Syftet med denna studie är att synliggöra vilka uppfattningar elever i skolår 9 har av bedömning i matematikämnet.En förändring har skett i synen på bedömning. Eleverna ska bli bedömda formativt under processens gång och inte bara summativt med fokus på produkten. Summativa prov är vanligast vid bedömning i matematik och därför var det intressant att undersöka hur eleverna ser på bedömning i ämnet. Undersökningen genomfördes i två skolor, där sju elever intervjuades och 99 elever deltog i en enkätundersökning. Huvudundersökningen var intervjuerna med fokus på deras uppfattningar och studien har därför genomförts med en fenomenografiskt inspirerad ansats.

Betygsättning i skolan har länge varit mål för debatt och något som har engagerat allmänheten, politiker och anställda inom skolvärlden. Frågan om betygens vara eller icke vara, samt hur och varför de skall användas har också debatterats. När det sen är fastställd att vi skall ha betyg i skolan är det frågan om syftet med betygen, och i vilken grad bedömning i olika skolor och klasser är likvärdig och jämförbar. Att betyg är ett viktigt tema som engagerar många, beror på att betygen kan vara avgörande för individens möjligheter för framtida utbildning och jobb. Det är skolans uppgift och skyldighet att eftersträva likvärdig och rättvis betygsättning, och det är skolverkets uppgift att utvärdera och kvalitetssäkra skolan.

Syftet med vår studie är att undersöka hur pausgymnastik påverkar elevers koncentration. Vi vill även få veta hur elever och pedagog uppfattar pausgymnastiken. Påverkar pausgymnastik elevernas klassrumssituation positivt eller är pausgymnastik bara ett störande moment i undervisningen. Vi har använt oss av en experimentell studie som bygger på kvalitativa gruppintervjuer. Vi har intervjuat elever och en pedagog före den påbörjade pausgymnastiken och sedan en gång efter utvecklingsarbetes slut.Det som framkom under studien var att pausgymnastik uppfattades som huvudsakligen positiv.

Avsikten med vårt arbete är att undersöka om bedömningen vid det nationella provet i år 5 var likvärdig då det gällde den fria skrivningen i ämnet svenska som andraspråk våren 2006. Ämnet väckte vårt intresse då vi uppmärksammat debatten i medierna om hur orättvis betygssättningen är i de senare åren på grund av att den inte görs på likvärdiga grunder. Vi bestämde oss då för att undersöka om man kan se denna tendens redan i år 5. För att undersöka detta använde vi oss av kvalitativa intervjuer med fyra olika lärare från tre olika skolor som varit delaktiga vid bedömningen våren 2006. Vi fick på så sätt ta del av deras erfarenheter och tankar kring likvärdig bedömning samt deras tillvägagångssätt då det gällde detta. För att analysera resultatet av intervjuerna kopplade vi det till aktuell litteratur för undersökningsområdet. Vår slutsats är att trots goda intentioner hos våra intervjupersoner blev bedömningen inte likvärdig..

Denna undersökning syftar till att undersöka nationella skillnader i moralutveckling och innehåll i moraliskt resonemang. Studien omfattar 445 svenska och 148 amerikanska ungdomar i åldern 14-19 år. De svenska fpp är hämtade från högstadium och gymnasium i Stockholmsområdet, och de amerikanska från två katolska privatskolor i New York. Dessa tog del av ett moralfrågeformulär av Gibbs (Gibbs & Widaman, 1982; Socio-moral Reflection Measure; SRM) som är en reviderad version av Kohlbergs intervjumetod för bedömning av en individs moralutveckling och kvalitativa, moraliska synsätt i frågor rörande moral. Vid analysen förelåg inga nationella skillnader i moralutvecklingsnivå.

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen iKulturvård, Ledarskap i slöjd och kulturhantverk15 hpInstitutionen för kulturvårdGöteborgs universitet2014:28.

Ordet globalisering förekommer flitigt i dagens samhällsdiskussion. På de politiska arenorna har globalisering blivit ett centralt begrepp, som ifrågasätter invanda föreställningar. Ekonomi, miljö, nationell överlevnad och säkerhet - allt detta hänger i allt större utsträckning på aktörer utanför varje enskilt lands gränser och på beslut som inte är underställda landets regering. Den kosmopolitiska demokratimodellen strävar efter att åstadkomma globala strukturer för politiskt handlande. Nationella och formella medborgarskap byggdes tidigare upp av antaganden om begränsad rörlighet, från landsbygd till staden, och är enligt kosmopolitismen inte längre aktuella.

Syftet med arbetet är att se hur stor ambition elever har om att utöva inflytande över lektionsplanering. Jag har tre frågeställningar: vill eleverna ha inflytande över lektions-planering och upplever de att de har inflytande? Vad är lärares uppfattning elevers önskan om elevinflytande över lektionsplanering? Tre klasser i årskurs tre; samhällsprogrammet, naturvetenskapsprogrammet och tekniskt program och tre lärare deltar i en undersökning om hur de upplever elevinflytande över lektionsplanering. Som metod görs en enkätundersökning med elever. En kvalitativ intervjuform görs med tre pedagoger där dem reflekterar över enkätens frågeställningar.

Syftet med studien var att undersöka samstämmigheten mellan sjukgymnasters prioriteringar. Sjukgymnaster inom primärvård med landstings-, kommunalt- eller privat huvudmannaskap i Norrbottens Län tillfrågades om att prioritera 24 fiktiva patientfall. Samstämmigheten mellan prioriteringarna beräknades med Kendalls konkordanskoefficient (W). Samstämmigheten var låg, Kendalls W=0,224, med stor spridning i prioritering för varje patientfall. Studien hade stort bortfall som analyserades.

När den nya läroplanen för Gymnasieskolan infördes 2011 tillkom en ny betygskala och en diskussion startades om sju olika förmågor som en elev bör utveckla. Hösten 2014, det vill säga tre år senare, har Skolverket endast formulerat bedömningsstöd för två av de sju förmågorna. Detta motiverar denna stuide som undersöker vad som betygsätts och vad som krävs för den nedre gränsen för betyget E i ämnet Matematik. Studien inriktar sig på den obligatoriska kursen Matematik 1. Sju gymnasielärare intervjuades och besvarade frågor om bedömning och kravet för betyget E. I intervjuerna lyfte lärarna fram följande moment till grund för sin betygsättning: Taluppfattning, aritmetik och algebra, geometri, samband och förändring, sannolikhet och statistik samt problemlösning.

Resultatet av studien visar att det finns komparativa skillnader på tre olika nivåer. (1) På den nationella nivån framhålls den för arbetstagaren extensiva svenska arbetsrätten och den generösa sjukförsäkringen som potentiella orsaker till att sjukfrånvaron är högre i Sverige än i Danmark. (2) På den organisatoriska nivån konkluderas att de svenska organisationerna har starkare tonvikt på hälsa och välbefinnande samt använder formella policys i större utsträckning än man gör på de danska förskolorna. (3) Signifikanta skillnader observerades även på den individuella nivån. Den tydligaste diskrepansen mellan danska och svenska anställda kan urskiljas i hur arbetstagarna upplever arbetsbelastningen och hur den nationella frånvaropolicyn uppfattas.

I denna uppsats görs en sammanställning av gällande skatterätt för bolag enligt EG-domstolens praxis, med avgränsning till området för direkt beskattning.Direkt beskattning är en kompetens som tillfaller nationell lagstiftning i unionens medlemsstater.Nationella beskattningsregler för bolag har dock på många håll givit upphov till diskriminerande behandling, i strid mot EG-fördragets fria rörligheter.Endast genom utfärdande av direktiv kan en harmonisering på området komma till stånd.EG-domstolen har därför påskyndat integrationsarbetet genom att tolka och tillämpa gemenskapsrätten till att omfatta direkt beskattning för bolag.Nationella skattebestämmelser som hindrar bolag från att utnyttja EG-fördragets fria rörligheter, kan därför enligt EG-domstolens praxis åsidosättas direkt med stöd av fördraget..

Diskussionen om den kommunala förvaltningen och verksamheten är en högaktuell fråga i finsk politik. Både på statlig och kommunal nivå diskuteras huruvida det föreligger ett behov av förändring. Kommunsammanslagningar ses som en lösning på problemet. Den pågående Kommun- och servicestrukturreformen omfattar hela landet och kommunerna utreder möjligheterna för samarbete eller sammanslagningar. Uppsatsen undersöker argument och uttalade motiv för kommunsammanslagningar och omfattar tre perspektiv: det nationella, det juridiska och det lokala.

Idag ser vi tecken på en alltmer tilltagande globalisering av internationellt företagande. Värderingar blir inte bundna till speciella platser utan dessa finns representerade över nationsgränserna och således får de nationella gränserna endast en symbolisk betydelse. Detta till trots kan man inte blunda för det faktum att det är fråga om ett kulturellt möte när ett internationellt företag möter en nationell kultur. IKEA med en sin starka företagskultur med svenska värderingar agerar internationellt. Hur uppfattas den starka företagskulturen i andra länder med andra kulturer och värderingar än i Sverige.

Denna studie bygger på andraspråksinlärares skriftliga kompetens kopplad till syntaktiska och kommunikativa nivåer. I synnerhet är syftet att studera språkliga syntaktiska nivåer i texter skrivna av andraspråksinlärare som har behörighet att studera vid universitet. Ytterligare ett syfte är att studera om innehållet i texter kan förmedlas på ett kommunikativt och idiomatisk sätt.Den teoretiska ramen för att mäta syntaktiska nivåer som informanter i denna studie har uppnått bygger på processbarhetsteorin (Pienneman, 1998/ Pienneman & Håkansson, 1999). Studien visar att godkända texter i Svenska som andraspråk B och Tisustest uppnår nivå 4 och 5 på syntaktisk nivå. Studien visar också på variation av kommunikativ kompetens utifrån förmågan att förmedla ett central innehåll. Informanterna uppnår delvis målspråksnormen och delvis avviker från målspråksnormen i varierad grad vilket påverkar den kommunikativa kompetensen.