Polisen är en yrkesgrupp som möts av våld och hot om våld och den nationella bastaktiken är ett av verktygen för att minska skador på såväl polisen som dem som polisen ingriper mot och tredje man. Detta arbetes främsta syfte är att fokusera på inställningsskillnader mellan poliselever och poliser i yttre tjänst till den nationella bastaktiken samt att undersöka om det finns förslag om hur man eventuellt skulle kunna förbättra detta mycket väl genomtänkta och gedigna koncept och då kunna göra polisarbetet än mer säkrare. Arbetet riktar sig främst till dem som redan har kunskaper om den nationella bastaktiken, då endast de fundamentala delarna i stort kommer att beskrivas..

Samer m?ter dagligen f?rdomar och okunskap vilket ?r n?got som kan f?rebyggas om samh?llet och skolan inkluderar kunskap om dem och f?rmedlar samiska perspektiv i undervisningen. Denna studie vill med en postkolonial teori och en diskursanalys utifr?n Foucault och Denscombe unders?ka om och hur olika l?romedel f?r ?mnet religionskunskap behandlar samisk religion. Syftet med studien ?r ocks? att unders?ka om koloniala m?nster kan urskiljas i l?romedel f?r religionskunskap och hur f?ruts?ttningarna ser ut f?r l?rare att undervisa om samisk religion.

I föreliggande arbete undersöks elevtexter från nationella provet i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 3. Syftet är att jämföra första- och andraspråkselevers skriftspråk. De frågor jag har ställt mig är vilka likheter och skillnader det finns mellan första- och andraspråkselevers, och mellan flickors och pojkars, texter när det gäller språkliga drag och hur elevernas texter förhåller sig till det nationella provets skriftspråkliga kravnivåer. Den metod som har använts för att få svar på frågeställningarna är kvantitativ textanalys.Resultatet i denna studie tyder på att andraspråkselever inte når upp till den språkliga nivå förstaspråkselever befinner sig på, då de skriver kortare texter och har fler stav- och skrivfel än förstaspråkselever. Andraspråkselever har en högre ordmedellängd än förstaspråkselever, medan ordklassanvändningen kan sättas mer i samband med kön än med ämne.

Fenomenet med nationella riskbedömningar är relativt nytt i Europa. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap överlämnade den allra första nationella riskbedömningen till regeringen år 2013. Syftet i uppsatsen är att undersöka om man genom ett policy transfer-perspektiv på nationella riskbedömningar kan se några indikatorer som hindrar policy transfer inom riskområdet. En första, översiktlig undersökning görs genom att jämföra de risker man lyfter fram i sju europeiska nationella riskbedömningar för att se om man kan tyda något mönster. Uppsatsen tog avstamp ur antagandet att geografisk närhet och liknande interna förutsättningar kunde tänkas innebära att man även har en liknande syn på risker som länder i ens närområde.

Vårt syfte med denna studie är att utifrån skrivprocessen undersöka hur elevers skrivarbete tar sig uttryck i skolans år tre. Vi fokuserar studien kring fyra av skrivprocessens faser, stoffsamling, strukturering, respons och bearbetning, samt interaktionens verkan för elevers skrivande. Genom vårt deltagande i ett gemensamt skrivprojekt mellan lärarutbildningen i Umeå och en skola i norra Sverige har vi tillgång till ett undersökningsfält för att genomföra vår empiriska del. Vår studie har en etnografisk ansats. Vi använder oss av deltagande observationer, elevtexter, ljudbandsupptagningar och elevintervjuer.

Specialarbete, 15 hpSvenska som andraspråk, fördjupningskurs SSA133Vt 2012Handledare: Hans LandqvistExaminator: Rakel Johnson.

De olympiska spelens invigningsceremonier är till brädden fyllda med symboler, tecken och myter som alla syftar till att konstruera nationella identiteter och -narrativ. Ofta hämtas dessa symboler och tecken ur populärkulturen. Jag har semiotiskt försökt analysera dessa tecken för att se på vilka sätt värdländernas nationella identiteter porträtteras. Jag har också valt att analysera detta utifrån teorier om media events som tv-genre. De sekvenser jag har valt att studera har visat på att nationens narrativ i stor utsträckning konstrueras för att gagna socialt dominerande grupper och befästa maktpositioner..

Vår avsikt är att i denna uppsats utifrån Donald L. Horowitzs teori om etniska konflikter, förklara varför etniska majoriteter attackerar etniska minoriteter. Vi utför en fallstudie av Sri Lanka och av händelserna innan juli 1983 dvs. det som ledde fram till upploppet, ?Black July?.

Masonite Beams AB är ett företag som är väl etablerat i Sverige men har för avsikt att expandera till främst Norge, men även till de andra Nordiska länderna. Masonite Beams behöver därför skapa nya spännviddstabeller för sina I-balkar med hänsyn till de olika nationella bestämmelserna i respektive land. Detta examensarbete behandlar de olika nationella kraven för Sverige, Norge, Danmark och Finland för bostadsbjälklag. Arbetet omfattar en dimensionering i respektive land för ett HI300 bjälklag. Samtliga aktuella länder baserar sin dimensionering på Eurokod med nationella bilagor.De olika nationella valen till Eurokod resulterade i stora skillnader i den maximala spännvidden för ett HI300 bjälklag.

Utifrån en rapport gjord av Skolverket, rörande de nationella proven, har vi valt att i denna uppsats specifikt undersöka de nationella provet i svenska B på gymnasiet. Våra huvudsakliga frågor i uppsatsen behandlar gymnasielärares och gymnasieelevers olika inställningar och attityder till provet. Vi väljer även att vidare i undersökningen koppla samman användarperspektivet genom en diskussion utifrån kunskapssyn och olika läroplansmodeller. Undersökningen grundar sig i en kvantitativ enkätstudie och en kvantitativ intervju och i sin helhet bör den betraktas som en pilotstudie. Sammanfattningsvis visar undersökningen att det råder en uttryckligt positiv inställning till de nationella provet i svenska B bland lärare och elever. Gällande resonemanget kring kunskapssynen verkar eleverna i vår undersökning fortfarande ha en behaviouristisk syn på kunskap, trots att det nationella proven är utformade för att pröva en mer djupstrukturell kunskap.

Syftet med denna studie är att undersöka samband mellan kvalitet på skriftliga omdömen och elevers resultat på nationella prov och därigenom även belysa effekter av lärares undervisningskompetens. Bakgrunden ges i form av en kort överblick över vad forskning säger om bedömning och effekter på lärande. Därefter beskriver jag några statliga insatser och utvärderingar samt presenterar tre dokumentstudier som beskriver hur lärare skriver omdömen. Jag redogör också för min teoretiska utgångspunkt, som är det sociokulturella perspektivet, och beskriver hur dokumentanalysen genomfördes samt förtydligar vilka kriterier på god kvalitet i omdömen jag använt mig av och hur relationen mellan dessa kriterier och resultaten från nationella prov undersöktes. Resultaten i min studie visar att skillnader i kvalitet på de skriftliga omdömena korrelerar med elevers resultat på nationella prov.

Syftet med studien är att undersöka korrelationen mellan vetenskaplig forskning av läsinlärning i det kinesiska språket bland barn i Kina i skolans första år, med nationella officiella direktiv som berättar vad läsinlärningen ska innehålla och på vilket sätt den ska utföras. En god korrelation kan tolkas som att direktiven för den nuvarande undervisningen är modern och uppdaterad och ligger i linje med modern forskning. För att genomföra undersökningen sammanfattas först ett stort antal vetenskapliga artiklar vilka redogör för faktorer som är viktiga för läsinlärningen. Därefter studeras den kinesiska nationella läroplanen samt två olika läroböcker för grundskolans första år, vilka tillsammans representerar nationella direktiv. Många av de centrala faktorerna som finns enligt forskningen finns även med i de nationella direktiven.

Denna vetenskapliga undersökning granskar relationen mellan nationella och lokala kursplaner i ämnena Historia A, Svenska A och Idrott och hälsa A. Det som har granskats är vad som finns kvar, förändras eller tagits bort från de nationella kursmålen till de lokala kursmålen samt att se om det finns några gemensamma drag mellan de olika lokala kursmålen i de tre separata ämnena. Undersökningen syftar till att se vad som överförs, förändras eller tas bort från de nationella kursplanerna till de lokala kursplanerna. Undersökningen är av dekonstruktivistisk karaktär där utgångspunkten är tre lokala kursplaner i Historia A, Svenska A och Idrott och hälsa A från ett gymnasium i Sverige. Ämnena är förankrade i de nationella kursplanerna som presenteras på Skolverkets hemsida.

Uppsatsen syfte är att utreda om man bör generalisera nationell kultur efter nationella gränser. Uppsatsens slutsats är att nationell kultur inte bör generaliseras, men att man kan använda nationell kultur som en referensram till att skapa förståelse för kulturellt relaterat beteende..

Utifrån en rapport gjord av Skolverket, rörande de nationella proven, har vi valt att i denna uppsats specifikt undersöka de nationella provet i svenska B på gymnasiet. Våra huvudsakliga frågor i uppsatsen behandlar gymnasielärares och gymnasieelevers olika inställningar och attityder till provet. Vi väljer även att vidare i undersökningen koppla samman användarperspektivet genom en diskussion utifrån kunskapssyn och olika läroplansmodeller. Undersökningen grundar sig i en kvantitativ enkätstudie och en kvantitativ intervju och i sin helhet bör den betraktas som en pilotstudie. Sammanfattningsvis visar undersökningen att det råder en uttryckligt positiv inställning till de nationella provet i svenska B bland lärare och elever. Gällande resonemanget kring kunskapssynen verkar eleverna i vår undersökning fortfarande ha en behaviouristisk syn på kunskap, trots att det nationella proven är utformade för att pröva en mer djupstrukturell kunskap.