Mitt syfte med detta examensarbete Àr att se hur man bör hantera elever med behov av sÀrskilt stöd i matematik. För att fÄ en bÀttre förstÄelse för Àmnesvalet har jag lÀst i litteraturen om hur vanligt förekommande matematiksvÄrigheterna Àr, vilka hinder som finns för inlÀrning i matematik samt hur man ska hantera eleverna med behov av sÀrskilt stöd. Dessutom har jag genomfört en undersökning i Är 6 pÄ tvÄ olika skolor. Jag har intervjuat lÀrare och speciallÀrare om hur de hanterar de elever som inte nÄdde upp till godkÀnt pÄ det nationella provet i matematik i Är 5. Jag har Àven studerat skolornas kommunala skolplaner samt lokala arbetsplaner, för att se vilka riktlinjer som ges i arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd.

Hur policyförÀndringar, som fler nationella prov och tidigare betyg, kan komma till uttryck i verksamheten utforskas i denna studie. Syftet Àr att undersöka hur nÄgra elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi beskriver sina erfarenheter av att göra nationella lÀsprov i svenska i Ärskurs 6.Det empiriska materialet har inhÀmtats genom halvstrukturerade intervjuer med fyra elever i Ärskurs 6, som nyligen har genomfört proven.Resultatet, som har analyserats ur ett policy enactment perspektiv, visar att eleverna beskriver proven som mycket viktiga, dÄ de tror att proven har en stor betydelse för deras betyg i svenska. Eleverna har förberetts inför proven i skolan genom undervisning i lÀsförstÄelsestrategier, genom att öva pÄ gamla prov och genom att titta pÄ bedömningsexempel. De har ocksÄ förberett sig sjÀlva inför provsituationen pÄ olika sÀtt. Eleverna har olika erfarenheter av anpassningar vid proven och de som har haft anpassningar stÀller sig positiva till det.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med den hÀr uppsatsen Àr att beskriva ett antal perspektiv pÄ huruvida kunskapskraven i Àmnet idrott och hÀlsa gÄr att standardisera till ett nationellt prov samt hur det skulle pÄverka Àmnet utifrÄn betyg- och bedömningssynpunkt.FrÄgestÀllningarna som uppsatsen bygger pÄ Àr följande:? Vad kan det finnas för hinder och möjligheter för att implementera ett nationellt prov i Idrott och hÀlsa, enligt erfarna idrottslÀrare?? Vad kan det finnas för hinder och möjligheter för att implementera ett nationellt prov i Idrott och hÀlsa, enligt lÀrarutbildare?? Vad kan det finnas för hinder och möjligheter för att implementera ett nationellt prov i Idrott och hÀlsa, enligt experter pÄ att ta fram nationella prov?MetodUppsatsen har en kvalitativ ansats med intervjuer i fokus. De intervjuade har olika relationer till nationella prov och lÀraryrket. Den tidigare forskning som ses över behandlar begreppen nationella prov, betyg och bedömning, motoriska tester samt nuvarande kursplan.Resultat? Möjliga hinder:Tid Àr ett hinder, att lÀraren ska hinna med att genomföra samt administrera proven, vilket Àven innebÀr en ökad arbetsbörda för lÀrarna.

Syfte Att utreda FAR och RevisorsnÀmndens förÀndrade roll. Metod För att möjliggöra syftet har bÄde primÀr- samt sekundÀrdata anvÀnts. PrimÀrdatan innehÄller intervjuer med flertalet personer vÀl insatta i Àmnet. SekundÀrdatan bestÄr huvudsakligen av branschpublikationer samt hemsidor för relevanta organ. Litteratur LitteraturgenomgÄngen fokuserar pÄ teorier kring global governance.

"provet berör ju betyget, och sen göra bra ifrÄn sig" - en studie av hur elever i Ärskurs 5 uppfattar bedömning Àr en undersökning om hur elever erfar bedömning  i klassrummet. Studiens syfte Àr att ta reda pÄ elevers uppfattningar och upplevelser kring bedömning och i vilka situationer de ser sig bli bedömda.VÄr problemformulering Àr* Hur erfar elever bedömning i klassrummet?VÄr problemprecisering Àr* NÀr i klassrummet uppfattar elever att de blir bedömda?* Hur upplever elever att bli bedömda?Undersökningen genomfördes med hjÀlp av en fokusgruppsintervju. Resultatet visar pÄ skilda uppfattningar kring hur elever erfar bedömning. Studien har en fenomenografiskt inspirerad ansats.

I föreliggande uppsats studeras hur elever i svenska 1 och svenska som andrasprÄk 1 pÄ gymnasiet bedriver skriftlig argumentation i nationella proven utifrÄn aspekterna logik, empiri och sprÄkliga medel. Uppsatsen syfte Àr dels att fÄ ökad kunskap om likheter och skillnad­er mellan eleverna i svenska och svenska som andrasprÄks skriftliga argument­a­­tion, dels vad som skiljer elevtexterna med betyget E (godkÀnt) och F (underkÀnt) utifrÄn nÀmnda aspekter.       Uppsatsens teoretiska utgÄngspunkter innefattar bÄde hur logik, empiri och sprÄkliga medel kan anvÀndas och bedömas i argumentation, och vilka skillnader i förutsÀttningar som skrivande i ett första- eller andrasprÄk kan innebÀra. Materialet bestÄr av tolv argumenterande elevtexter frÄn den skriftliga delen i nationella proven i svenska 1 vÄrterminen 2012 och 2013. Texterna delas in i fyra grupper pÄ basis av Àmne och betyg, med tre texter i varje grupp. Det ger grupper med elever som har skrivit i svenska som andrasprÄk med betyg E (SVA-E) och F (SVA-F), samt svenska med betyg E (S-E) och F (S-F).

Studien utforskar omrÄdet mellan den svenska integrationspolitiken som aktivt försöker komma ifrÄn nationalistiska uttryck och den svenska försvarspolitiken som tycks underhÄlla dessa. Integrationspolitiken har beskyllts för att ha varit allt för fokuserat pÄ en uppfattning om att invandrare och svenskar har varsin kulturell sÀrart. Detta har lett till en uppdelning om ?vi? och ?de Andra? och dÀrmed integrationspolitikens misslyckande. Studien undersöker spÄr av denna uppdelning i försvarspolitiken.

Sveriges intrÀde i EU 1995 har lett till mÄnga förÀndringar i det svenska rÀttssystemet. Svenska domstolar har dÀrmed fÄtt en ny arbetssituation och nya skyldigheter. Flera förÀndringar har skett i svensk processrÀtt, och grundlÀggande EU-rÀttsliga principer som de om direkt effekt och EU-rÀttens företrÀde framför nationell rÀtt, har stÀllt de nationella domstolarna inför flera utmaningar.Den mest grundlÀggande skyldigheten de svenska domstolarna har gentemot EU Àr förpliktelsen att inhÀmta förhandsavgörande frÄn EU-domstolen. SistainstansrÀtterna Àr skyldiga att göra detta nÀrhelst de Àr osÀkra pÄ tolkningen och/eller tillÀmpningen av en EU-rÀttslig bestÀmmelse. Detta Àr en lÄngtgÄende förpliktelse som endast har tvÄ undantag: det första Àr i de fall EU-domstolen redan dömt i ett identiskt fall (acte éclairé); det andra Àr dÄ den nationella domstolen anser att den EU-rÀttsliga bestÀmmelsen Àr tillrÀckligt klar och tydligt för att den sjÀlvstÀndigt ska kunna tillÀmpa den (acte clair).Dessa skyldigheter har lett till ett flertal problem för de svenska domstolarna.

 Uppsatsens syfte Àr att beskriva hur den offentliga verksamheten som kommunen i Jönkö-ping stÄr för tillhandahÄlls ute i sex olika kommuner i Europa. Uppsatsen skall Àven under-söka kommunernas utförandekapacitet för att möta behovet av Àldreomsorg frÄn ett ökan-de antal Àldre mÀnniskor. Detta problem stÀller Àven krav pÄ skol- och barnomsorgen att kunna erbjuda högkvalitativ service för att öka motivationen för ett ökat antal födda barn i samhÀllet som i framtiden skall trygga försörjningskvoten för vÄra Àldre och yngre. I en enkÀt som skickats ut till de sex kommunerna har frÄgor stÀllts om förvÀntad demogra-fiutveckling, offentliga och privata aktörer för kommunal verksamhet samt kostnader för kommunal verksamhet i offentlig- privat regi. Uppsatsen visar att det Àr frÀmst demografi som pÄverkar kommunernas utförandekapacitet men att det Àven finns en korrelation mel-lan demografi samt tvÄ andra faktorer nÀmligen privata och offentliga aktörer samt omfatt-ning av kommunala verksamheter. .

Examensarbetets syfte Àr att jÀmföra de provuppgifter inom matematik som ingÄr i TIMSS Advanced 2008 med provuppgifter frÄn nationella prov för Matematik D och provbanksprov för Matematik E.För att jÀmföra dessa tvÄ provkonstruktioner har 76 provuppgifter frÄn TIMSS Advanced 2008 och 88 provuppgifter frÄn nationella prov i Matematik D och provbanksprov i Matematik E kategoriserats. Detta har skett enligt en framarbetad taxonomi.JÀmförelsen mellan de tvÄ provkonstruktionerna visar bÄde pÄ skillnader och likheter. InnehÄllsmÀssigt hamnar stora delar av Matematik E utanför innehÄllet i TIMSS prov. Endast 7 procent av poÀngen i TIMSS prov ligger utanför det kunskapsomrÄde som en Matematik D-elev fÄtt tillgÄng till i skolan. Motsvarande siffra för en Matematik E-elev Àr 5 procent.

SammanfattningDetta examensarbete handlar om gymnasieelevers kunskapsutveckling i skolÀmnet engelska sett ut ett 10 Ärs perspektiv, frÄn 1997 till 2006. Undersökningens huvudsyfte har varit att granska kunskapsutvecklingen bland gymnasieelever i engelska. Detta har gjorts genom en dokumentanalys av Skolverkets rapporter om elevers resultat pÄ det nationella provet i Engelska A under Ären 1997-2006. I denna studie har Àven jÀmförelser gjorts mellan elevers kursbetyg och provbetyg samt kvinnors och mÀns provresultat i Engelska A. Ett andra syfte har varit att granska yrkesverksamma lÀrares uppfattningar kring gymnasieelevers kunskapsutveckling i engelska och Àven uppfattningar kring det nationella provets utformning och anvÀndande.

Sveriges intrÀde i EU 1995 har lett till mÄnga förÀndringar i det svenska rÀttssystemet. Svenska domstolar har dÀrmed fÄtt en ny arbetssituation och nya skyldigheter. Flera förÀndringar har skett i svensk processrÀtt, och grundlÀggande EU-rÀttsliga principer som de om direkt effekt och EU-rÀttens företrÀde framför nationell rÀtt, har stÀllt de nationella domstolarna inför flera utmaningar.Den mest grundlÀggande skyldigheten de svenska domstolarna har gentemot EU Àr förpliktelsen att inhÀmta förhandsavgörande frÄn EU-domstolen. SistainstansrÀtterna Àr skyldiga att göra detta nÀrhelst de Àr osÀkra pÄ tolkningen och/eller tillÀmpningen av en EU-rÀttslig bestÀmmelse. Detta Àr en lÄngtgÄende förpliktelse som endast har tvÄ undantag: det första Àr i de fall EU-domstolen redan dömt i ett identiskt fall (acte éclairé); det andra Àr dÄ den nationella domstolen anser att den EU-rÀttsliga bestÀmmelsen Àr tillrÀckligt klar och tydligt för att den sjÀlvstÀndigt ska kunna tillÀmpa den (acte clair).Dessa skyldigheter har lett till ett flertal problem för de svenska domstolarna.

Genom intervjuer av Ätta olika pedagoger i Kiruna och Lund, samt analys av styrdokument och 4 historielÀroböcker, försöker vi hÀr ge en bild av hur nationella minoriteter och deras kulturella arv behandlas i historieundervisningen i Ärskurs 3 till 9. Vi har i vÄr undersökning anvÀnt oss av en blandat kvalitativ och kvantitativ metod. VÄra data har analyserats ur följande perspektiv; etnicitet, interkultur, sociokultur och intersektionalitet. Undersökningen har visat pÄ en brist i lÀroböckernas innehÄll nÀr det kommer till nationella minoriteter och Àven en brist i skolans undervisning inom samma Àmne..

Uppsatsen undersöker genom diskursanalys kravprogressionen i muntliga nationella prov i svenska frĂ„n Ă„rskurs 6 till gymnasiets kurs 3. För att uppnĂ„ detta genomförs analys av fyra nationella prov efter en analysmodell konstruerad med hjĂ€lp av tidigare etablerade teoretiska modeller för sprĂ„kutveckling. Även de styrdokument som dikterar provens utformning har innefattats av undersökningen. Analysmodellen behandlar autenticitet och meningsfullhet, sprĂ„kliga kontextuella faktorer, sprĂ„klig genre samt sprĂ„kliga verksamheter och roller. Tillsammans svarar dessa pĂ„ följande frĂ„gor: Vilka förvĂ€ntningar stĂ€ller de nationella proven pĂ„ hur elevens muntliga fĂ€rdighet ska utvecklas frĂ„n Ă„rskurs sex till gymnasiets slut? Hur förhĂ„ller sig proven till teoretiska beskrivningar av sprĂ„kutveckling, kontext och autenticitet i muntlig kommunikation? Undersökningen visar att svenska elever förvĂ€ntas utvecklas frĂ„n dugliga samtalsdeltagare till respektfulla deltagare i seriösa diskussioner.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur begreppen genre och texttyp anvÀnds i gymnasieskolans nationella samt lokala styrdokument för kurserna svenska A och svenska B och att undersöka hur fem gymnasielÀrare i svenska tolkar begreppen och ser pÄ begreppens roll i undervisning. Detta undersöks genom kvalitativa intervjuer med fem verksamma gymnasielÀrare i svenska samt genom textanalys av styrdokumenten: svenskÀmnets beskrivning, nationella kursplaner för svenska A och svenska B samt lokala arbetsplaner för samma kurser. Resultatet visar att lÀrarnas förstÄelse av begreppen genre och texttyp samt deras innebörd varierar vilket speglar forskningslÀget. LÀrarna har Àven en skiftande syn pÄ huruvida begreppen Àr relevanta i undervisningen. En anledning till att genrekunskap anses vÀsentlig Àr att elever bör kunna förstÄ att olika texter har olika funktion.