I den hÀr uppsatsen undersöks vilka nationella vÀrden som tillskrevs naturlandskapet vildmarken i Svenska Turistföreningens Ärsskrift frÄn 1900-1910. Uppsatsens syfte Àr att synliggöra hur representationen av landskapet i Ärsskriften förÀndrades i samband med en förÀndring av den nationalistiska diskursen. Undersökningen genomförs med diskursanalytiska metoder, och utifrÄn perspektivet nation. Vildmarken tillskrivs vÀrden som ?skön?, ?poetisk?, ?vild?, ?öde?, ?orörd? och ?gammal?. Undersökningen visar att vildmarken vÀrderas utifrÄn dess motsats, nÀmligen mÀnniskor, kultur, civilisation och bebyggelse, samtidigt som den beskrivs bli allt mer publik och attraktiv för en större mÀngd mÀnniskor.

I den hÀr uppsatsen behandlas sprÄkriktighet i elevtexter som har tilldelats betygen E och F. Syftet med undersökningen Àr att belysa eventuella samband mellan förekomsten av sprÄkriktighetsfel och betyget som elevtexterna har fÄtt. Materialet för undersökningen Àr tio elevtexter som har tilldelats betyget E, samt tio elevtexter som har tilldelats betyget F. Samtliga texter kommer frÄn den skriftliga sÄ kallade c-delen av det nationella provet i gymnasiets Svenska 1. Undersökningen inleds med en kvantitativ variabelanalys dÀr stavfel, felaktiga val av ordformer och interpunktionsfel rÀknas.

I den hÀr uppsatsen behandlas sprÄkriktighet i elevtexter som har tilldelats betygen E och F. Syftet med undersökningen Àr att belysa eventuella samband mellan förekomsten av sprÄkriktighetsfel och betyget som elevtexterna har fÄtt. Materialet för undersökningen Àr tio elevtexter som har tilldelats betyget E, samt tio elevtexter som har tilldelats betyget F. Samtliga texter kommer frÄn den skriftliga sÄ kallade c-delen av det nationella provet i gymnasiets Svenska 1. Undersökningen inleds med en kvantitativ variabelanalys dÀr stavfel, felaktiga val av ordformer och interpunktionsfel rÀknas.

Den komparativa studien syftar till att i tvÄ olika nationella kontexter, (den svenska och den brasilianska) jÀmföra den psykosociala arbetsmiljön utifrÄn faktorerna krav, kontroll, socialt stöd, tillhörighet samt stimulans med fokus pÄ vad som frÀmjar hÀlsa. Studien syftar Àven till att undersöka huruvida medarbetarna i de olika nationella kontexterna vÀrderar olika i frÄga om vad som frÀmjar hÀlsa pÄ arbetet. Studien grundar sig i tidigare forskning kring begreppet hÀlsopromotion pÄ arbetet. En kvantitativ ansats valdes till den huvudsakliga delen av studien dÀr en enkÀt anvÀndes som instrument. En kvalitativ del i form av intervjuer och observationer valdes som ett komplement.

Arbetsmarknaden genomgÄr just nu ett generationsskifte dÀr den s.k. generation Y (född mellan 1982?1999) stormar ut pÄ arbetsmarknaden. Eftersom olika generationer antas ha olika arbetslivsvÀrderingar har det blivit nödvÀndigt för företags överlevnad att utveckla rekryteringsbudskap och motivationsprogram som tar hÀnsyn till varje generations unika sÀrdrag. En av de största utmaningarna för företagare i den nÀra framtiden Àr dÀrför att förstÄ generation Y:s arbetslivsvÀrderingar.

Det hÀr examensarbetet handlar om problematiken iarbetet med omdömen och framför allt i arbetet med den summativa och den formativa bedömningens -Àven kallade bedömning av lÀrande respektive bedömning för lÀrande? implementering under lÀrandeprocessen. Det handlar ocksÄ om att de krav som sfi-lÀrarna och sfi-eleverna har pÄ sig att uppfylla kunskapsmÄlen kan betraktas som grunden till problematiseringen. Syftet har varit att försöka belysa hur samspelet mellan dessa tvÄ bedömningsformer ser ut ur lÀrarnas och elevernas perspektiv i klassrummet genom att fokusera pÄ hur de implementeras, anvÀnds och uppfattas av bÄde lÀrare och elever och hur det pÄverkar deras relation till varandra. Resultatet visar att det fortfarande finns att göra för att implementera ett samspel mellan bÄda bedömningsformerna och att det trots allt finns en viss medvetenhet om vart man Àr pÄ vÀg att bedöma efter lÀrarnas agerande. Vidare verkar det vara relativt svÄrt att fÄ eleverna att inse att det inte bara gÀller att skriva det nationella provet och att det Àr en lÀrandeprocess.Det finns en viss brist pÄ samsyn bland lÀrarna i frÄgan trots kollegiala satsningar pÄ samförstÄelse. Litteraturen förstÀrker kÀnslan av att arbetet med bÄda bedömningsformerna ger positiva effekter vilket arbetet delvis ger belÀgg för, Ätminstone inom den aktuella skolan. Det gÄr egentligen inte att dra generella slutsatser pÄ grund av att undersökningen bara genomfördes i en skola och dÀrför föreslÄs nÄgon typ av vidare forskning i omrÄdet med andra variabler och större antal informanter..

Denna uppsats bygger pÄ Baron et als (2001) studie om hur företag pÄverkas av förÀndringar i deras kulturella blueprints. Syftet Àr att jÀmföra hur ett byte av företags blueprint pÄverkar personalomsÀttning mellan svenska och amerikanska företag.Resultatet visar att det Àr viktigt för företag i bÄda lÀnderna att ta den nationella kulturen i beaktande nÀr förÀndringar ska göras inom personalsystem. FrÀmst bör företag försöka förbÀttra sina system sÄ att de bÀttre passar överens med den nationella kulturen. Ett misslyckande att göra detta kan leda till kraftiga reaktioner bland de anstÀllda och en stor kostnad för företaget..

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur elever och lÀrare upplever de nationella proven i Ärskurs tre. Vilka tankar och Äsikter de har om nationella proven och hur lÀrares tankar pÄverkar deras bedömning av eleverna. Studien tar Àven upp hur elever upplever proven och vad de har för tankar kring dem. Detta Àr en kvalitativ studie och det anvÀnds intervjuer med lÀrare och en metod vid namn ?walk and talk? med eleverna.

BAKGRUND: Det finns flera olika perspektiv pÄ vad begreppet lÀsförstÄelse innebÀrberoende pÄ vilken författare eller forskare som man vÀljer. Vissa författare menar t.ex. attavkodningen ingÄr i lÀsförstÄelseprocessen, medan andra menar att sÄ inte Àr fallet. Under1900-talets gÄng har det pendlat mellan olika uppfattningar. Ett tag var det synen pÄlÀsförstÄelse som en aktiv process som var starkast för att sedan skifta fokus till ordförrÄdetsbetydelse.

I den hÀr uppsatsen behandlas sprÄkriktighet i elevtexter som har tilldelats betygen E och F. Syftet med undersökningen Àr att belysa eventuella samband mellan förekomsten av sprÄkriktighetsfel och betyget som elevtexterna har fÄtt. Materialet för undersökningen Àr tio elevtexter som har tilldelats betyget E, samt tio elevtexter som har tilldelats betyget F. Samtliga texter kommer frÄn den skriftliga sÄ kallade c-delen av det nationella provet i gymnasiets Svenska 1. Undersökningen inleds med en kvantitativ variabelanalys dÀr stavfel, felaktiga val av ordformer och interpunktionsfel rÀknas.

Som en följd av Sveriges medlemskap i EU ska unionsrÀtten tillÀmpas i Sverige och de svenska konkurrensrÀttsliga reglerna har till stor del influerats av EU:s konkurrensregler. Tanken Àr att den nationella konkurrenslagstiftningen ska ge utrymme för att unionsrÀtten fÄr en viss genomslagskraft. EU:s mÄl om en sund konkurrens nÄs frÀmst genom att de nationella domstolarna begÀr förhandsavgöranden frÄn Europeiska unionens domstol enligt artikel 267 FEUF. De högsta instanserna har en skyldighet att inhÀmta förhandsavgöranden frÄn EU-domstolen medan de lÀgre instanserna har möjligheten att göra detsamma avseende tolkningen och tillÀmpningen av unionsrÀtten.Skyldigheten att begÀra förhandsavgöranden har till syfte att sÀkerstÀlla att unionsrÀtten tillÀmpas korrekt och tolkas enhetligt i alla medlemsstater. Den Àr dessutom en del av samarbetet mellan EU-domstolen och de nationella domstolarna som ska tillÀmpa unionsrÀtten.Bakgrunden till uppsatsens uppslag har varit den kritik som framförts mot domstolarna i Sverige avseende deras obenÀgenhet att inhÀmta förhandsavgöranden frÄn EU-domstolen.

I den ha?r uppsatsen fo?rses la?saren med en uppfattning om vilken roll nationella kulturskillnader spelar i globala virtuella team besta?ende av Generation Z. Vi fokuserar pa? dimensionen individualism-kollektivism, och gruppdynamik i globala virtuella team ur fo?ljande perspektiv; fo?rtroende, o?msesidigt beroende, kommunikation, samt relations- och uppgiftsrelaterade konflikter. Utifra?n va?r litteraturgenomga?ng formulerar vi tva? hypoteser; 1) att nationella kulturer ha?ller pa? att fo?ra?ndras, och 2) att nationella kulturskillnader inte upplevs existera la?ngre, vilka vi underso?ker genom en kvantitativ enka?t som skickats ut till studenter fra?n hela va?rlden.Va?rt resultat visar pa? att skillnader i nationell kultur har minskat inom vissa omra?den, som kommunikation och konflikthantering, medan de fortfarande a?r na?rvarande na?r det kommer till fo?rtroende och o?msesidigt beroende.

I detta arbete undersöks pojkars och flickors socioekonomiska bakgrund, attityder till lÀsning, lÀsaktiviteter och deras betydelse för resultat pÄ lÀsprov samt för betyg. Undersökningsgruppen Àr elever i Ärskurs nio i tvÄ kommuner pÄ fyra skolor. Eleverna har besvarat enkÀter rörande socioekonomisk bakgrund, attityder till lÀsning samt lÀsaktiviteter.  Resultat pÄ lÀsförstÄelsedelen i det nationella provet i svenska samt elevernas betyg har samlats in. Faktoranalys har anvÀnts för att undersöka materialet. I den identifierades tre faktorer, som summerades till variablerna, Kulturellt kapital, LÀslust och LÀskompetens. Dessa undersöktes i sin tur, i relation till kön, resultat pÄ lÀsprov och betyg med multipel regressionsanalys. Resultatet visade att variabeln Kulturellt kapital har störst betydelse för resultat pÄ lÀsprov och betyg, sÀrskilt för flickor. Ekonomiska resurser i hemmet i form av kapitalvaror hade inte betydelse alls.

I dag pÄgÄr ett nationellt miljömÄlsarbete som utgÄr frÄn de 15 nationella miljökvalitetsmÄlen, vilket har sin grund i ett tidigare miljömÄlsarbete som utgick frÄn 13 nationella miljöhot. Syftet med uppsatsen har varit att med fallet Kinda kommun undersöka svÄrigheter och möjligheter med att utforma lokala miljömÄl utifrÄn nationella miljömÄl. Detta riktar fokus mot den rumsliga skalproblematiken som kan uppstÄ nÀr nationella mÄl skalas ner till lokala mÄl. VÀgledande frÄgestÀllning har varit; Vilka svÄrigheter uppkommer nÀr det gÀller att utforma lokala miljömÄl utifrÄn de nationella? Vilka möjligheter har en liten kommun att anpassa och genomföra de nationella miljömÄlen pÄ lokal nivÄ? Grunden för uppsatsen Àr en kvalitativ fallstudie, dÀr tyngdpunkten ligger pÄ instudering och jÀmförelse av befintlig relevant litteratur samt intervjuer.

Denna uppsats syfte Àr att undersöka hur elever bygger innehÄll i sina texter utifrÄn faktorerna genre och programtillhörighet. Materialet för undersökningen Àr 38 elevtexter skrivna under nationella provet i svenska. 19 texter Àr skrivna av elever pÄ studieförberedande program och 19 Àr skrivna av elever pÄ yrkesförberedande program. Dessa texter har en jÀmn fördelning av genrerna argumenterande texter och recensioner. Undersökningen utgÄr ifrÄn byggandet av texters innehÄll utifrÄn makro- och mikroteman.