Denna studie utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Syftet med studien är att beskriva och förklara muntliga naturvetenskapliga prestationer mot bakgrunden av provsituationens kommunikativa karaktär samt jämföra dessa prestationer med de som framkommer i en skriftlig provsituation, TIMSS. För att uppfylla dessa syften har jag intervjuat en liten grupp elever. Intervjuerna har byggt på skriftliga frågor från TIMSS, men har kompletterats med artefakter och en samarbetsorienterad samtalspartner. De flesta av de intervjuade eleverna lyckades prestera, utifrån TIMSS, rätt svar i tre av de fyra situationerna som presenterades.

Mina erfarenheter av att jobba med elever inom matematik har pekat på vikten av språklig förståelse såväl som algebraisk förståelse för en enskild elevs kunskapsutveckling. Sambandet mellan matematisk kunskapsutveckling och språklig förståelse är inte fullt utrett trots tidigare forskning och denna studie ämnar vidare kartlägga sådana samband. Undersökningen genomfördes som en fallstudie i två klasser i årskurs sex på två olika skolor i Malmö, genom intervjuer, prov och observationer som därefter analyserats genom både kvalitativa och kvantitativa metoder. Resultaten visar tydligt att eleverna i undersökningen med invandrarbakgrund, uppvisar sämre resultat inom ämnet matematik än motsvarande elever med etnisk svensk bakgrund. Min studie pekar på att det finns en klar korrelation mellan språklig kunskapsutveckling och matematisk kunskapsutveckling.

Empirisk forskning har visat att det finns tydliga kopplingar mellan intresse, attityder ochstudieframgångar. Enkätundersökningen som föreligger denna rapport ämnade att mäta hur intressetför fysik och attityder till fysik och fysikundervisningen skiljer sig åt mellan de olika årskurserna pågymnasiet. För att kunna mäta attityderna har enkätverktyget Maryland Physics Expectations(MPEX) Survey använts. Enkäten har besvarats av 605 respondenter från teknik- ochnaturvetenskapsprogrammet på två gymnasiumskolor i Mellansverige. Intresset för fysik är lågt påde undersökta skolorna och det tenderar att bli lägre med åren.

Vindkraften står inför en omfattande utbyggnad de närmaste åren och dess visuella påverkan i landskapet kommer att bli påtaglig. Ämnet är intressant att ta upp eftersom landskapets utformning är landskapsarkitekters arbetsområde. Uppsatsen undersöker de förutsättningar och möjligheter som föreligger att arbeta med estetik kring utformningen av vindkraftverk och vindkraftparker. Här studeras vilka estiska förebilder som finns vid etablering av vindkraft idag samt hur exploatörer prioriterar det visuella i resursfördelningen. Landskapsarkitekters roll och deltagande i processen kring etablering av vindkraft samt vindkraftens nationella utveckling har också berörts utifrån två platsspecifika studier..

Uppsatsens syfte är att undersöka nuläge och önskad förändring för Kalmar läns arbete med kultur i lärandet, identifiera hinder och möjligheter för arbetet samt komma med rekommendationer för hur kommuner och länskultur tillsammans kan främja utvecklingen av kultur i lärandet.Vi har använt en kvalitativ metod och antagit en abduktiv ansats eftersom vi gjort tolkningar och skapat mening utifrån observerade fenomen baserat på tidigare erfarenheter. De fält vi valt att studera är kultur respektive lärande i grundskolan. Vi har granskat förändringar i deras gemensamma rörelse och rörelse i relation till varandra. För att illustrera rörelsens riktning och omfattning har vi använt oss av Koblancks (2009) ITKmodell. Vi har sedan analyserat förändringen med hjälp av teorier om organisationsförändring, från bland andra Carnell (2003), Alvesson & Sveningsson (2008) och Jacobsen (2005). För att kunna komma med framåtsyftande rekommendationer har vi använt oss av Jacobsens teorier om Strategi E och Strategi O.Vi har intervjuat rektorer och ansvariga tjänstemän inom skol- och kulturförvaltningar i de, av projektet ?Skola & Kultur?, utsedda pilotkommunerna Borgholm, Kalmar och Vimmerby, samt cheferna för länsinstitutionerna i Kalmar län.Den önskade förändring i arbetet med kultur i lärandet vi utläser ur våra respondenters svar är en rörelse från fokus på konstnärliga produkter som kommuniceras enkelriktat, till en kontinuerlig dialog där det konstnärliga och det målstödjande viktas lika högt.

Detta är resultatet av en studie som har utförts vid motorprovningen på Volvo Aero Corporation i Trollhättan. Motorprovningen provar flygplansmotorer, komponenter till dessa och rymddetaljer samt utför underhåll och utveckling av Volvo Aeros testceller, TC. Till dessa testceller kommer ett antal olika motormodeller för prov snarast möjligt.Motorprovningen står nu inför vissa större beslut om att eventuellt lägga ner en av testcellerna och överföra dess motorer till en annan testcell. Motorprovningen har idag inget verktyg för att mäta hur stor kapacitet de olika testcellerna har, och om denna nerläggning då är möjlig. Huvudsyftet i denna studie är identifiera de variabler som påverkar tiden för att genomföra ett motorprov och med hänsyn till dessa variabler bygga en beläggningsmodell.

Syftet med uppsatsen var att undersöka implementeringen av ramvattendirektivet i den svenska lagstiftningen. Utgångspunkten har varit att studera myndighetsorganisationen och hur deras ansvar och samarbete ser ut. Jag har för genomförandet av uppsatsen använt mig av traditionell rättsdogmatisk metod. Resultatet av uppsatsen har visat att arbetet med ramvattendirektivet är omfattande och kräver en god och strukturerad myndighetsorganisation för ett gott genomförande. Ett flertal myndigheter är involverade i genomförandet och samverkan är ett av nyckelorden för att uppfyllande av direktivet ska vara möjligt.

Sveriges inträdelse i EU år 1995 har påverkat skatterätten. Särskilt inom de delar som styrs av EG-direktiv, som till exempel sjätte mervärdesskattedirektivet. EG-rätten är direkt tillämplig i medlemsländerna och den har företräde framför nationella lagar. När en nationell lag strider mot en EG-rättslig bestämmelse, skall den nationella lagen inte tillämpas. EG-domstolen står för den yttersta tolkningen av direktiven och förordningarna.Transaktioner är ett led av handlingar som ingår i ett stort sammanhang.

Den 25 maj 2014 valde Sverige, likt resterande medlemsländer inom EU, parlamentariker till Europaparlamentet för perioden 2014-2019. Detta val tenderar att engagera långt färre väljare än nationella parlamentsval trots att det är ett av få reella verktyg en väljare har att påverka EU:s arbete och inriktning. Fenomenet kan exemplifieras med Sverige som i riksdagsvalet 2010 uppnådde ett valdeltagande på 84,63% av den röstberättigade befolkningen, men i valet till Europaparlamentet 2009 röstade endast 45.3%. Generellt i EU röstar 20 procentenheter färre i valet till Europaparlamentet. I och med valet 2004 föll det sammanlagda valdeltagandet till under 50 % för första gången.I boken ?What?s wrong with the European union & how to fix it? påvisar Simon Hix denna problematik och kallar Europaparlaments-valet ett ?second-order election?.

Syfte: Syfte med denna studie är att undersöka vad som skrivs i åtgärdsprogram, att identifiera diskurser samt att diskutera kring vilka konsekvenserna skulle kunna bli för individens lärande. Detta syfte ligger till grund för följande frågeställningar: Hur formuleras texten i åtgärdsprogram? Vilka diskurser kan identifieras? Vilka skulle konsekvenserna av textkonstruktionen kunna antas bli för individens lärande? Teori och metod: Denna studie tar sin teoretiska och metodologiska utgångspunkt i kritisk diskursanalys. Utifrån en flerdimensionell analysmodell har 30 åtgärdsprogram upprättade för elever i årskurs åtta och nio granskats. Den första dimensionen innebär analys av texten i åtgärdsprogrammen utifrån granskning av textens lingvistiska egenskaper och språkets grammatiska uppbyggnad.

I studien utreds EG-domstolens tolkning av missbruksdoktrinen och missbruksdoktrinens rättsliga ställning. Med missbruksdoktrinen menas all praxis från EG-domstolen som behandlar missbruk av EG-rätten. Syftet med studien är dels att klargöra konceptet missbruksdoktrinen och dels att utreda huruvida missbruksdoktrinen återspeglar en allmän princip som stadgar att EG-rätten inte får missbrukas. Studien fokuserar särskilt på skatterättsområdet.För att utreda EG-domstolens tolkning av missbruksdoktrinen analyseras relevanta rättsfall i kronologisk ordning. Urvalet av rättsfall har gjorts genom en undersökning av vilka rättsfall som behandlas i doktrinen.

Tidigare undersökningar av tillsatsmedels inverkan på pelletens egenskaper vid fortsatt järnframställning har visat att tillsatsmedlens kemiska sammansättning och förhållandet mellan de olika är av största vikt. Undersökningar har även gjorts på vilka faser som bildas mellan järnmalmen och tillsatsmedlet. Under examensarbetets gång har det undersökts hur och när i processen dessa faser uppkommer. Sintringsförsök med fyra olika pulverblandningar mellan tillsatsmedel och järnmalmsslig har utförts i laboratorieskala vid fem olika fasta temperaturer: 400, 900, 1100, 1200 och 1250°C. Dessa valdes utifrån LKAB:s befintliga kulsinterprocess i Kiruna och med hjälp av en förstudie där alla prover genomgick en TG och DTA analys.

?Förbättrad livskvalitet på landsbygden? är ett av flera mål som är angett av EU och som ska förverkligas via medlemsländernas nationella landsbygdsprogram. Programmet har arbetats fram för att åtgärda de ?brister? som må råda på landsbygden. Syftet med kandidatuppsatsen är att undersöka hur livskvalitet kommer till uttryck via landsbygdsprogrammet hemma/här i Sverige.

Den här artikeln undersöker hur individer inom den svenska funktionshinderrörelsen resonerar kring de inom cripteori viktiga teman normalitet, identitet och motståndsstrategier. Aktiva inom funktionshinderförbunden Delaktighet Handlingskraft Rörelsefrihet (DHR), Unga Rörelsehindrade samt aktivister utanför förbunden intervjuas. Resultaten påvisar en brist på normkritik inom DHR och Unga Rörelsehindrade. Det framkommer också att cripteorins begrepp ?att komma ut? skulle kunna vara användbar för denna grupps frigörelse.

This paper examines interpellations made in the swedish Riksdag and how they are rhetorically structured to effect and hold government officials accountable in climate policy.?The analysis methodology applied is rhetorical analysis, which aims to identify rhetorical argumentative strategies in the opposition's interpellations between three different periods, 2015-2018, 2019-2022 and 2022-2025. These strategies are ethos, pathos and logos, they are used as glasses in which a rhetorical analysis is conducted on the material. The study reveals that the rhetorical strategies differ between the time periods and that the political rhetoric has become more value loaded over time.? .