Den 15 juli 2008 infördes individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen i svenska skolan. Det innebÀr att lÀraren vid utvecklingssamtalen ska lÀmna skriftlig information om elevens kunskapsutveckling i förhÄllande till de nationella mÄlen i alla Àmnen eleven undervisas i. Med skriftlig information menas Iup med skriftliga omdömen.Den hÀr kvalitativa litteraturstudien belyser hur skriftliga omdömen och bedömning uttrycks i statliga styrdokument och i litteraturen. Resultaten frÄn studien lyfter bland annat fram styrdokumentens ökade krav pÄ skolans samarbete med hemmen och elevens ökade ansvar för sin egen kunskapsutveckling.Forskningen visar hur viktigt det Àr att lÀrare skriver omdömen kopplade till de nationella kunskapskraven och att de skriftliga omdömena formuleras med kunskap om bedömningens betydelse för bÄde lÀrare och elev. Tydliga kriterier av vad som bedöms gör det ocksÄ tydligt vad som inte bedöms.

Uppsatsen syftar till att undersöka hur framtidsbeskrivningen ser ut i böcker om journalistik. Blandannat stÀlls frÄgor kring hur framtidsbeskrivningen ser ut, vilka hot och möjligheter som finns samtvilka kÀrnvÀrden som lyfts fram i diskursen. Eventuella motsÀttningar inom diskursen kartlÀggsocksÄ.Uppsatsen anvÀnder sig av diskursanalys som metod för att frilÀgga de element som nÀmnts ovan.Diskursen antas vara en specifik sÄdan som rör just ?journalistikens framtid?.Materialet som undersökts Àr fyra böcker som frÀmst riktar sig till journalister, forskare ijournalistik eller studenter i journalistik.I den aktuell litteraturen kan man identifiera tre teman i diskursen:1) Man upplever att det kommer ske en grundlÀggande förÀndring av journalistiken och helamediesystemet.2) Det finns en ovilja och osÀkerhet nÀr det gÀller att göra prognoser eller tydliga uttalandenom hur framtidens journalistik kommer se ut.3) Man identifierar ett antal hot mot journalistiken i framtiden, men ocksÄ ett antal möjligheter.Dessa hot, och möjligheter, Àr ofta kopplade till den tekniska utvecklingen.I den efterföljande diskussionen förs det fram ett antal olika möjliga förklaringar till varför dessateman dominerar diskursen NÄgra förklaringar kan vara: positionering av journalister i förhÄllandetill en uppfattat hotande framtid, en ovilja att gissa om en framtid som upplevs som mycket osÀkeroch att de senaste Ärens förÀndringar för första gÄngen inneburit ekonomiska hot mot journalisterna..

Uppsatsen Àr en diskursanalytisk undersökning av representation av nationell kultur och identitet i tvÄ lÀroböcker i italienska som anvÀnds pÄ gymnasienivÄ. Uppsatsens syfte Àr att analysera hur nationell kultur och identitet representeras, mot bakgrund av ett intresse att synliggöra diskursiva och samhÀlleliga strukturer som avspeglas i representationen. I analysen lÀggs sÀrskild vikt vid att visa hur sociala maktrelationer mellan och inom nationella kulturer Äterspeglas i lÀroböckerna. Uppsatsens teoretiska utgÄngspunkter Àr inspirerade av den brittiske sociolingvisten Norman Faircloughs kritiska diskursanalys och av socialkonstruktionistisk kulturteori som till stor del utgÄr frÄn kulturforskaren Stuart Halls resonemang. I uppsatsen anvÀnds Faircloughs tredimensionella modell för kritisk diskursanalys som metodologisk utgÄngspunkt. I analysen klarlÀggs att lÀroböckerna avspeglar och reproducerar diskurser som speglar ojÀmlika maktförhÄllanden inom nationella kulturer och i viss mÄn Àven mellan nationella kulturer. I lÀroböckernas representation av italiensk, nationell identitet förekommer stereotyper om syditaliensk identitet som Äterger en ojÀmn maktbalans inom det italienska samhÀllet mellan norra och södra Italien. LÀroböckernas representation av italiensk kultur utgÄr stundtals frÄn ett etnocentriskt svenskt perspektiv dÀr diskurser som kan förbindas med turistpropaganda accentueras. I avslutningen diskuteras Àven tÀnkbara konsekvenser av resultaten och exempel ges pÄ vidare forskning inom omrÄdet..

År 2012 utkom en studie Lika för alla? ? OmrĂ€ttning av nationella prov i grundskolan och gymnasieskolan under tre Ă„r (2012). I den har skolinspektionen samlat in och rĂ€ttat om nationella prov. Syftet har varit att kontrollera att kvalitĂ©n upprĂ€tthĂ„lls, genom att analysera om ursprungsrĂ€ttare gör korrekta bedömningar av uppsatserna. Resultaten visar att nĂ€stan varannan uppsats i svenska B pĂ„ gymnasiet fĂ„r ett avvikande betyg mellan lĂ€rarna och kontrollanterna.

Denna uppsats undersöker hur lagen om minoriteter och minoritetssprÄk, samt skrivningen i den nya bibliotekslagen frÄn 2014, om att de nationella minoriteterna Àr sÀrskilt prioriterade pÄ biblioteken, har pÄverkat arbetet gentemot samer i samiska förvaltningsomrÄden. För att ta reda pÄ detta har jag tittat pÄ och analyserat biblioteksplaner frÄn samiska förvaltningsomrÄden Jag har Àven genomfört fem kvalitativa intervjuer med bibliotekarier som arbetar pÄ folkbibliotek i samiska förvaltningsomrÄden. Analysen av biblioteksplanerna visade att i mÄnga fall var planerna inaktuella och kom till före den nya bibliotekslagen dÀr nationella minoriteter framhÄlls som prioriterad grupp. Genom att enbart tolka biblioteksplanerna kan man dra den slutsats att bibliotekslagens innehÄll inte pÄverkat folkbiblioteken i förvaltningsomrÄdena i nÄgon större utstrÀckning. Det faktum att de undersökta kommunerna var förvaltningsomrÄden för samiska verkar ha haft större inverkan pÄ bibliotekens arbete.

Masteruppsats, SVA240, 30 hpÄmne: Svenska som andrasprĂ„kTermin: Vt-2015Handledare: Anna LyngfeltExaminator: Benjamin Lyngfelt.

Uppsatsen har sin utgÄngspunkt i det faktiska material som finns i tio valda tidningar gÀllande telegramnyheter. De valda tidningarna har analyserats genom syntetiska veckor i fem ÄrgÄngar för att fÄ fram en bild av hur förekomsten av telegramnyheter i svensk press sÄg ut under slutet av 1800-talet. För att se det statistiska material genom ett par teoretiska glasögon, analyseras resultatet genom Benedict Andersons teori om en förestÀlld, nationell gemenskap. FrÄgan Àr primÀrt hur förekomsten av telegramnyheter ser ut och pÄ ett mindre, sekundÀrt plan om telegramnyheten bidrar till den svenska pressens stÀrkande av den nationella förestÀllningen? För att fÄ en inblick i telegramnyheten inleds uppsatsen med en historisk kontextualiseringen, som ska vara till hjÀlp för lÀsaren att förstÄ bakgrunden till dess utveckling, bÄde pÄ ett internationellt, men dock frÀmst, nationellt plan..

Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ hur skolorna och Barn- och utbildningsnÀmnden i en kommun formulerar sig i skriftliga dokument till de styrande organen i kommunen samt Skolverket nÀr det gÀller mÄlstrategier för att sÄ mÄnga som möjligt av eleverna ska nÄ de nationella mÄlen. Ett delsyfte var ocksÄ att belysa pÄ vilka grunder elever ska fÄ eller fÄr stöd. Metoden som anvÀndes var en deskriptiv studie med kvalitativ, hermeneutisk, tolkande inriktning, dÀr vi anvÀnde Ärsredogörelser, kvalitetsbeskrivningar frÄn de olika skolorna i kommunen samt Barn- och utbildningsnÀmndens Ärsredogörelser för Ären 2000-2004. Resultatet visar att elever som ej nÄr mÄlen fÄr ett specialpedagogiskt stöd samt att skolan arbetar med bakomliggande faktorer som miljö och vÀrdegrundsarbete för alla elever. Skolorna arbetar systemteoretiskt med en blandning av det kompensatoriska/kategoriska perspektivet och det relationella perspektivet..

Elever som efter avslutad grundskola börjar studera pÄ gymnasial nivÄ, har i sitt slutbetyg med sig Ätminstone betyget G i matematik. Trots detta fÄr mÄnga elever svÄrigheter med att klara av den inledande matematikundervisningen pÄ gymnasiet.Syftet med denna studie har varit att genom ett elevperspektiv, beskriva och lyfta fram de likheter och skillnader som en grupp elever upplever mellan matematikundervisningen pÄ grundskolans senare Är och pÄ gymnasiet. FrÄgestÀllningen har varit:- Vilka likheter/skillnader upplever eleverna mellan gymnasieskolans obligatoriska A-kurs i matematik och grundskolans matematikundervisning?Studien har genomförts med en fenomenografisk utgÄngspunkt dÀr kvalitativt halvstrukturerade intervjuer har anvÀnts. I studien har Ätta elever intervjuats.Resultatet av studien presenters i fem kategorier.

Syftet med denna uppsats Àr att kartlÀgga de nordiska nationella destinationsorganisationernas digitala nÀtverk och dÀrefter analysera hur nÀtverket och de olika plattformarna anvÀnds för att slutligen diskutera pÄ vilket sÀtt det gÄr att generalisera ett optimalt nyttjande av nÀtverk för destinationskommunikation. FrÄgor som som anvÀnts för att undersöka detta Àr: Hur ser de nordiska lÀndernas nationella destinationsorganisationers digitala nÀtverk ut? Hur har nÀtverkssamhÀllets trender influerat de nordiska lÀndernas nationella destinations- kommunikation? NÀtverk och nÀtverkssamhÀlle Àr den teoretiska ram som undersökningen utgÄtt frÄn. NÀrmare bestÀmt Àr det Van Dijks teorier om de trender som finns i dagens nÀtverkssamhÀllet som ligger till grund för undersökningen. Med turismbranschen och deras digitala nÀtverk som undersökningsobjekt var det Àven relevant att ta hÀnsyn till branschförutsÀttningar och det som föresprÄkas inom strategisk kommunikation för sociala medier.

Specialarbete, SIS133 15 hpÄmne: Svenska som andrasprĂ„kTermin: VT 2014Handledare: Sofia Tingsell.

I denna studie undersöks talsprÄkligheter i elevtexter skrivna i samband med nationella proven i svenska för Ärskurs nio, vid Ären 1992 och 2003. Syftet med studien Àr att genom kvantitativ textanalys baserad pÄ stilistik undersöka hur talsprÄkliga texterna Àr och om de senare texterna Àr mer eller mindre talsprÄkliga. Materialet bestÄr av 22 elevtexter i genren krönika med jÀmn fördelning mellan de tvÄ Ärtalen och en krönika av Olle Josephson, vilken fungerar som norm (2009). Resultatet visar att elevtexterna ligger nÀra talsprÄket och att en svag förskjutning mot starkare talsprÄklig stil har skett mellan 1992 och 2003. .

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur pausgymnastik pÄverkar elevers koncentration. Vi vill Àven fÄ veta hur elever och pedagog uppfattar pausgymnastiken. PÄverkar pausgymnastik elevernas klassrumssituation positivt eller Àr pausgymnastik bara ett störande moment i undervisningen. Vi har anvÀnt oss av en experimentell studie som bygger pÄ kvalitativa gruppintervjuer. Vi har intervjuat elever och en pedagog före den pÄbörjade pausgymnastiken och sedan en gÄng efter utvecklingsarbetes slut.Det som framkom under studien var att pausgymnastik uppfattades som huvudsakligen positiv.

I denna explorativa studie undersöks vilka skillnader som finns i förvÀntningar pÄ ledarskap mellan Sverige och Storbritannien samt hur dessa skillnader kan pÄverka ledarskapsstrategier för ett svenskt företag pÄ den brittiska marknaden. Studien genomförs i det svenska företaget Clas Ohlson med hjÀlp av kvalitativa intervjuer och en kvantitativ enkÀtundersökning med de anstÀllda. En av Clas Ohlsons mÄlsÀttningar vid företagets etablering i Storbritannien var att bevara den svenska kulturen i företaget samt att implementera det svenska arbetssÀttet i de brittiska butikerna. Företag som etablerar sig i nya kulturer kan erfara ledarskapsproblem om ledarskapet inte stÀmmer överrens med de förvÀntningar som finns pÄ ledarskap i den nya kulturen. DÀrför Àr det intressant att undersöka hur de kulturella skillnaderna pÄverkade ledarskapsstrategin vid Clas Ohlsons etablering i Storbritannien.

Syftet med detta arbete Àr att ge en bild av hur bedömning och betygsÀttning sker i kemiundervisningen i gymnasiet idag. Utsagor frÄn intervjuade lÀrare tyder pÄ att det ses som en viktig uppgift, anvÀnds bÄde i formativt och summativt syfte och tar tid. Ofta vÀger skriftliga prov, laborationsrapporter samt aktivitet under lektionstid tyngst för betyget, men hÀnsyn tas till mÄnga aspekter och delmoment. Projektarbeten och fördjupningar uppges av en av fem lÀrare som tungt vÀgande och bedöms utifrÄn muntliga redovisningar. Vid bedömningar anvÀnds nationella mÄlkriterier samt lokala eller personliga kriterier, som utgÄr frÄn de nationella.