Sök:

Sökresultat:

1951 Uppsatser om Nationella minoritetssprćk - Sida 57 av 131

LÀrare lÀr IKT : PÄ vÀg mot en tillgÀnglig skola

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger nyttjade informations- och kommunikationstekniken (IKT) för att göra skolans undervisning tillgÀnglig för alla elever samt deras uppfattning om vilken betydelse IKT hade för elevers lÀrande och mÄluppfyllelse. UtgÄngspunkten var de nationella satsningar som gjorts pÄ lÀrares fortbildning inom omrÄdet IKT och vilken effekt det gett samt tidigare forskning. Den teoretiska ansatsen grundade sig pÄ ett sociokulturellt lÀrande. Fyra pedagoger inom olika skolformer intervjuades. Resultatet visade att pedagogerna i första hand associerade IKT med datorer och i synnerhet kopplat till lÀs- och skrivprocessen.

BistÄnd som utrikespolitiskt maktmedel: En studie av hur USA har anvÀnt bistÄnd i Israel, Egypten och Pakistan mellan Ären 1950-2003.

AbstractUSA:s bistÄndspolitik har frÀmst anvÀnts strategiskt för att frÀmja nationella intressen. Bi-stÄnd kan vara ett effektivs sÀtt för en stat att utöva ekonomisk makt över en annan. USA har gett bistÄnd till Israel sedan början av 50-talet dÄ USA:s stora population av judar har skapat ett nÀrmast inrikespolitiskt intresse i landet.Egypten har efter att fredsföredrag skrevs med Israel 1979 erhÄllit stora summor i militÀrt och ekonomiskt bistÄnd frÄn USA. Det har varit viktigt för USA att se till att Egypten hÄller freden med Israel samt att ha en av arabstaterna som allierad i Mellanöstern. Egypten har varit det land som, efter Israel, fÄtt mest bistÄnd frÄn USA.Pakistans geografiska lÀge har under perioder varit ytterst viktig för USA, framför allt pÄ grund av hotet frÄn Sovjetunionen under Kalla kriget.USA:s strategiska bistÄndspolitik förklarar vi utifrÄn realistisk teori inom internationell politik..

För vÄr skull rösta nej! : om lundensisk alkoholkultur vid förbudsomröstningen 1922

Den hÀr uppsatsen har sin utgÄngspunkt i staden Lund vid tiden för Sveriges nationella omröstning om totalt rusdrycksförbud 1922. Syftet Àr att belysa den lokala alkoholsyn och de lokala alkoholkulturer som möjliggjort stadens specifika valresultat; ett valresultat som visade det nÀst lÀgsta förbudsintresset i hela landet.Uppsatsen försöker beskriva hur stadens olika aktörer och samhÀllsskikt - sÄsom arbetare, akademiker, borgerlighet och nykterhetsrörelse - förhÄllit sig till alkohol och till förbudet. Med hjÀlp av bl.a. arkivmaterial och tidningsartiklar ges smÄ glimtar in i lundabornas alkoholrelaterade umgÀngesliv, och hur detta satte sina spÄr i valpropagandan.Uppsatsen visar hur alkohol anvÀnts för att organisera tillvaron, och inte minst dess avgörande betydelse som kÀlla till gemenskap och samvaro. En problematik som blir aktuell i arbetet Àr svÄrigheten att dra slutsatser utifrÄn kÀllor som inte ger tillfredsstÀllande information..

Eu i Turkiet Om de turkiska islamisternas instÀllning till EU

Denna uppsats behandlar Turkiets utrikespolitiska förĂ€ndring under landets senaste tioĂ„rsperiod dĂ„ islamister och sekularister skiftat instĂ€llning i frĂ„gan om EU-medlemskap. Tidigare var islamisterna starkt motsatta till tanken pĂ„ att gĂ„ med i EU medan de sekulĂ€ra sĂ„ kallade kemalisterna företrĂ€dde landets aspirationer att gĂ„ med i unionen. VĂ„r studie gör ansprĂ„k pĂ„ att förklara nĂ€r, varför och hur islamisternas skifte gĂ„tt till genom att undersöka de islamistiska partierna.För att koppla undersökningen till relevant statsvetenskaplig forskning har vi anvĂ€nt oss av och prövat Jakob Gustavssons modell över utrikespolitisk förĂ€ndring.Med utgĂ„ngspunkt i modellen finner vi att anledningen till förĂ€ndringen i EU-frĂ„gan beror pĂ„ en kombination av:- strukturella internationella förĂ€ndringar:· EUs utvidgning· EU ? ej lĂ€ngre en ?kristen klubb? med kristdemokratiskt styre- strukturella nationella förĂ€ndringar:· Europeisering av Turkiet· Förlorat inflytande av kemalismen· Ändrade instĂ€llningar hos ledande turkiska politiker- en isolerad hĂ€ndelse:· ?MinimilitĂ€rkuppen? 1997Dessa hĂ€ndelser intrĂ€ffade alla under en relativt koncentrerad tidsrymd..

SprÄkstimulering i förskola: En intervjustudie med förskollÀrare i förskola

Syftet med studien var att beskriva, förklara och vidga förstÄelsen för hur förskollÀrare arbetar för att stimulera och utmana barns sprÄk- och kommunikationsutveckling. För att besvara syftet anvÀnde jag mig av tidigare forskning inom omrÄdet samt nationella styrdokument. Studiens lÀrandeteori har sin utgÄngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv. I studien genomfördes kvalitativa intervjuer med fem verksamma förskollÀrare i norra delen av Sverige. De forskningsfrÄgor jag stÀllde var: Hur upplever förskollÀrare att barnet tar till sig det sprÄkstimulerande insatserna? samt; Vilka arbetsmetoder anvÀnds i lÀrandemiljön?Resultatet av denna studie visar att förskollÀrarna kontinuerligt arbetar med sprÄkstimulering i samförstÄnd med lÀrandemiljön, dÀr kommunikation Àr ett nyckelord till lÀrande.

Att kommunicera naturvetenskap -om hur valet av testmetod pÄverkar elevers prestationer i naturvetenskapliga tester

Svenska elever deltar emellanÄt i nationella och internationella undersökningar dÀr deras naturvetenskapliga kunskaper testas. PÄ vissa frÄgor i dessa undersökningar har svenska elever fÄtt ett dÄligt resultat, fÄ elever gav ett naturvetenskapligt korrekt svar. Syftet med denna studie Àr att fÄ en bÀttre förstÄelse för hur elever resonerar och handlar i en testsituation. Syftet Àr Àven att fÄ en uppfattning om hur valet av testmetod och elevers begreppsförstÄelse pÄverkar deras prestationer i naturvetenskapliga test. Genom att, utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande, samtala med elever har jag försökt se hur de resonerade kring naturvetenskapliga frÄgor.

Det förlovade folkhemmet? : en studie av svensk civilreligion speglat i socialdemokraternas retorik 1928 - 2008

The aim of this paper is to apply Robert N. Bellahs theory of civil religion, within a Swedish societal context. Bellahs theory was designed in, and influenced by American culture. Therefore, the ?translation? of Bellahs theory does not come without problems.

Olika sÀtt att arbeta med nyanlÀnda barn i skolan : en studie om tvÄ olika arbetssÀtt som anvÀnds i skolan för nyanlÀnda barn.

VÄrt syfte med studien var att undersöka fördelar respektive nackdelar med tvÄ olika former av mottagningsmetoder för nyanlÀnda barn i skolan. Detta har vi undersökt ur lÀrares samt elevers perspektiv pÄ tvÄ olika skolor, varav den ena har en förberedelseklass och den andra integrerar barn direkt i klass. Undersökningen Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer med lÀrare och elever. VÄra resultat visade pÄ att bÄda skolor ville integrera nyanlÀnda barn i en ordinarie klass sÄ snart som möjligt, men under nÄgot olika former. BÄde lÀrare och elever ansÄg att deras sÀtt att arbeta pÄ var det bÀsta.

KAN EN PALESTINSK STAT BILDAS UTIFRÅN AVTALEN "OSLO AGREEMENT" OCH "A PERFORMANCED-BASED ROADMAP TO A PERMANENT TWO-STATE SOLUTION TO THE ISRAELI-PALESTINIAN CONFLICT"?

TvÄ-statslösning för den Palestinska Myndigheten Àr en Äterkommande diskuterad vÀg bort ifrÄn konflikten i Mellanöstern. För Palestinas del har den mÄngÄriga politiska och vÀpnade kampen för existensberÀttigande varit deras första argument i statsbyggnadsprocessen vilken har kantats av ?sexdagarskrig?, ?Yom-kippur-krig?, ?Al-Aqsa intifada? och stenkastning.Genom en fallstudie dÀr jag har operationaliserat Barry Buzans teori om statsbildning sÄ har jag under sökt dokumenten ?Oslo Agreement? och ?A Performanced-Based Roadmap to a Permanent Two-State Solution to the Israeli-Palestinian Conflict?, om statsbildning baserat pÄ dessa Àr möjlig. Resultatet av undersökningen Àr att teorin bakom de statsbildande komponenterna har kunnat operationaliseras och genom detta visat att territoriet, den nationella identiteten och palestinska strategiska omrÄden Àr de mest förekommande statsbildande bestÄndsdelarna. Generellt citeras dokumenten fortfarande i statsbyggnadsprocessen men förtroendet att bygga staten Palestina pÄ dessa, uppfattar jag vara urholkad.Sökord: ?Palestine State Building?, ?Statebuilding?, ?Statebuilding Buzan?, ?Statsbildning?..

Utvecklingssamtal ? En litteraturstudie över vem utvecklingssamtalet gynnar frÀmst, elev, vÄrdnadshavare eller lÀrare?

Undersökningens syfte har varit att utifrÄn relevant litteratur granska vem som frÀmjas bÀst av ett utvecklingssamtal, Àr det eleven, vÄrdnadshavaren eller lÀraren. En frÄgestÀllning var att undersöka vem som fÄr mest ut av att ha ett utvecklingssamtal. Vidare var att utifrÄn syftet granska de nationella styrdokument som finns för att se hur utvecklingssamtalet förhÄller sig till de riktlinjer som finns uppsatta. För att undersöka frÄgan har som metod anvÀnts en litteraturstudie dÀr ett antal artiklar baserade pÄ avhandlingar fungerat som bas. Studien har Àven inkluderat annan relevant litteratur i form at textböcker och avhandlingar samt tidningsartiklar.

Europaparlamentets syn pÄ jÀmstÀlldhet - En undersökning om det finns nÄgra samband mellan EU-parlamentarikernas ideologiska bakgrund, nationella identitet, samt kön, och deras syn pÄ jÀmstÀlldhet

This paper is a statistical examination about how the European Parliament views questions about equality between women and men. It focuses on how the members understand gender equality depending on ideological standpoint, nationality and gender. In other words, it focuses on whether the politicians have different point of views depending on which parliamentary political group they belong to, which member state they are coming from or which gender (man/woman) they have.Equality between women and men is a complex problem. This paper is concentrating on two questions; the problem about setting up a European gender institute and the problem about gender mainstreaming.The examination, which is a statistical examination about how politicians were voting in both questions, shows that all variables, ideological standpoint, nationality and gender, are determining factors for their voting behaviour in questions about gender equality. Ideological standpoint is the most important variable, second in place is gender and the least important factor is nationality..

Problemrepresentationen av arbetslöshet och arbetslösa : En diskursanalys om problematiseringen av arbetslöshet och arbetslösa i nationella policydokument Ären 1979/80 och 2006/07

This essay is about the problematization of uneployment and unemployed in national policy documents of the years 1979 and 2007. The purpose of this essay is to illustrate and analyze the problematization of unemployment as a construction. My overall aim is investigating how the unemployed and unemployment are represented and constructed in the Swedish political debate the years of 1979/80 and 2006/07 by analyzing national policy document. The analysis will consist of questions about the problemrepresentaion made by unemployment and the unemployed, the assumptions behind this problematization and what kind of impact it could generate for the unemployed.  In this way, the study aims to investigate the changes that may have occurred in how unemployment is problematized in the Swedish policy documents and highlight citizenship conditions on the basis of labor market policy.

Hur pedagoger tar reda pÄ vad elever i skolÄr tre kan i matematik.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur pedagoger tar reda pÄ vad elever i skolÄr tre kan (och inte kan) i matematik. Med hjÀlp av intervjuer har vi stÀllt frÄgor till Ätta pedagoger som Àr verksamma i skolÄr tre och har behörighet att undervisa i matematik. I litteraturstudien kom vi i kontakt med begreppen summativ och formativ bedömning som har stor betydelse för hur bedömning gÄr till och följs upp. Resultaten visar att pedagogerna anser att kommunikation Àr viktig bÄde i matematikundervisning och vid uppföljning av resultat. NÀr det gÀller uppföljning genomfördes den pÄ olika sÀtt.

STC -ett amerikanskt undervisningsmaterial i NO&Tk i jÀmförelse med den svenska grundskolans kursplaner.

Detta examensarbete Àr en utvÀrdering av ett amerikanskt undervisningsmaterial inom naturvetenskap och teknik som hÀmtats till Sverige för att utprovas i svenska skolan. Projektet som förkortas STC, vilket stÄr för"Science and Technology for Children", drivs i Kungliga Vetenskapsakademin och Ingenjörsvetenskapsakademins regi.. Materialet bestÄr av 24 teman som Àr avsedda att anvÀndas i Är 1-6. Hittills har sex teman översatts till svenska och detta undervisningsmaterial utprovas i nÄgra av Linköpings kommuns skolor sedan hösten 1997.NÀr jag fick höra talas om att ett undervisningsmaterial hÀmtas till Sverige frÄn ett annat land, som har sina egna nationella styrdokument, vÀcktes mitt intresse för att jÀmföra hur materialets innehÄll stÀmmer överens med de svenska styrdokumenten. Huvudsyftet med detta arbete Àr att undersöka i hur stor utstrÀckning de mÄl som anges i de svenska kursplanerna för biologi, fysik, teknik och kemi i grundskolan, kan uppfyllas genom att anvÀnda detta amerikanska lÀromedel.

Rum för kreativitet : En studie om textilslöjdsalens betydelse för elevers möjligheter att utveckla kreativitet, utifrÄn ett textillÀrar perspektiv

Syftet med studien har varit att ta reda pÄ hur textillÀrare upplever att den yttre miljön i textilslöjdsalen kan pÄverka den kreativa processen hos eleverna och hur slöjdsalen i sÄ fall kan utformas. Studien bygger pÄ intervjuer med fem textillÀrare som Àr eller har varit verksamma inom grundskolan i Àmnet textilslöjd.Det teoretiska forskningsperspektiv som studien utgÄr ifrÄn i huvudsak Àr den sociokulturella teorin som bygger pÄ Lev Vygotskijs tankar och forskning. Vidare har perspektiv frÄn ramfaktorteorin tagits i beaktande. Studien visar att alla de intervjuade textillÀrarna menar att ytorna i textilslöjdsalen, det vill sÀga bÄde golvytor, vÀggytor, bordsytor och förvaringsytor ska vara tillrÀckligt stora för att de ska kunna rymma de innehÄllsmÀssiga bestÄndsdelar som textillÀrarna anser behövs för att stimulera elevernas kreativitetsutveckling. TextillÀrarna menar att eleverna ska ha ordentligt med arbetsytor nÀr de arbetar och att elevernas pÄgÄende arbeten ska kunna förvaras i tillrÀckligt stora förvaringsutrymmen i textilslöjdsalen.

<- FöregÄende sida 57 NÀsta sida ->