Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen iKulturvÄrd, Ledarskap i slöjd och kulturhantverk15 hpInstitutionen för kulturvÄrdGöteborgs universitet2014:28.

Zirkon Àr ett mycket viktigt mineral inom geokronologin. Tack vare dess specifika kristallstruktur tassmÄ mÀngder uran och andra spÄrÀmnen upp av zirkonen vid dess bildning. Det Àr möjligt attbestÀmma en bergarts Älder genom att berÀkna förhÄllandet mellan de radioaktiva Àmnena och dessstabila slutprodukter som bildas hos zirkonen med tiden. Olika metoder och tekniker har sedandenna upptÀckt utvecklats i snabb takt.Grötingengraniten har tidigare daterats med hjÀlp av TIMS till en Älder mellan 1,74 och 1,75 miljarderÄr. Denna datering har visats sig mycket osÀker varför ett nytt försök till att bestÀmma dess Älder harplanerats in inom den nÀrmsta framtiden.

Denna studie har som syfte att betrakta hur bisatsanvÀndning hos vuxna avancerade inlÀrare av svenska som andrasprÄk ser ut jÀmfört med inlÀrare med svenska som modersmÄl; detta med avseende pÄ bÄde frekvens och variation.För att besvara mina tvÄ frÄgestÀllningar angÄende först frekvens och sedan variation har jag valt att granska uppsatser skrivna av L2- och L1-komvuxstuderande som har gÄtt de högskolebehörighetsgivande gymnasiekurserna Svenska som andrasprÄk B respektive Svenska B pÄ Komvux. Uppsatserna Àr skrivna som en del i det nationella prov som inlÀrarna har deltagit i vid slutet av kursen.För att bevara reliabiliteten för denna undersökning har jag utgÄtt ifrÄn en definition och indelning av bisatser som presenteras i Svenska akademiens grammatik, kallad SAG, och Svenska akademiens sprÄklÀra, kallad SAS. Genom att söka de bisatser som inlÀrarna anvÀnder och sammanstÀlla dem i jÀmförelsetabeller har jag lyckats med att kontrollera och jÀmföra de olika bisatsgrupper och bisatsinledare som L2- respektive L1-inlÀrare anvÀnder.Undersökningen visar att det finns skillnader i bisatsanvÀndningen mellan dessa tvÄ inlÀrargrupper men att skillnaderna inte Àr avsevÀrt stora. JÀmfört med L1-texterna har bisatser i L2-texterna högre frekvens vilket kan bero pÄ att L2-uppsatserna i genomsnitt Àr lÀngre, 800 ord/text gentemot 700 ord/text. DÀremot har bisatserna i L2-texterna mindre variation.

Ordet globalisering förekommer flitigt i dagens samhÀllsdiskussion. PÄ de politiska arenorna har globalisering blivit ett centralt begrepp, som ifrÄgasÀtter invanda förestÀllningar. Ekonomi, miljö, nationell överlevnad och sÀkerhet - allt detta hÀnger i allt större utstrÀckning pÄ aktörer utanför varje enskilt lands grÀnser och pÄ beslut som inte Àr understÀllda landets regering. Den kosmopolitiska demokratimodellen strÀvar efter att Ästadkomma globala strukturer för politiskt handlande. Nationella och formella medborgarskap byggdes tidigare upp av antaganden om begrÀnsad rörlighet, frÄn landsbygd till staden, och Àr enligt kosmopolitismen inte lÀngre aktuella.

Den ryska marknaden intresserar mÄnga svenska företag för att etableras och starta sin verksamhet dÀr. Vad pÄverkar företagets utvecklingen och vilka etableringsprocesser som Àr viktiga för de svenska företag som jobbar pÄ den ryska marknaden. Genom att studera nÄgra svenska företag kommer författarna fram till nÄgra viktiga synpunkter som kan hjÀlpa att förstÄ hur den ryska markanden ser ut frÄn de svenska företag perspektiv..

Syftet med studien var att undersöka samstÀmmigheten mellan sjukgymnasters prioriteringar. Sjukgymnaster inom primÀrvÄrd med landstings-, kommunalt- eller privat huvudmannaskap i Norrbottens LÀn tillfrÄgades om att prioritera 24 fiktiva patientfall. SamstÀmmigheten mellan prioriteringarna berÀknades med Kendalls konkordanskoefficient (W). SamstÀmmigheten var lÄg, Kendalls W=0,224, med stor spridning i prioritering för varje patientfall. Studien hade stort bortfall som analyserades.

I denna uppsats görs en sammanstÀllning av gÀllande skatterÀtt för bolag enligt EG-domstolens praxis, med avgrÀnsning till omrÄdet för direkt beskattning.Direkt beskattning Àr en kompetens som tillfaller nationell lagstiftning i unionens medlemsstater.Nationella beskattningsregler för bolag har dock pÄ mÄnga hÄll givit upphov till diskriminerande behandling, i strid mot EG-fördragets fria rörligheter.Endast genom utfÀrdande av direktiv kan en harmonisering pÄ omrÄdet komma till stÄnd.EG-domstolen har dÀrför pÄskyndat integrationsarbetet genom att tolka och tillÀmpa gemenskapsrÀtten till att omfatta direkt beskattning för bolag.Nationella skattebestÀmmelser som hindrar bolag frÄn att utnyttja EG-fördragets fria rörligheter, kan dÀrför enligt EG-domstolens praxis ÄsidosÀttas direkt med stöd av fördraget..

Diskussionen om den kommunala förvaltningen och verksamheten Àr en högaktuell frÄga i finsk politik. BÄde pÄ statlig och kommunal nivÄ diskuteras huruvida det föreligger ett behov av förÀndring. Kommunsammanslagningar ses som en lösning pÄ problemet. Den pÄgÄende Kommun- och servicestrukturreformen omfattar hela landet och kommunerna utreder möjligheterna för samarbete eller sammanslagningar. Uppsatsen undersöker argument och uttalade motiv för kommunsammanslagningar och omfattar tre perspektiv: det nationella, det juridiska och det lokala.

Det ökande behovet av nationella IT-stöd inom hÀlso- och sjukvÄrd har lett till att en nationell IT-strategi för vÄrd och omsorg har utarbetats och att flera projekt inom ramen för denna strategi har startats. Ett av dessa projekt Àr utvecklingen och det nationella införandet av det nya ordinationsverktyget Pascal vilket innefattar samtliga landsting och kommuner. FörutsÀttningarna för projektet och dess storlek medför att ledningen mÄste finna tillÀmpbara strategier för att hantera dess komplexa förhÄllanden. Det har konstaterats att ett stort antal projektmisslyckanden kan bero pÄ att komplexa projekt leds genom icke tillÀmpbara strategier. Ledning av komplexa projekt försvÄras av det faktum att linjÀra strategier inte Àr tillÀmpbara, strategierna bör istÀllet situationsanpassas och vÀljas efter de olika problemen som mÄste bemötas under projektets gÄng.Denna fallstudie Àmnar identifiera vilka komplexiteter projektet uppvisar samt hur de kan hanteras utifrÄn projektets förutsÀttningar.

I den hÀr uppsatsen undersöks tvÄ vÀsterlÀndska dagstidningars förstasidesbilder somtidningens anslag. Tidningarna Àr Dagens Nyheter, Sverige och The Times,Storbritannien och de studeras under en 3 mÄnadersperiod. Anslagens likheter ocholikheter analyseras utifrÄn bildsprÄkligt perspektiv. HÀr ses tydliga skillnader iDagens Nyheters helhetsperspektiv och The Times personliga anslag som enkonsekvens av deras medvetet valda bildutsnitt. NÀr jag nÀrmare studerar bildernasinnehÄll och funktion ses hÀr tydliga likheter i anslagen sÄsom antal fÀrgbilder och hursvartvita bilder anvÀnds, antal nationella bilder som dominerar, att positiva kontranegativa budskap i bilderna Àr relativt lika representerade och att det finns ettgenerellt negativt budskap i internationell rapportering.

IT-utvecklingen i skolan har gÄtt framÄt mycket under det sena 90-talet. Detta har medfört att man pÄ senare tid fört upp till diskussion att vi nu behöver föra in ytterligare en kompetens bland lÀrare och elever, nÀmligen IT-kompetens. Vi sÄg det dÀrmed som intressant att undersöka vad rektorer pÄ olika skolor anser att IT-kompetens Àr för nÄgot, för att jÀmföra detta med vad de nationella mÄldo-kument, övriga politiska dokument och olika IT-projekt menar att IT-kompetens Àr.Uppsatsen Àr av en kvalitativ karaktÀr och bestÄr dels av en litteraturstudie och dels en undersökning i form av Ätta stycken intervjuer.VÄr referensram bygger pÄ politiska dokument och nationella mÄldokument som skriver nÄgot kring IT-kompetens i skolan. Vi har Àven tittat pÄ tvÄ stora IT-projekt inom skolan, nÀmligen ITiS (IT i Skolan) och KK (Kunskaps- och Kompetensutveckling), för att se vad dessa skriver om IT-kompetens i skolan.IT-kompetens Àr ett begrepp som har diskuterats mycket pÄ sistone. I intervjuerna framkom det att rektorerna, sinsemellan, inte alltid hade samma tolkningar gÀllandes vad begreppet innebar.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur nationella förestÀllningar producerats och reproducerats inom den svenska scoutrörelsen.Jag har funnit scoutrörelsen intressant att studera dÀrför att den Ä ena sidan uppstod i en nationalistisk kontext och Ä andra sidan utgjorde en internationell organisation med internationalistiska strÀvanden.Denna uppsats utgÄr frÄn att förestÀllningar om nationen konstrueras i förhÄllande till nÄgot annat, att Sverige och "svenskhet" formuleras med utgÄngspunkt i förestÀllningar om begreppens motsatser. "Vi" uppstÄr i relation till "de andra". I denna uppsats analyserar jag koloniala förestÀllningars nÀrvaro i scoutmaterialet och anvÀnder dessa för att pÄ sÄ sÀtt dyrka upp förestÀllningarna om nationen och om "oss". Detta görs utifrÄn en diskursanalytisk utgÄngspunkt med inspiration frÄn postkolonial teori som erbjuder en teoretisk ansats till förklaring av den interaktion i förestÀllningarna mellan "vi" och "de andra"..

Den Europeiska standarden Àr indelad i flertalet Eurokoder och dessa Àr de kommande berÀkningsreglerna som Är 2011 blir obligatoriska för alla bÀrande konstruktioner inom den Europeiska unionen. De kommer att ersÀtta tidigare nationella regler och det Àr framförallt Boverkets konstruktionsregler (BKR) med tillhörande handböcker som berörs av Eurokoderna.Flertalet faktorer pÄverkar nÀr en övergÄng frÄn svenska byggregler till Eurokoderna skall bli möjlig men det viktigaste har med dess tillgÀnglighet att göra. Det Àr inte lÀngre en frÄga om Eurokoderna skall börja tillÀmpas, utan istÀllet nÀr.Syftet med detta examensarbete Àr att det skall ge en allmÀn och överskÄdlig bild av hur de svenska byggreglerna skiljer sig frÄn sin europiska motsvarighet, varvid likheter och olikheter skall lyftas fram.JÀmförelsen har baserats pÄ ett antal berÀkningar som har utförts pÄ ett framtaget referensobjekt, dÀr endast de delar som berör berÀkningar kring referensobjektet kommer att granskas och jÀmföras. För att fÄ underlag till dessa berÀkningar har litteraturstudium av respektive regler tillÀmpats. Detta material har allt eftersom sammanstÀllts i denna rapport.Med utgÄngspunkt frÄn det framtagna referensobjektet kan man till stor del fastlÀgga att skillnaden mellan svenska byggregler och europeisk standard inte Àr av större karaktÀr.

Grunda mjukbottnar i Sveriges kustvatten utg?r biologiskt v?rdefulla milj?er med funktioner som n?ringsoms?ttning, erosionsskydd och viktiga livsmilj?er f?r fisk. Trots detta ?r dessa habitat kraftigt hotade av ?kad exploatering kopplad till bebyggelse, turism och infrastruktur. Studien syftar till att unders?ka hur svenska kustkommuner hanterar skyddet av grunda mjukbottnar i f?rh?llande till befintlig lagstiftning och nationella riktlinjer.

FöretagshÀlsovÄrden (FHV) agerar pÄ en fri marknad i egenskap av oberoende expertresurs. Skillnader finns mellan vad kunderna efterfrÄgar och vad FHV önskar leverera. Det Àr dÀrför intressant att studera om förvÀntningarna frÄn kunden stÀmmer med den intentionen FHV har. Vidare Àr det intressant att stÀlla det i relation till den funktion FHV ?bör? ha enligt en nationell diskussion.