Syftet med uppsatsen är att få en djupare förståelse för hur fem elever som ligger högt på en provångestskala upplever och hanterar provsituationer. Metoden som användes var kvalitativ och utfördes i semistrukturerad intervjuform. Fem elever som läser i grundskolans senare år valdes ut genom flerstegsurval. Först gjordes ett tillgänglighetsurval och sedan subjektivt urval via en enkät som mäter provångest av Oostdam och Meijer (2003). De elever som hamnade i gruppen ?höga poäng? valdes ut för intervju.

Detta arbete har syftet att undersöka varför det nationella ämnesprovet (Np) i skolår 5 genomförs. För att undersöka den frågan har vi tagit del av information och åsikter från Skolverket samt intervjuat 16 personer som arbetar i eller för skolan i en av Sveriges kommuner. Informationsinsamlandet består bland annat av två rapporter (böcker) från Skolverket. Intervjuerna är basen för denna undersökning då det finns lite skrivet om detta ämne. Av de resultat vi redovisar kring varför det nationella ämnesprovet i skolår 5 genomförs har vi valt att utförligare presentera de viktigaste av dem, vilka är; Information/Kommunikation, Likvärdighet, Lärarunderlag och Resursfördelning.Denna undersökning visar att nationella ämnesprovet i skolår 5 är väldigt uppskattat bland lärarna, provet hjälper läraren att finna kvaliteter och brister hos elever och det ger dem även ett bra underlag för att följa och dokumentera elevernas utveckling.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna uppsats var att undersöka vilken betydelse den nationella kursplanen i ämnet idrott och hälsa har för lärarna. För att uppnå vårt syfte valde vi att utgå från följande frågeställningar: På vilket sätt följer lärarna i idrott och hälsa kursplanen i undervisningen? På vilket sätt använder sig lärarna av kursplanen i sin planering? Vilka är för- och nackdelarna med kursplanen enligt lärarna?MetodVi valde att arbeta med en kvalitativ metod och vi genomförde fyra stycken fenomenologiska intervjuer med grundskolelärare i idrott och hälsa. Skolorna valdes utifrån ett specifikt område i närheten av Stockholm. Urvalet av lärare, två kvinnliga och två manliga, skedde slumpvis och vi bokade intervjuer med de fyra först tillgängliga.

Syftet med vår undersökning är att studera lärares syn på det nyligen införda nationella provet i matematik för årskurs tre.  För att göra detta har vi utgått från skolverkets uttalade syfte med införandet av provet. Vi fokuserar på tre områden vilka är hur lärarna upplever införandet av provet, om provet fått någon effekt på undervisningen samt om provet leder till en likvärdig bedömning av elevernas kunskaper. Allt ur lärares synvinkel.På grund av studiens begränsade storlek i tid har vi avgränsat oss till ett mindre område inom matematiken som blev geometriområdet. Med tanke på våra frågeställningar är det ofrånkomligt att inte beröra matematikdelen i stort och de eventuella effekter provet fått på de intervjuade lärarnas arbete.

När de nationella riktlinjerna för vård och ångesttillstånd utkom 2010, ansågs psykodynamisk terapi sakna evidens och förbisågs nästan helt som metod i offentlig vård. Vad detta inneburit för de offentliganställda dynamiska terapeuterna och deras patienter är okänt. Syftet med studien var att få veta hur psykodynamiska terapeuter upplever sin arbetssituation och om de nationella riktlinjerna som utkom 2010 förändrat arbetet som dynamisk terapeut i offentlig sektor. Som metod användes en kvalitativ intervju med en öppen frågeställning där fem seniora legitimerade terapeuter med minst femton år i yrket deltog. Intervjuerna bearbetades i en med en tematisk analys, vilket resulterade i fyra övergripande teman.

Syftet är att se om det finns något samband mellan elevers läs- och skrivsvårigheter och matematik i årskurs 4-6 samt att se i vilket sammanhang de eventuella problemen synliggörs. Arbetets resultat grundar sig i matematiktester som är konstruerade utifrån frågeställningen ?Vad är det inom matematikämnet elever med läs- och skrivsvårigheter kan få svårigheter med??. Resultatet visar att läs- och skrivsvaga elever i vissa fall kan ha brister inom matematikens problemlösningsområden och även inom algoritmområdet. Elever med läs- och skrivsvårigheter brister i dessa matematikdelar på grund av brister i läsflytet, svårigheter med begreppsförståelse, komprimerat språk och brister i korttidsminnet..

I denna uppsats behandlar jag den svenska nationella domstolens tolkning och tillämpning av begreppet inre väpnad konflikt. Syftet är att utreda om den svenska nationella tolkningen stämmer överens med tolkningen i folkrätten och i EU-rätten. I uppsatsen diskuteras utvecklingen i svensk och internationell praxis och fokus ligger på EU-domstolens nya avgörande C-285/12 (Diakité-domen). Huvudfrågan är huruvida avgörandet bidrar med en ny tolkning av begreppet inre väpnad konflikt och i fall det är nödvändligt med ett nytt prejudicerande avgörande från Migrationsöverdomstolen. Slutsatsen är att Diakité-domens avgörande har bidragit till en för svenskt vidkommande ny tolkning av vad som utgör en inre väpnad konflikt och att begreppet inre väpnad konflikt har utvidgats och samtidigt distanserats från tolkningen i den internationella humanitära rätten.

Enligt Skolverket ska lärare använda sig av grupparbeten i både undervisning och som bedömningssituation eftersom elever är olika. Vissa presterar bättre vid individuella övningar och prov medan andra gör det i grupparbete. Det har blivit ännu tydligare att lärare måste kunna hantera gruppbedömning i och med införandet av den nya skolreformen 2011. Detta eftersom ett muntligt gruppdelprov blev obligatoriskt för alla elever i årskurs 1. För att undersöka hur lärare ser på de svårigheter och utmaningar som finns vid ett sådant moment genomfördes intervjuer med två lärare på gymnasiet.

 Syftet med min undersökning var att ta reda på vilken typ av underlag som används i förskolors och skolors utvärderings- och analysarbete och se i vilken utsträckning det arbetet är kopplat till det utvecklingsarbete enheten väljer att fokusera på. Jag ville också veta i vilken utsträckning det är förskolechef/rektor som beslutar om utvecklingsområde, om de upplever att det är huvudmannen som gör det eller om det sker ett samarbete.    Enkätundersökningen genomfördes i två grupper från rektorsutbildningen på Karlstads universitet.   Mitt resultat visar att det i verksamheter som har nationella prov och betyg så blir detta en stor del av underlaget, både för enheten och huvudmannen. I förskolan används till största del intervjuer och personalens självvärderingar. Det som i högst grad ligger till grund för valet av utvecklingsarbete är nya bestämmelser från riksdag och regering och huvudmannens prioriteringar, inte de egna analyserna.

Studiens syfte var att beskriva och analysera hur faktorer i skolan stressar tjejer och killar i årskurs tre på gymnasiet. En kvantitativ studie utfördes. Resultatet av studien visade att tjejerna känner sig mer stressade än killarna, att lektionerna i stort upplevs som bra men att de inte är varierande i sitt upplägg. Studien visade att eleverna upplevde stress av att det är för mycket prov och inlämningsuppgifter som kommer samtidigt, samt att rasterna är för korta. Kritik framkom på att lärare samarbetar mindre bra.

Denna uppsats bygger på Baron et als (2001) studie om hur företag påverkas av förändringar i deras kulturella blueprints. Syftet är att jämföra hur ett byte av företags blueprint påverkar personalomsättning mellan svenska och amerikanska företag.Resultatet visar att det är viktigt för företag i båda länderna att ta den nationella kulturen i beaktande när förändringar ska göras inom personalsystem. Främst bör företag försöka förbättra sina system så att de bättre passar överens med den nationella kulturen. Ett misslyckande att göra detta kan leda till kraftiga reaktioner bland de anställda och en stor kostnad för företaget..

Vårt övergripande syfte med uppsatsen är att vi vill öka förståelsen för relationen mellan ett ämnes nationella kursplan med utformningen på lokal nivå. För att belysa detta har vi granskat Sollentuna kommuns kursplan i matematik samt även klassrumsundervisningen på en skola i samma kommun.Vi har utfört undersökningen i tre arenor; formulerings-, transformerings- och realiseringsarenan. Genom textanalys har vi sökt svara på bakomliggande pedagogiska faktorer som spelat in på formuleringsarenan där vi främst utgått från Lev Vygotskijs proximala utvecklingszon. På transformeringsarenan har vi tolkat två strävansmål från den nationella kursplanen i matematik och utformat indikatorer till dessa. Vi har med dessa indikatorer sedan jämfört med den lokala kursplanen och, slutligen på realiseringsarenan genom observation, undervisningen i två olika klasser i samma skola.Vi har kunnat konstatera att principen om strävansmål i den nationella kursplanen går att jämföra med Vygotskijs proximala utvecklingszon, samt att våra valda strävansmål inte har förankring nog på kommunal nivå men en viss förankring i klassundervisningen..

Detta examensarbete bygger på en studie av årskurs 9 elevers prestationer i matematik relaterade till deras förväntningar. Syftet med studien var att se om förväntningar om uppgifters svårighet kan påverka elevernas resultat och om denna påverkan skiljer sig åt mellan elever med olika betyg. Studien som gjordes var en experimentell och kvantitativ jämförelsestudie mellan två klasser på en medelstor skola i södra Sverige. Klasserna fick göra exakt samma prov men fick innan olika information om provets svårighet för att ge dem olika förväntningar. De olika klassernas resultat jämfördes och analyserades med hjälp av SPSS.

Vi har valt att ägna vår uppsats åt de svenska europaparlamentarikerna. Utgångspunkten för vårt arbete är en B-uppsats från 2001 som handlar de svenska EU-parlamentarikernas inställning till transnationellt partisamarbete. Vi gör en teoriprövande studie av deras uppsats.Vi har med hjälp av litteratur på området lättare kunnat förstå de redan existerande teorier om transnationellt partisamarbete och europaparlamentet samt dess parlamentariker.Vår uppsats kärna är den enkät vi låtit våra svenska parlamentariker från den nuvarande samt den förra mandatperioden svara på.Det vi kommit fram till i denna uppsats är att den nationella partipiskan biter minst lika hårt vare sig man som europaparlamentariker är kritisk eller positiv till EU. Utifrån våra resultat ser vi inte att EU-positiva parlamentariker är mer benägna att bryta mot sin nationella partilinje än EU-kritiska. Detta strider mot den teori vi prövar.

Vi har gjort en undersökning genom att använda oss av litteraturstudier och sexton intervjuer. Vi har intervjuat personal på fyra olika gymnasieskolor. Studiens respondenter arbetar med elever som har läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. I studien har vi undersökt om elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi går på individuellt program eller om dessa elever är integrerade på nationella program och om elever får de kompensatoriska hjälpmedel de behöver i undervisningen. Resultatet av vår kvalitativa undersökning visar att de flesta gymnasieelever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi är integrerade på nationella program.