Vårt syfte med denna studie var att undersöka hur barn lär matematik inom förskolor inspirerade av Montessori och Reggio Emilia. Vi har därför undersökt inriktningarnas och deras likheter och skillnader när det gäller matematiken, genom metoderna kvalitativ intervju ochostrukturerad deltagarobservation. Studien utgick från lärarnas inställning och därmed förhållningssätt samt vilka metoder och material/materiel förskolorna använder sig utav för att lära barn matematik. Fyra Montessoriförskolor och fem Reggio Emiliaförskolor, inom Kalmar och Blekinge län, har deltagit i studien. Det viktigaste resultatet är att likheterna generellt är flera än skillnaderna, särskilt när det gäller lärarnas förhållningssätt, avseende deras sätt att lära barnen matematik inom respektive inriktning.

NCC Construction Sverige AB har i uppdrag att driva ort i LKAB:s gruva i Malmberget. Ortdrivningen omfattar år 2006 cirka 8200 meter ort vilket innebär att 135 000 m2 bergyta ska förstärkas med sprutbetong. KGS anlitas som underentreprenör för utförande av sprutbetongförstärkning. Sprutbetong som bergförstärkning är en viktig del i salvcykeln eftersom den tillsammans med bergbultning utgör ett skydd för fortsatt drivning och permanent skydd vid utnyttjande av den färdiga anläggningen. Rapporten beskriver sprutbetongförstärkningens verkningssätt och viktiga mekaniska egenskaper.

Syftet med examensarbetet är att med hjälp av enkätintervjuer och observationer få mer kunskap om hur man arbetar med sortering och klassificering med de yngsta barnen i förskolan. Vi har intervjuat arbetslag som nyligen fått kompetensutveckling i matematik. I vår bakgrund har vi utifrån ett teoretiskt perspektiv förklarat sortering och klassificering, pedagogens roll samt den pedagogiska miljön samt hur dessa faktorer kan påverka barns matematiska förmåga.  Resultatet visar att det förekommer mycket sortering och klassificering i verksamheten på förskolor i vardagsmatematiken. Pedagogerna i undersökningen menar att de vill ha mer kunskap om matematiska begrepp för att på ett bättre sätt ge barnen kunskap i matematik.

Olofsson, A. & Eriksson Lippe, K. (2005). Barn och stress ? med fokus på matematik.

BAKGRUND: Dagligen genomgår ett stort antal patienter datortomografiundersök-ningar med intravenöst (i.v.) kontrastmedel. Kontrastmedlet kan bidra till en stegring av S-kreatinin värdet och orsaka njurskada = kontrastmedels nefropati (KMN). För att kunna bedöma och följa patientens njurfunktion tas S-kreatinin prov. SYFTE: Att be-lysa riskfaktorer för KMN på polikliniska patienter som ska genomgå röntgenundersök-ningar med i.v. kontrastmedel.

Syftet med denna undersökning är att se om en högre språklig utvecklingsnivå ger ett högre betyg från läraren på den skriftliga delen av nationella provet i svenska som andraspråk i årskurs 9 eller om det är andra områden som är viktigare för vilket betyg texten får av läraren. Jag analyserar femton skriftliga uppsatser från nationella provet med hjälp av en analysmodell som jag har tagit fram utifrån en variant av performansanalys och bedömningsanvisningar för nationella provet. Analysmodellen innehåller fem områden: språklig utvecklingsnivå, kommunikativ kvalitet, språklig struktur, genreanpassning och instruktionsanpassning. Resultaten visar att inget enskilt område avgör vilket betyg texterna får av lärarna, utan att det är en sammanslagning av de olika områdena som avgör betyget, men att genreanpassning är det område som lärarna lägger mest vikt vid..

Syftet med denna undersökning är att ta reda på vilka inställningar föräldrar har till matematik och matematikundervisning. Detta för att vi i vår framtida yrkesroll ska kunna upprätthålla ett gott samarbete med hemmen, som baseras på förståelse, insikt och respekt. Vi genomförde en kvalitativ enkätundersökning, på två olika skolor, en mångkulturell och en kulturellt homogen. Föräldrarna på dessa två skolor var överlag mycket öppna till förändring, såg den informella matematiken i vardagen och värdet av de kunskaper de fått i ämnet under sin skolgång. Detta överensstämmer inte med den litteratur vi läst på området.

Syfte: I den nya läroplanen för grundskolan betonas vikten av kommunikation i matematik. Studiens syfte var att ta reda på hur elever upplever nyttan av kommunikation med varandra i matematik. För att pedagoger i skolan ska kunna stödja elever att utveckla förmågan att kommunicera i matematik tror jag att det är viktigt att ta reda på hur deras tankar kring kommunikation och samarbete ser ut. Mitt syfte med denna studie är att undersöka hur elevernas inställning till kommunikation i matematik, elever emellan, ser ut. Teori:Vygotskijs tankar om den proximala utvecklingszonen och kopplingen mellan språk och tanke har påverkat mitt eget arbete som undervisande lärare i matematik.

Ett flertal både internationella och nationella undersökningar visar att svenska skolelever blir allt sämre på matematik. Ett delområde som ofta utpekas är geometri. Denna undersökning syftar till att ta reda på hur ämnet geometri har utvecklats i den svenska skolan samt vilka metoder och begrepp lärare använder sig av när de undervisar i geometri i de tidigare skolåren. Empirin har hämtats från åtta semistrukturerade intervjuer och från studier av gamla läroplaner. Resultatet visar att lärare använder en mängd begrepp och metoder i sin undervisning men att det finns ett behov av fortbildning hos lärarna.

Denna studie har som syfte att undersöka pedagogers syn på matematik i förskolan medfokus på barns lärande. Studien innehåller intervjuer med pedagoger i förskolan samtobservationer av barn i förskolan. Dessa metodval har använts för att kunna svara påstudiens syfte samt frågeställningar. Barnen blev observerade för att undersöka hurderas matematiska kunskaper kom till uttryck. Intervjuerna syftade till att synliggöravad pedagogerna anser om matematiken i förskolan.

Det övergripande syftet med denna studie var att undersöka vad lärare i matematik för grundskolansäldre åldrar har för kunskaper om undervisningen av elever med dyslexi. Studien undersökte vilkasvårigheter lärare anser att elever med dyslexi kan ha i ämnet matematik och vilkaundervisningsmetoder de i så fall använder sig av för att hjälpa dessa elever. Vidare studerades varoch hur lärarna fått kunskaper om dessa undervisningsmetoder och slutligen analyserades resultatenav tidigare nämnda frågor för att se till eventuella skillnader mellan olika lärares svar och dessyrkeserfarenhet.Metoden för studien var halvstrukturerade intervjuer med fem utbildade matematiklärare förgrundskolans äldre åldrar. Det insamlade materialet transkriberades och resultatet analyserades underrespektive frågeställning, utifrån ett relationellt perspektiv på orsakerna till svårigheter i skolan.Resultat från denna studie visar på att lärarna upplevde att de fått för lite kunskap omundervisningen för elever med dyslexi under sin lärarutbildning. De kunskaper som de besitter hadede främst fått sin yrkeserfarenhet efter att de tagit sin lärarexamen.

Sammanfattning/ AbstractSyftet med det här examensarbetet och undersökningen är att dels ta reda på hur matematikundervisningen ser ut i de olika pedagogikerna montessori jämfört med traditionell pedagogik. Dels att undersöka hur matematiklärarna undervisar och vad pedagogiken har för betydelse för inlärningen i matematik. Samt att undersöka hur noga pedagogikerna följer den nya läroplanen. Metoden som valts för att kunna genomföra undersökningen är intervjuer med fyra matematiklärare på de två deltagande skolorna. Därtill att göra observationer i två klasser på vardera skolan.

Syftet med denna studie var att undersöka om språket kan försvåra för eleverna då dessa löser uppgifter i matematik. Den syftar även till att undersöka om det finns skillnader mellan flickor och pojkars förmåga att lösa dessa problem. I undersökningen deltog åtta klasser från fyra skolor, i södra Sverige. Metoden vi har använt var kvantitativ, i form av elevtest, och besvarades av 173 försökspersoner. Elevtestet bestod av åtta textuppgifter med varierande svårighetsgrad.

Detta arbete fokuserar på bedömning i matematik sett ur ett lärarperspektiv. Syftet med studien är att undersöka hur lärare och rektor på samma skola beskriver hur bedömning i matematik utförs, detta för att studera om bedömningen är en pågående process integrerad i undervisningen. Jag studerar hur lärarna och rektorn beskriver undervisning, vilka bedömningsunderlag som används och styrdokumentens funktion. Undersökningen har genomförts med kvalitativ metod genom att intervjua fem lärare och rektorn på en skola i södra Sverige. Den teoretiska bakgrunden utgörs av det sociokulturella och behavioristiska perspektivet på lärande.

Ämnet neurodidaktik bygger på hjärnforskning och etablerade teorier inom det pedagogiska området. Syftet med vår studie är att dra slutsatser av de rön vi finner inom hjärnforskningen som studerar hur hjärnan fungerar i inlärningssammanhang. Vi har lyft fram ett antal förutsättningar för lärande i vår studie som alla får stöd i aktuell hjärnforskning. Dessa förutsättningar har vi kopplat samman med hur hjärnan utvecklas ur ett matematiskt perspektiv. Litteratursökningen har ägt rum i faktaböcker och databaser och för att få vägledning har vi kontaktat experter inom området.