentera enhållbarhetsredovisning enligt GRI:s riktlinjer. Syftet med denna uppsats är att granska etturval av de statliga företagen och undersöka vilket genomslag GRI:s riktlinjer har fått påmiljödelen i företagens hållbarhetsredovisningar.Syfte: Syftet med uppsatsen är att granska ett urval av de statliga företagen ochundersöka vilket genomslag GRI:s riktlinjer har fått på miljödelen i företagenshållbarhetsredovisningar.Avgränsningar: I denna uppsats kommer endast årsredovisningar ochhållbarhetsredovisningar från fem statliga företag under åren 2007 och 2009 attundersökas.Metod: I denna uppsats har texter från hållbarhetsredovisningar och årsredovisningarsamlats in och analyserats manuellt.Slutsatser: Samtliga av oss undersökta företag har innehållsmässigt utökat sinmiljöredovisning sedan reglerna infördes.

Trots att den svenska policyn, för skydd av nationella minoriteter, infördes med hopp om att lösa vissa problem hävdas i denna uppsats att annan problematik kan ha uppstått i dess kölvatten. Både vad gäller motiv och innebörd kan delar av policyn ses som problematiska, vilket i huvudsak grundar sig i att det har skapats en skillnad mellan olika etniska minoriteter. Policyn innebär att särskilda åtgärder vidtas för att skydda vissa kulturer. Vi sluter oss till åsikten att kulturer är centrala i människors liv, och just därför anser vi det motiverat att diskutera kring vilka etniska minoriteter som inte får tillgång till detta skydd. Vi menar att denna diskussion saknas i svensk policy.

Syftet med denna kvalitativa studie var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av att bedöma körförmågan hos personer med stroke. Den undersökta gruppen bestod av åtta legitimerade arbetsterapeuter som hade arbetat mellan två och femton år med bedömning av körförmåga. Klinikerna där arbetsterapeuterna arbetade var av varierande storlek och geografiskt utspridda över hela landet. Datainsamlingen genomfördes genom individuella semistrukturerade intervjuer och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys och resulterade i tre kategorier: Intervjuns och det personliga mötets betydelse i bedömning av körförmåga, Bedömning av körförmåga består av flera komponenter och Teamsamverkans betydelse vid bedömning av körförmåga. Resultatet i studien påvisade betydelsen av den inledande intervjun och mötet mellan arbetsterapeuten och personen som bedömdes.

I föreliggande uppsats studeras hur elever i svenska 1 och svenska som andraspråk 1 på gymnasiet bedriver skriftlig argumentation i nationella proven utifrån aspekterna logik, empiri och språkliga medel. Uppsatsen syfte är dels att få ökad kunskap om likheter och skillnad­er mellan eleverna i svenska och svenska som andraspråks skriftliga argument­a­­tion, dels vad som skiljer elevtexterna med betyget E (godkänt) och F (underkänt) utifrån nämnda aspekter.       Uppsatsens teoretiska utgångspunkter innefattar både hur logik, empiri och språkliga medel kan användas och bedömas i argumentation, och vilka skillnader i förutsättningar som skrivande i ett första- eller andraspråk kan innebära. Materialet består av tolv argumenterande elevtexter från den skriftliga delen i nationella proven i svenska 1 vårterminen 2012 och 2013. Texterna delas in i fyra grupper på basis av ämne och betyg, med tre texter i varje grupp. Det ger grupper med elever som har skrivit i svenska som andraspråk med betyg E (SVA-E) och F (SVA-F), samt svenska med betyg E (S-E) och F (S-F).